Instruction Manual
35
SE
genomtrampsskyddande produkt med beteckning S3 eller O3. Vi hjälper dig gärna med
valet av rätt sko för dig.
Halkskydd: halkskyddet har testats i laboratoriemiljö enligt de angivna parametarna.
Detta utgör ingen absolut garanti för en säker användning eftersom detta är avhängigt
av olika påverkansfaktorer (t.ex. underlag, nedsmutsning). Vi rekommenderar att man
testar skorna på plats för systemet "sko-golv-medium".
Skyddsskor enligt EN 20345:2011 uppfyller kravet på stöteekt med en energi på 200
joule och en tryckbelastning på 15 KN i tåskyddskappans område. Detta är baskrav
enligt EN ISO 20345:2011 och gäller som skydd mot nedfallande föremål för artiklar i
kategorierna SB, S1, S1P, S2 och S3. De gäller inte för artiklar i kategorierna i EN ISO
20347:2012 OB, O1, O2 och O3, som inte erbjuder skydd mot nedfallande föremål.
Starkare krafter kan öka risken för klämning av tårna. I sådana fall måste man överväga
alternativa, preventiva åtgärder.
Motståndet mot genomtramp hos dessa skor har undersökts i laboratorium med hjälp av
en standardspik och en kraft på 1100 N. Större kraft eller tunnare stift kan öka risken för
penetration. I sådana fall får man välja andra risk- och skadeförebyggande åtgärder.
Det nns två allmänna typer av penetrationshämmande inlägg för PSA-skor. De
är gjorda av metalliskt respektive icke-metalliskt material. Båda typerna uppfyller
standardens minimikrav för motståndskraft mot penetration, som framgår av märkningen
på skon, men de har olika fördelar och nackdelar:
Metall: Påverkas mindre av formen hos ett vasst föremål (t.ex. diameter, geometri
och skärpa), och minskar alltså skaderisken. På grund av begränsningar i
skotillverkningsprocessen täcks inte hela slitbanan på skon.
Icke-metall: Kan vara lättare, smidigare och täcker ett större område än metallvarianten,
men motståndskraften mot penetration påverkas mer av formen på det spetsiga
föremålet (t.ex. diameter, geometri och skärpa) och skaderisken är följaktligen högre.
Om du vill veta mer om de olika typerna av penetrationshämmande inlägg är det
bara att kontakta tillverkaren eller leverantören. Kontaktuppgifter nns i den här
användarhandboken.
Skorna skall förvaras och transporteras korrekt, helst i kartongen, i torra utrymmen.
Skorna är märkta med månad och år för tillverkning (till exempel: 03/2018 = Mars 2018).
På grund av de många olika påverkansfaktorerna går det inte att ange ett generellt bäst-
före-datum. Som grovt riktvärde förväntas 5 till 8 år från produktionsdatum. Dessutom
är bäst-före-datumet avhängigt av graden av slitage, användning, användningsområde
och yttre faktorer såsom värme, kyla, fukt, UV-strålning eller kemiska ämnen. Av den
anledningen måste skorna alltid undersökas noggrant före användning. Skadade skor
får inte användas.
Instruktion för bedömning av skador: (Bilderna nns på sidan 5.)
Användning som går däruöver medges ej.
a) Början av utpräglad och djup sprickbildning över hälften av ovanmaterialtjockleken (se
bild 1).
b) Kraftigt slitage på ovanmaterialet i synnerhet när framhättan eller tåskyddshättorna är
frilagda (se bild 2)
c) Ovanmaterialet uppvisar områden med missformningar, bränn- och smältmärken eller
blåsor eller spruckna sömmar på benet (se bild 3)
d) Slitsulan uppvisar sprickor större än 10mm och djupare än 3 mm (se bild 4)
e) Separering av ovanmaterial/slitsula större än 10 till 15mm längd och 5mm bredd
f) Proldjup i slitsulans böjningsyta mindre än 1,5mm (se bild 5)
g) Den ursprungliga iläggssulan är klart missformad eller hoptryckt
h) Vid manuell kontroll av insidan av skon konstateras förstörda ställen i fodret eller
vassa kanter i tåskyddet (se bild 6)
Om skor har antistatiska egenskaper ska nedanstående rekommendationer
beaktas:
Antistatiska skor ska användas när det är nödvändigt att minska en elektrostatisk
uppladdning genom att avleda de elektriska laddningarna. På det sättet minskar risken
för antändning, t ex genom gnistor från lättantändliga substanser och ångor, och ifall
risken för elektriska stötar genom en elektrisk apparat eller spänningsförande delar
inte kan uteslutas. Vi vill dock hänvisa till att antistatiska skor inte ger tillräckligt skydd
mot elektriska stötar, eftersom de bara bygger upp ett motstånd mellan marken och
foten. Om risken för elektriska stötar inte kan uteslutas helt måste man vidta ytterligare
åtgärder för att undvika denna risk. Sådana åtgärder och nedan angivna tester bör
utgöra en del av ett rutinmässigt olyckfallsförebyggande program på arbetsplatsen.
I explosionsutsatta områden i zonerna 0, 1 eller 20 samt i zon 21 för material med MZE
< 3 mJ måste avledande skor med ett avledningsmotstånd hos personen mot jord på
högst 10
8
ohm användas. Antistatiska skor med ett elektriskt motstånd på > 100 MΩ är
därför inte lämpliga för dessa områden.
Erfarenheten har visat att för antistatiska ändamål så bör ledningsvägen genom en
produkt under hela sin livstid ha ett elektriskt motstånd på under 1000 MΩ. Ett värde på
100 kΩ speciceras som understa gränsen för en ny produkts motstånd för att garantera
ett begränsat skydd mot farliga elektriska stötar eller antändning till följd av en defekt
på en elektrisk apparat vid arbeten upp till 250 V. Det bör dock beaktas att skon under
speciella omständigheter inte ger tillräckligt skydd och därför ska användaren av skon
alltid vidta ytterligare skyddsåtgärder.
Denna skotyps elektriska motstånd kan förändras avsevärt om den böjs, genom smuts
eller fukt. Skon uppfyller inte sin förbestämda funktion om den används i fukt och väta.
Det är därför nödvändigt att se till att produkten kan uppfylla sin förbestämda funktion
att avleda elektriska uppladdningar och ge skydd under hela den tid den används.
Vi rekommenderar därför användaren att om nödvändigt fastställa det elektriska
motståndet genom ett test på plats och att genomföra dessa tester med jämna
mellanrum. Skor med klassicering I kan efter en längre användningstid absorbera fukt
och bli ledande under fuktiga och våta omständigheter.