Sw fx-CG10 fx-CG20 Programvara Instruktionshäfte CASIO Webbsida för Global Utbildning http://edu.casio.com CASIO UTBILDNINGSFORUM http://edu.casio.
• Innehållet i detta instruktionshäfte kan ändras utan föregående meddelande. • Ingen del av detta instruktionshäfte får reproduceras i någon form utan skriftligt godkännande från tillverkaren. • Förvara all användardokumentation nära till hands för framtida referens.
Innehåll Komma igång — Läs det här först! Kapitel 1 Grundläggande funktioner 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Tangenter ...................................................................................................................... 1-1 Display .......................................................................................................................... 1-3 Mata in och redigera uttryck ..........................................................................................
Kapitel 6 Statistikgrafer och beräkningar 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Innan du utför statistikberäkningar ................................................................................ 6-1 Beräkna och rita graf för statistiska data för en variabel ............................................... 6-8 Beräkna och rita statistisk data för variabelpar (kurvpassning)................................... 6-14 Utföra statstikberäkningar ...............................................................................
Kapitel 12 Systemhanterare 1. Använda systemhanteraren ........................................................................................ 12-1 2. Systeminställningar ..................................................................................................... 12-1 Kapitel 13 Datakommunikation 1. Datakommunikation mellan räknaren och en persondator ......................................... 13-3 2. Utföra datakommunikation mellan två räknare......................................................
Komma igång — Läs det här först! k Om det här instruktionshäftet u Enkel inmatning och visning med Math Som standardinställning är räknaren inställd på att använda ”Inmatnings-/utmatningsläget Math” som möjliggör enkel inmatning och visning av matematiska uttryck. Detta innebär att du kan mata in bråk, kvadratrötter, derivator och andra uttryck precis så som de skrivs. I ”Inmatnings-/utmatningsläget Math” visas de flesta resultat i naturligt visningsformat.
u Menynamn • I menynamnen i det här instruktionshäftet ingår den tangent som används för att visa den meny som förklaras. Tangenttryckningen för en meny som visas med K och sedan {LIST} visas som: [OPTN]-[LIST]. • Tangenttryckningen 6(g) för att byta till en annan menysida visas inte i menynamnet. u Kommandolista I avsnittet ”Kommandon i läget Program” (sida 8-51) finns ett flödesschema över de olika funktionsmenyerna som visar hur du kommer till en viss meny.
Kapitel 1 Grundläggande funktioner 1.
k Tangentnamn Många av räknarens tangenter används för flera olika funktioner. Funktionerna på knappsatsen är färgkodade så att du snabbare ska kunna hitta den funktion du söker. Funktion Tangenter 1 log l 2 10x !l 3 B al Nedan beskrivs de olika färgkoder som används för funktionsnamn. • Color Tangenter Yellow Tryck på ! och sedan på tangenten för markerad funktion. Red Tryck på a och sedan på tangenten för markerad funktion.
2. Display k Markera ikoner I detta avsnitt beskrivs hur du markerar en ikon på huvudmenyn för att växla till ett visst läge. u Markera en ikon 1. Tryck på m för att visa huvudmenyn. 2. Använd piltangenterna (d, e, f, c) för att flytta markeringen till önskad ikon. Markerad ikon 3. Tryck på w för att visa startskärmen för läget vars ikon du valt. • Du kan också växla till ett läge utan att markera en ikon på huvudmenyn genom att mata in det tal eller den bokstav som står längst ned till höger på ikonen.
Ikon Lägesnamn Beskrivning Table Används för att lagra funktioner och generera en tabell med numeriska lösningar beroende på vilka värden funktionens variabler antar, samt för att rita grafer. Recursion Används för att lagra rekursionsformler och för att generera en tabell med numeriska lösningar beroende på vilka värden funktionens variabler antar, samt för att rita grafer. Conic Graphs Används för att rita kägelsnitt.
k Om funktionsmenyn Du kan använda funktionstangenterna (1 till 6) för att öppna menyer och utföra kommandon på menyraden längst ned på displayen. Du kan se om ett menyalternativ är ett kommando eller en meny på alternativets utseende. k Statusfält I statusfältet visas meddelanden och räknarens aktuella status. Den visas alltid överst på skärmen. • Ikoner används för att indikera den information som beskrivs nedan. Denna ikon: Betyder: Aktuell batterinivå.
k Om skärmar på displayen Räknaren använder två typer av skärmar: en textskärm och en grafisk skärm. Textskärmen kan visa 21 kolumner och 8 rader med tecken samt en rad längst ned för funktionsmenyn. Den grafiska skärmen har en upplösning på 384 (B) × 216 (H) bildpunkter. Textskärm Grafisk skärm k Visning av talformat Räknaren visar normalt upp till 10 siffror långa tal. Tal längre än så görs automatiskt om till exponentialform. u Om tal i exponentialform 1.
k Särskilda visningsformat Räknaren använder särskilda visningsformat för att ange bråk, hexadecimala värden och grader/minuter/sekunder. u Bråk .................... Betyder: 456 12 23 u Hexadecimala värden .................... Betyder: 0ABCDEF1(16), vilket motsvarar 180150001(10) u Grader/minuter/sekunder .................... Betyder: 12° 34’ 56,78” • Dessutom användar räknaren också andra indikatorer och symboler. Dessa beskrivs i relevanta sektioner av handboken efterhand de dyker upp. 3.
u Ändra ett steg Exempel Ändra cos60 till sin60 Acga ddd D s u Ta bort ett steg Exempel Ändra 369 × × 2 till 369 × 2 Adgj**c dD I infogningsläge fungerar tangenten D som backsteg. u Infoga ett steg Exempel Ändra 2,362 till sin2,362 Ac.dgx ddddddd s k Parentesfärger vid inmatning av beräkningsformler Parenteser är färgkodade vid inmatning och redigering av beräkningsformler för att göra det lättare att kontrollera ett korrekt förhållande mellan öppnings- och slutparenteser.
• När en slutparentes matas in får den sammma färg som motsvarande öppningsparentes. • Parenteser i parentetiska uttryck som är på samma nivå har samma färg. När en beräkning görs blir alla parentester svarta. k Använda repetitionsminnet Den senaste beräkningen sparas alltid i repetitionsminnet. Du kan hämta innehållet i repetitionsminnet genom att trycka på d eller e. Om du trycker på e visas uttrycket med markören i början av uttrycket.
När du har tryckt på A kan du trycka på f eller c för att hämta tidigare beräkningar, med de senaste beräkningarna först (multiupprepningsfunktion). När du har hämtat ett uttryck kan du använda e och d för att flytta markören i uttrycket och göra eventuella ändringar. Exempel 2 Abcd+efgw cde-fghw A f (en beräkning bakåt) f (två beräkningar bakåt) • Ett uttryck sparas i repetitionsminnet tills du utför en annan beräkning.
k Använda urklipp för kopiera och klistra in Du kan kopiera (eller klippa ut) en funktion, ett kommando eller andra indata till urklipp och sedan klistra in innehållet på en annan plats. Obs! I inmatnings-/utmatningsläget Math begränsas det område du kan markera för att kopiera (eller klippa) av markörens rörelse. När det gäller parenteser kan du välja vilket område som helst inom ett parentetiskt uttryck eller hela uttrycket. u Ange vad som ska kopieras 1.
u Klistra in text Flytta markören till den plats där texten ska klistras in och tryck på !j(PASTE). Innehållet i urklipp klistras in vid markörens position. A !j(PASTE) k Katalogfunktion Katalogen är en alfabetiskt ordnad lista över alla kommandon som finns i räknaren. Du kan mata in ett kommando genom att öppna katalogen och sedan välja önskat kommando. u Använda katalogen för att mata in ett kommando 1. Tryck på !e(CATALOG) för att visa en alfabetiskt ordnad katalog över kommandon.
4. Använda inmatnings-/utmatningsläget Math Om du väljer lägesinställningen Input/Output ”Math” på inställningsmenyn (sida1-32) aktiveras inmatnings-/utmatningsläget Math som du använder för att skriva in vissa funktioner på samma sätt som de står i kurslitteraturen. • Alla operationer i detta avsnitt utförs i inmatnings-/utmatningsläget Math. Ursprungsinställningen för räknaren är inmatnings-/utmatningsläget Math.
Funktion/symbol Tangenter Byte Parenteser ( och ) 1 Klammerparenteser (vid listinmatning) !*( { ) och !/( } ) 1 Hakparenteser (vid matrisinmatning) !+( [ ) och !-( ] ) 1 *1 Blandade bråk kan endast användas i inmatnings-/utmatningsläget Math. *2 Mer information om hur du använder funktionsmenyn MATH för att mata in funktioner finns i avsnittet ”Använda menyn MATH” nedan. *3 Det går inte att ange tolerans i inmatnings-/utmatningsläget Math.
u Exempel på inmatning i inmatnings-/utmatningsläget Math I det här avsnittet finns flera olika exempel som visar hur du kan använda funktionsmenyn MATH och andra tangenter i inmatnings-/utmatningsläget MATH. Lägg märke till markörens position när du matar in värden och data.
1 Exempel 3 Mata in 1+ 0 x + 1dx Ab+4(MATH)6(g)1(∫dx) v+b ea fb e w Exempel 4 Mata in 2 × 1 2 2 2 1 2 Ac*4(MATH)1(MAT)1(2×2) vbcc ee !x(')ce e!x(')ceevbcc w 1-16
u Om uttrycket inte får plats på displayen Om uttrycket inte får plats på displayen visas pilar i displayens kanter. Pilarna betyder att uttrycket fortsätter utanför displayen i pilens riktning. När du ser en pil kan du använda piltangenterna för att scrolla skärmen och visa den del av uttrycket som inte syns. u Begränsningar för inmatning i inmatnings-/utmatningsläget Math Vissa typer av uttryck kan göra att formelns höjd blir större än en rad.
Detta kan användas med följande funktioner. Funktion Ursprungligt uttryck Tangenter Oegentligt bråk v Kraft M ' !x(') Kubikrot !((3') Potensrot !M(x') ex !I(ex) 10x !l(10x) log(a,b) 4(MATH)2(logab) Absolutvärde 4(MATH)3(Abs) Första derivatan 4(MATH)4(d/dx) Andra derivatan 4(MATH)5(d2/dx2) Integral 4(MATH)6(g) 1(∫dx) Σ-beräkning 4(MATH)6(g) 2(Σ( ) Uttryck efter infogande • Om du trycker på !D(INS) i läget Linjär inmatning/utmatning växlar du till infogningsläge.
• Följande marköroperationer kan utföras vid inmatning av ett uttryck med inmatnings-/utmatningsläget Math. För att göra detta: Flytta markören från slutet till början av uttrycket Flytta markören från början till slutet av uttrycket Trycker du på: e d k Ångra och göra om Vid inmatning av uttryck i inmatnings-/utmatningsläget Math kan du utföra följande operationer för att ångra den senaste tangenttryckingen och göra om den tangenttryckning du just ångrat (ända tills du trycker på w).
k Resultatdisplayen i inmatnings-/utmatningsläget Math Bråk, matriser och listor som är resultat i inmatnings-/utmatningsläget Math visas i samma format som de står i kurslitteraturen. Exempel på beräkningsresultatdisplayer • Bråk visas antingen som oegentliga bråk eller blandade bråk beroende på inställningen ”Bråkresultat” på inställningsmenyn. Mer information finns i avsnittet ”Använda inställningsmenyn” (sida 1-32). • Matriser visas i naturligt format, upp till 6 × 6.
k Historikfunktion Historikfunktionen bevarar historiken över räkneuttryck och resultat i inmatnings-/ utmatningsläget Math. Upp till 30 uppsättningar räkneuttryck och resultat bevaras. b+cw *cw Det går även att redigera räkneuttrycken som bevaras av historikfunktionen och beräkna på nytt. Detta gör att alla uttryck med start från det redigerade uttrycket omberäknas. Exempel Ändra ”1+2” till ”1+3” och omberäkna Utför följande operation med exemplet som anges ovan.
k Beräkningar i inmatnings-/utmatningsläget Math I det här avsnittet presenteras beräkningsexempel i inmatnings-/utmatningsläget Math. • För mer information om beräkningar, se ”Kapitel 2 Manuella beräkningar”.
k Utföra matrisberäkningar med inmatnings-/utmatningsläget Math u Ange en matris dimensioner (storlek) 1. I läget Run-Matrix trycker du på !m(SET UP)1(Math)J. 2. Tryck på 4(MATH) för att visa menyn MATH. 3. Tryck på 1(MAT) för att visa följande meny. • {2×2} ... {ger en 2 × 2-matris} • {3×3} ... {ger en 3 × 3-matris} • {m×n} … {ger en matris på m rader × n kolumner (upp till 6 × 6)} Exempel Skapa en matris på 2 rader × 3 kolumner 3(m×n) Ange antal rader. cw Ange antal kolumner.
u Mata in cellvärden Exempel Utföra följande beräkning 1 1 33 2 ×8 13 5 6 4 Följande knapptryckningar är en fortsättning på exemplet på föregående sida. bebvceedde bdveeefege *iw u Tilldela en matris som skapats i inmatnings-/utmatningsläget Math till ett angivet matrisminne Exempel Tilldela resultatet till Mat J !c(Mat)!-(Ans)a !c(Mat)a)(J)w • Om du trycker på D när markören är överst till vänster i matrisen raderas hela matrisen.
k Använda grafiska lägen och läget Equation i inmatnings-/utmatningsläget Math Om du använder inmatnings-/utmatningsläget Math med något av nedanstående lägen kan du mata in numeriska uttryck så som de står skrivna i kurslitteraturen och se beräkningsresultaten i naturligt visningsformat.
Exempel 2 ∫ x 1 I läget Graph matar du in funktionen y = x 2− 1 x −1 dx och ritar en 0 4 2 graf av den. Se till att standardinställningarna har konfigurerats i View Window. mGraphK2(CALC)3(∫dx) bveevx-bvce v-beaevw 6(DRAW) • Inmatning med inmatnings-/utmatningsläget Math och resultatvisning i läget Equation Du kan använda inmatnings-/utmatningsläget Math i läget Equation för inmatning och visning som visas här nedan.
5. Menyn Alternativ (OPTN) Alternativmenyn innehåller formler och funktioner som inte finns utmarkerade på räknarens knappsats. Vad som finns i menyn beror på i vilket läge räknaren arbetar när du trycker på K. • Menyn Alternativ visas inte om du trycker på K när standardtalsystemet är binärt, oktalt, decimalt eller hexadecimalt. • För mer information om kommandon i alternativmenyn (OPTN), se alternativet ”Ktangenten” i ”Kommandon i läget Program” (sida 8-51).
6. Menyn Variabeldata (VARS) Du kan hämta variabeldata genom att trycka på J för att visa variabeldatamenyn. {V-WIN}/{FACTOR}/{STAT}/{GRAPH}/{DYNA}/{TABLE}/{RECURSION}/{EQUATION}/ {FINANCE}/{Str} • Observera att alternativen EQUATION och FINANCE visas som funktionstangenter (3 och 4) när du går in i variabeldatamenyn från läget Run-Matrix eller Program. • Variabeldatamenyn visas inte om du trycker på J när standardtalsystemet är binärt, oktalt, decimalt eller hexadecimalt.
• {PTS} ... {sammanfattningspunkter} • {x1}/{y1}/{x2}/{y2}/{x3}/{y3} ... koordinater för sammanfattningspunkter • {INPUT} ... {indatavärden för statistikberäkning} ¯ }/{sx}/{n1}/{n2}/{x¯ 1}/{x¯ 2}/{sx1}/{sx2}/{sp} ... {urvalets storlek}/{urvalets medelvärde}/ • {n}/{x {standardavvikelse-urval}/{urvalets storlek 1}/{urvalets storlek 2}/{urvalets medelvärde 1}/ {urvalets medelvärde 2}/{standardavvikelse - urval 1}/{standardavvikelse-urval 2}/ {standardavvikelse-urval p} • {RESULT} ...
u TABLE — Hämta tabellinställningar och tabelldata • {Start}/{End}/{Pitch} ... {nedre gräns för tabellintervall}/{övre gräns för tabellintervall}/ {tabellens stegvärde} • {Result*1} ... {matris med tabellinnehåll} *1 Alternativet Resultat visas endast när menyn TABLE visas i lägena Run-Matrix och Program. u RECURSION — Hämta rekursionsformel*1, tabellintervall och tabelldata • {FORMULA} ... {rekursionsformeldata} • {an}/{an+1}/{an+2}/{bn}/{bn+1}/{bn+2}/{Cn}/{Cn+1}/{Cn+2} ...
7. Menyn Program (PRGM) För att visa programmenyn (PRGM) går du först in i läget Run-Matrix eller Program rån huvudmenyn och trycker sedan på !J(PRGM). Nedan finns de menyalternativ som finns i programmenyn (PRGM). • Alternativen i programmenyn (PRGM) visas inte när du arbetar i Input/Output-läget ”Math”. • {COMMAND} ......{programkommando} • {CONTROL} .......{styrmeny för programkörning} • {JUMP} ...............{hoppkommandomeny} • {?} .......................{indatakommando} • {^} .....................
8. Använda inställningsmenyn Inställningsmenyn visar de aktuella lägesinställningarna, och kan användas för att ändra inställningarna. Nedan visas hur du ändrar inställningarna. u Ändra lägesinställningar 1. Markera en ikon och tryck på w för att växla läge och visa lägets startskärmbild. Här ska vi gå in i läget Run-Matrix. 2. Tryck på !m(SET UP) för att visa lägets inställningsmeny. • Inställningsmenyn som visas är ett exempel.
u Func Type (typ av funktionsgraf) Om du trycker på någon av följande funktionstangenter växlar du funktionen för tangenten v. • {Y=}/{r=}/{Parm}/{X=} ... {rektangulär koordinat (Y= f (x)-typ)}/{polär koordinat}/ {parametrisk}/{rektangulär koordinat (X= f (y)-typ)} graf • {Y>}/{Y<}/{Yt}/{Ys} ... {y>f(x)}/{y}/{X<}/{Xt}/{Xs} ... {x>f(y)}/{x
u List File (inställningar för listfiler) • {FILE} ... {inställningar för listfilen på displayen} u Sub Name (listnamn) • {On}/{Off} ... {visa}/{visa inte} u Graph Func (visa funktion vid grafritning och spårning) • {On}/{Off} ... {visa}/{visa inte} u Dual Screen (inställning för dubbeldisplay) • {G+G}/{GtoT}/{Off} ... {grafer på båda sidor}/{graf på ena sidan och värdetabell på andra sidan}/{ingen dubbeldisplay} u Simul Graph (samtidiga grafer) • {On}/{Off} ...
u Slope (visa derivata vid pekarpositionen i kägelsnittet) • {On}/{Off} ... {visa}/{visa inte} u Payment (betalningsperiod) • {BEGIN}/{END} ... {början}/{slutet} av betalningsperioden u Date Mode (antal dagar per år) • {365}/{360} ... ränteberäkningar görs med {365}/{360} dagar per år u Periods/YR. (betalningsintervall) • {Annual}/{Semi} ... {årsvis}/{halvårsvis} u Graph Color • {Black}/{Blue}/{Red}/{Magenta}/{Green}/{Cyan}/{Yellow} ... Anger färg för en enkel graflinje i läget Financial.
9. Använda skärmdumpar Du kan när som helst spara den information som visas på displayen i bildminnet. u Göra en skärmdump 1. Visa skärmen som du vill göra en skärmdump av. 2. Tryck på !h(CAPTURE). • En dialogruta visas där du anger i vilket minnesområde bilden ska sparas. 3. Ange ett värde från 1 till 20 och tryck sedan på w. • Bilden sparas i den del av bildminnet som har namnet ”Capt n” (n = värdet du angav).
10. Om du får problem… Om du får problem när du använder räknaren bör du läsa igenom det här avsnittet innan du lämnar räknaren till service. k Återställa räknaren till fabriksinställningarna 1. Växla till läget System från huvudmenyn. 2. Tryck på 5(RESET). 3. Tryck på 1(SETUP) och tryck på 1(Yes). 4. Tryck på Jm för att gå tillbaka till huvudmenyn. Byt nu till rätt läge och utför beräkningen igen. Resultatet visas på displayen.
u Återställa Använd återställning när du vill radera all data i räknarminnet och återställa alla lägesinställningar till standardinställning. Innan du utför återställning, gör först en skriftlig kopia av all viktig data. För mer information, se ”Återställ” (sida 12-4). k Batterivarning Om följande meddelande visas på displayen bör du omedelbart stänga av räknaren och byta ut batterierna.
Obs! • fx-CG10 kan inte importera bildfiler som är sparade med ovanstående arbetsgång på fxCG20. • fx-CG20 kan inte läsa bildfiler som är sparade med ovanstående arbetsgång på fx-CG10. • eActivity-filer som innehåller inlagda bilder som har lagrats (eller uppdaterats) på fx-CG20 kan inte öppnas med fx-CG10.
Kapitel 2 Manuella beräkningar 1. Grundläggande beräkningar k Aritmetiska beräkningar • Ange aritmetiska beräkningar precis som de står, från vänster till höger. • Använd --knappen för att mata in ett minustecken framför ett negativt tal. • Beräkningarna utförs internt med 15 siffrors mantissa. Resultatet avrundas till en 10-siffrig mantissa innan det visas. • Vid blandade aritmetiska beräkningar har multiplikation och division prioritet framför addition och subtraktion.
100 ÷ 6 = 16,66666666... Exempel 1 Villkor Knapptryckning Display 100/6w 16.66666667 4 decimaler !m(SET UP) ff 1(Fix)ewJw *1 16.6667 5 signifikanta siffror !m(SET UP) ff 2(Sci)fwJw *1E+01 1.6667 Avbryter ändringarna !m(SET UP) ff 3(Norm)Jw 16.66666667 *1 Visade värden rundas av till det antal decimaler du anger. 200 ÷ 7 × 14 = 400 Exempel 2 Villkor Knapptryckning 3 decimaler Display 200/7*14w 400 !m(SET UP) ff 1(Fix)dwJw 400.000 200/7w * 14w Ans × I 400.000 200/7w 28.
k Prioritetsordning vid beräkningar Räknaren använder äkta rak notation för att beräkna delarna i ett uttryck i följande ordning: 1 Funktioner av typ A • Koordinera transformation Pol (x, y), Rec (r, θ) • Funktioner som innehåller parenteser (exempelvis derivator, integraler, Σ, osv.
Exempel 2 + 3 × (log sin2π2 + 6,8) = 22,07101691 (vinkelenhet = Rad) 1 2 3 4 5 6 • Om funktioner med samma prioritet används i följd, evalueras uttrycket från höger till vänster. exIn 120 → ex{In( 120)} Annars evalueras uttrycket från vänster till höger. • Sammansatta funktioner evalueras från höger till vänster. • Parentetiska uttryck evauleras alltid först.
• I de fall som visas nedan kan ett beräkningsresultat visas i formatet ' även om deras koefficienter (a, c, d) ligger utanför de intervaller som nämns ovan. Ett '-format för beräkningsresultat använder en gemensam nämnare. b + d´' e a' b + d' e → a´' c´ c f * c´ är den minsta gemensamma multipeln av c och f.
u Beräkningsresultatets visningsområde med π Ett beräkningsresultat visas i formatet π i följande fall. • När beräkningsresultatet kan visas i formatet nπ n är ett heltal upp till |106|. • När beräkningsresultatet kan visas i formatet a b b π eller π c c Men, {antal a siffror + antal b siffror + antal c siffror} måste vara 8 eller färre när den övre b b eller minskas.*1*2 Dessutom, det maximala antalet tillåtna c siffror är tre.
k Dataspill och fel Om inmatnings- eller beräkningsgränser överskrids, eller om du matar in ogiltiga data visas ett felmeddelande på displayen. Det går inte att använda räknaren när ett felmeddelande visas. Mer information finns i avsnittet ”Tabell med felmeddelanden” på sida α-1. • De flesta av räknarens tangenter är avstängda när ett felmeddelande visas. Tryck på J för att radera felmeddelandet och återgå till normal användning.
u Ge en variabel ett värde [värde] a [variabels namn] w Exempel 1 Tilldela variabeln A värdet 123 Abcdaav(A)w Exempel 2 Lägga till 456 till variabeln A och spara resultatet i variabel B Aav(A)+efga al(B)w • Du kan mata in variabeln X genom att trycka på a+(X) eller v. Genom att trycka på a+(X) matas X in, och genom att trycka på v matas x in. Värden som tilldelas X och x sparas i samma minnesområde. Exempel 3 Tilldela 10 till x och därefter 5 till X. Kontrollera sedan vad som tilldelats x.
Exempel För att tilldela Str 1 sträng ”ABC” och sedan skicka Str 1 till displayen !m(SET UP)2(Line)J A!a( A -LOCK)E(”)v(A) l(B)I(C)E(”)a(Frigör alfalås.) aJ6(g)5(Str)bw 5(Str)bw Strängen visas vänsterinpassad. • Utför den ovan beskrivna åtgärden i läget för linjär inmatning/utmatning. Den kan inte utföras i inmatnings-/utmatningsläget Math. u Funktionsminnet [OPTN]-[FUNCMEM] Funktionsminnet används för att tillfälligt lagra uttryck som du kommer att använda flera gånger.
u Hämta en lagrad funktion Exempel Hämta innehållet i funktionsminne 1 AK6(g)6(g)3(FUNCMEM) 2(RECALL)bw • Den hämtade funktionen visas på markörens aktuella plats på displayen.
k Svarsfunktion Du kan använda svarsfunktionen för att automatiskt lagra det senast beräknade resultatet genom att trycka på w (om inte knapptryckningen w orsakar ett fel). Resultatet lagras i svarsminnet. • Svarsminnet kan innehålla värden med maximalt 15 siffror för mantissan och 2 siffror för exponenten. • Innehållet i svarsminnet raderas inte när du trycker på A eller stänger av räknaren.
3. Ange vinkelenhet och visningsformat Innan du gör en beräkning bör du ange vinkelenhet och visningsformat på Setup-skärmen. k Ställa in vinkelenhet [SET UP]- [Angle] 1. Markera ”Angle” på Setup-skärmen. 2. Tryck på funktionstangenten för den vinkelenhet du vill ange och tryck sedan på J. • {Deg}/{Rad}/{Gra} ... {grader}/{radianer}/{nygrader} • Relationen mellan grader, nygrader och radianer visas nedan.
u Ange antal signifikanta siffror (Sci) Exempel Ange tre signifikanta siffror 2(Sci)dw Tryck på den siffertangent som motsvarar det antal betydande siffror du vill ange (n = 0 till 9). Om du anger 0 används 10 signifikanta siffror. • Visade värden avrundas till det antal signifikanta siffror du anger. u Ställa in normala displayen (Norm 1/Norm 2) Tryck på 3(Norm) för att växla mellan Norm 1 och Norm 2.
4. Funktionsberäkningar k Funktionsmenyer Räknaren har fem funktionsmenyer som du kan använda för att mata in matematiska funktioner som inte finns på knappsatsen. • Innehållet i funktionsmenyn beror på vilket läge du har valt i huvudmenyn innan du tryckte på tangenten K. Följande exempel visar funktionsmenyer i läget Run-Matrix eller Program. u Hyperboliska beräkningar (HYPERBL) [OPTN]-[HYPERBL] • {sinh}/{cosh}/{tanh} ... hyperbolic {sinus}/{cosinus}/{tangens} • {sinh–1}/{cosh–1}/{tanh–1} ...
u Vinkelenheter, koordinatkonvertering och sexagesimala funktioner [OPTN]-[ANGLE] (ANGLE) • {°}/{r}/{g} ... {grader}/{radianer}/{nygrader} för ett angivet inmatat värde • {° ’ ”} ... {anger grader (timmar), minuter och sekunder när du matar in värden i grader/ minuter/sekunder} • {° ’ ”} ... {konverterar decimala värden till grader/minuter/sekunder} • Menyalternativet {° ’ ”} är endast tillgängligt om det finns en beräkning på displayen. • {Pol(}/{Rec(} ...
k Trigonometriska och inversa trigonometriska funktioner • Tänk på att ange vinkelenheten innan du använder trigonometriska funktioner och inversa trigonometriska funktionsberäkningar. π radianer = 100 nygrader) 2 • Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.
k Hyperboliska och inversa hyperboliska funktioner • Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn. Exempel Knapptryckning K6(g)2(HYPERBL)1(sinh) 3.6w sinh 3,6 = 18,28545536 cosh–1 20 = 0,7953654612 15 K6(g)2(HYPERBL)5(cosh–1)$20c15w K6(g)2(HYPERBL)5(cosh–1)(20 /15)w k Övriga funktioner • Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.
Exempel på Ran# Exempel Knapptryckning Ran# (Genererar ett slumptal.) K6(g)3(PROB)4(RAND) 1(Ran#)w (Varje gång du trycker på w genereras ett nytt slumptal.) w w Ran# 1 (Genererar det första slumptalet i talföljd 1.) K6(g)3(PROB)4(RAND) 1(Ran#)1w (Genererar det andra slumptalet i talföljd 1.) w Ran# 0 (Initierar talföljd.) 1(Ran#)0w Ran# 1 (Genererar det första slumptalet i talföljd 1.
u Slumptalsgenerator heltal (Ranlnt#) RanInt# genererar slumpmässiga heltal som ligger mellan två angivna heltal. RanInt# (A, B [,n]) A
u Slumptalsgenerator i enlighet med binomialfördelning (RanBin#) Denna funktion genererar slumpmässiga heltal i enlighet med binomialfördelning baserat på värden som anges för antal försök n och sannolikhet p. RanBin# (n, p [,m]) 1 < n < 100000 1 < m < 999 0
k Permutationer och kombinationer u Permutation n! nPr = (n – r)! u Kombination n! nCr = r! (n – r)! • Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.
k Bråktal • I inmatnings- och utmatningsläge Math, inmatningsmetoden för bråktal skiljer sig från den som beskrivs nedan. För inmatning av bråktal i inmatnings-/utmatningsläge Math, se sida 1-13. • Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.
k Logiska operatorer (AND, OR, NOT, XOR) [OPTN]-[LOGIC] Menyn för logiska operatorer innehåller ett antal logiska operatorer. • {And}/{Or}/{Not}/{Xor} ... {logiskt AND}/{logiskt OR}/{logiskt NOT}/{logiskt XOR} • Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.
5. Numeriska beräkningar Följande förklarar de numeriska funktionsberäkningar som ingår i funktionsmenyn och visas när K4(CALC) hålls nedtryckt. Följande beräkningar kan utföras. • {Int÷}/{Rmdr}/{Simp} ... {kvoten}/{resterande}/{förenkling} • {Solve}/{d/dx}/{d2/dx2}/{∫dx}/{SolveN} ... {jämlikhetslösning}/{första derivata}/{andra derivata}/{integration}/{f(x) funktionslösning} • {FMin}/{FMax}/{Σ(}/{logab} ...
k Förenkling [OPTN]-[CALC]-[Simp] Funktionen ”'Simp” kan användas för att förenkla bråktal manuellt. Följande operationer kan användas för att utföra en förenkling när ett oförenklat beräkningsresultat visas på displayen. • {Simp} w ... Denna funktion förenklar automatiskt det visade beräkningsresultatet med hjälp av minsta tillgängliga primtal. Det primtal som används och det förenklade resultatet visas på displayen. • {Simp} n w ... Denna funktion utför förenkling enligt den angivna divisorn n.
Exempel 2 För att förenkla 27 ange en divisor av 9 63 3 27 = 7 63 A$chcgdw K4(CALC)6(g)6(g)3(Simp)j w • Ett fel inträffar om förenkling inte kan utföras med angiven divisor. • Vid beräkning av 'Simp när ett värde som inte kan förenklas visas returnerar originalvärdet utan att visa ”F=”. k Solve-beräkningar [OPTN]-[CALC]-[Solve] Följande syntax används för funktionen Solve i ett program.
• Den nedre och övre gränsen anger lösningens intervall. Du kan mata in ett värde eller ett uttryck som intervall. • Följande funktioner kan inte användas inom någon av argumenten. Solve(, d2/dx2(, FMin(, FMax(, Σ( Upp till 10 beräkningsresultat kan visas samtidigt i ListAns-formatet. • Meddelandet ”No Solution” visas om det inte finns någon lösning. • Meddelandet ”More solutions may exist.” visas när det kan finnas andra lösningar än de som visas av SolvN.
I denna definition, byts infinitesimal ut mot en tillräckligt liten Ax, med ett värde inom området av f' (a) beräknas som: f (a + Ax) – f (a) f ' (a) ––––––––––––– Ax Exempel Bestämma derivatan vid x = 3 för funktionen y = x3 + 4x2 + x – 6 Mata in funktionen f(x). AK4(CALC)2(d/dx)vMde+evx+v-ge Mata in den punkt x = a för vilken derivatan ska beräknas.
k Beräkningar av andra derivatan [OPTN]-[CALC]-[d2/dx2] När du har öppnat funktionsanalysmenyn kan du mata in andra derivat med hjälp av följande syntax. K4(CALC)3(d2/dx2) f(x)ea eller 4(MATH)5(d2/dx2) f(x)ea K4(CALC)3(d2/dx2) f(x),a) a är den punkt du vill bestämma andra derivatan för.
[OPTN]-[CALC]-[∫dx] k Integralsberäkningar När du ska beräkna integraler öppnar du först funktionsanalysmenyn och matar sedan in värdena med följande syntax.
När du beräknar integraler bör du tänka på följande punkter. (1) Om funktionen som ska integreras har både negativa och positiva funktionsvärden i intervallet, eller om funktionen är cyklisk, bör du dela upp intervallet i en positiv och en negativ del, integrera funktionen i respektive delintervall och sedan summera resultaten.
Försiktighetsåtgärder vid integralberäkning • I funktionen f(x) kan endast X användas som variabel i uttryck. Övriga variabler (A till Z förutom X, r, ) tolkas som konstanter, och det värde som variabeln tilldelats för tillfället har använts under hela beräkningen. • Du kan utelämna ”tol” och slutparenteser. Om du utelämnar ”tol,” använder räknaren automatiskt toleransen 1E–5. • Det kan ta lång tid att beräkna värdet av en integral.
• Mata endast in heltal som första term (α) i talföljden ak och sista termen (β) i talföljden ak. • Du kan utelämna n och parentheses. Om du utelämnar n, använder räknaren automatiskt n = 1. • Kontrollera att värdet som används i den sista termen β är större än det värde som används i den första termen α. Annars uppstår ett fel. • Du kan avbryta en pågående Σ beräkning (när markören inte visas på displayen) genom att trycka på A.
• Du kan utelämna n och slutparenteser. • Diskontinuiteter eller intervall med stora förändringar kan påverka precisionen negativt och till och med orsaka fel. • Om du anger ett större värde på n ökar precisionen men beräkningen tar längre tid att genomföra. • Det värde du anger som intervallets slutpunkt (b) måste vara större än det värde som definierar intervallets startpunkt (a). Annars uppstår ett fel. • Du kan avbryta beräkningen av ett minimi-eller maximivärde genom att trycka på A.
Tryck på K3(COMPLEX) för att visa menyn för beräkningar med komplexa tal som innehåller följande alternativ. • {i} ... {inmatning av imaginär enhet i} • {Abs}/{Arg} ... ger {absolutvärde}/{argument} • {Conjg} ... {ger konjugat} • {ReP}/{ImP} ... extraktion av {real}/{imaginär} del • {'r∠ }/{'a+bi} ... konverterar resultatet till {polär}/{rektangulär} form • Du kan även använda !a(i) istället för K3(COMPLEX)1(i).
k Komplexa tal på polär form Exempel 2∠30 × 3∠45 = 6∠75 !m(SET UP)cccccc 1(Deg)c3(r∠ )J Ac!v(∠)da*d !v(∠)efw k Absolutvärde och argument [OPTN]-[COMPLEX]-[Abs]/[Arg] Räknaren behandlar ett komplext tal i formen a + bi som en koordinat i gaussplanet och beräknar absolutvärde⎮Z ⎮och argumentet (arg).
k Konjugat till komplexa tal [OPTN]-[COMPLEX]-[Conjg] Till varje komplext tal på formen a + bi hör det konjugerade komplexa talet a – bi Exempel Beräkna konjugatets komplextal till det komplexa talet 2 + 4i AK3(COMPLEX)4(Conjg) (c+e1(i))w k Hämta real- och imaginärdel [OPTN]-[COMPLEX]-[ReP]/[lmP] Använd följande procedur för att hämta realdelen a och imaginärdelen b från ett komplext tal i formen a + bi.
7. Beräkningar med binär, oktal, decimal och hexadecimal heltalsaritmetik Du kan använda läget Run-Matrix och binära, oktala, decimal och hexadecimala inställningar för att utföra beräkningar med binära, oktala, decimala och hexadecimala värden. Du kan också konvertera tal mellan talsystemen och utföra bitvisa operationer. • Du kan inte använda vetenskapliga funktioner i binära, oktala, decimala och hexadecimala beräkningar.
k Välja ett talsystem Du kan ange det decimala, hexadecimala, binära eller oktala talsystemet som standardtalsystem med inställningsmenyn. u Utföra binära, oktala, decimala eller hexadecimala beräkningar [SET UP]-[Mode]-[Dec]/[Hex]/[Bin]/[Oct] 1. I huvudmenyn väljer du Run-Matrix 2. Tryck på !m(SET UP). Markera ”Mode”, och välj sedan standard talsystem genom att trycka på 2(Dec), 3(Hex), 4(Bin) eller 5(Oct) för att ställa in läget Mode. 3. Tryck på J för att växla till inmatningsläge av beräkning.
u Negativa värden Exempel Bestäm negativen till 1100102 !m(SET UP) Markera ”Mode”, och tryck sedan på 4(Bin)J. A2(LOGIC)1(Neg) bbaabaw • Negativa binära, oktala och hexadecimala värden skapas genom tvåkomplementet till talets binära motsvarighet och sedan ge resultatet till den ursprungliga talbasen. I det decimala talsystemet visas negativa tal med ett minustecken. u Bitvisa operatorer Exempel Mata in och beräkna ”12016 and AD16” !m(SET UP) Markera ”Mode” och tryck sedan på 3(Hex)J.
8. Matrisberäkningar Från huvudmenyn går du till läget Run-Matrix och trycker på 3('MAT) för att göra matrisberäkningar. Räknaren har 26 matrisminnen (Mat A till Mat Z) plus ett svarsminne (MatAns) vilket gör det möjligt att utföra följande matrisberäkningar.
u Skapa en matris När du skapar en matris måste du först ange matrisens dimensioner (storlek) på matrisredigeringsskärmen. Därefter matar du in matrisens värden. u Ange en matris dimensioner (storlek) Exempel Skapa en 2-raders × 3-kolumns matris i minnesområde Mat B Markera Mat B. c 3(DIM) (Detta steg kan utelämnas.) Ange antal rader. cw Ange antal kolumner. dw w • Alla celler i en ny matris har värdet 0. • Ändring av en matris dimensioner raderar dess nuvarande innehåll.
u Radering av matriser Du kan radera antingen en eller alla matriser i minnet. u Radera en specifik matris 1. När Matrix Editor (matrisredigeraren) visas, använder du f och c för att markera den matris som ska raderas. 2. Tryck på 1(DELETE). 3. Tryck på 1(Yes) för att ta bort matrisen eller 6(No) för att avbryta utan att radera någonting. u Radera alla matriser 1. När Matrix Editor (matrisredigeraren) visas, tryck på 2(DEL-ALL). 2.
u Radberäkningar Följande meny visas när du trycker på 1(ROW-OP) och en hämtad matris visas på displayen. • {SWAP} ... {byt plats på rader} • { Row} ... {skalärmultiplicera rad} • { Row+} ... {addera rad med skalärmultiplicerad rad} • {Row+} ... {addera specifierad rad till en annan rad} u Byta plats på två rader Exempel Byt plats på rad två och tre i följande matris: Alla exempel använder följande matris. Matris A = 1 2 3 4 5 6 1(ROW-OP)1(SWAP) Ange vilka rader som ska byta plats.
u Beräkna en skalärmultiplicerad rad och addera resultatet till en annan rad Exempel Beräkna resultatet av rad 2 och skalär 4, och addera resultatet till rad 3 1(ROW-OP)3( Row+) Ange multiplikatorvärde.* ew Ange radnummer där resultat ska beräknas. cw Ange radnummer där resultat ska adderas. dww * Ett komplextal kan också anges som ett multiplikatorvärde (k). u Lägga ihop två rader Exempel Lägga rad 2 till rad 3 1(ROW-OP)4(Row+) Ange vilken rad som ska läggas till. cw Ange den andra raden.
u Infoga en rad Exempel Infoga en rad mellan rad ett och två 2(ROW)c 2(INSERT) u Lägga till en rad Exempel Lägga till en ny rad under rad 3 2(ROW)cc 3(ADD) u Kolumnfunktioner • {DELETE} ... {radera kolumn} • {INSERT} ... {infoga kolumn} • {ADD} ...
k Överföra data mellan matriser och csv-filer Du kan importera innehållet i en csv-fil som sparats i den här räknaren eller som har överförts från en dator till ett av matrisminnena (Mat A till Mat Z och MatAns). Du kan också spara innehållet i ett av matrisminnena (Mat A till Mat Z och MatAns) som en csv-fil. u Importera innehållet i en csv-fil till ett matriminne 1. Förbered den csv-fil du vill importera. • Se ”Krav vid import av csv-filer” (sida 3-18). 2.
Viktigt! • När du sparar matrisdata som en csv-fil konverteras vissa data på följande sätt. - Komplexa tal: Endast den reella taldelen extraheras. - Bråkdata: Konverteras till beräkningslinjeformat (Exempel: 2{3{4 → =2+3/4) - ' och π data: Konverteras till ett decimalvärde (Exempel: ' 3 → 1.732050808) u För att ange avgränsare och decimaltecken för csv-filen När matrisredigereraren visas trycker du på 4(CSV)3(SET) för att visa inställningsskärm för csv-format.
u Inmatning av matrisdata [OPTN]-[MAT]-[Mat] Följande visar det format du bör använda när du skriver in data för att skapa en matris med hjälp av Mat-kommandot. a11 a12 ... a1n ... ... a22 ... a2n ... a21 am1 am2 ... amn = [ [a11, a12, ..., a1n] [a21, a22, ..., a2n] .... [am1, am2, ..., amn] ] → Mat [A till Z] Exempel Mata in följande data i matris A: 1 3 5 2 4 6 !+( [ )!+( [ )b,d,f !-( ] )!+( [ )c,e,g !-( ] )!-( ] )aK2(MAT) 1(Mat)av(A) w • Maxvärdet för både m och n är 999.
u Kontrollera en matris dimensioner [OPTN]-[MAT]-[Dim] Använd kommandot Dim för att kontrollera en befintlig matris dimensioner. Exempel 1 Kontrollera dimensionerna för matris A K2(MAT)6(g)2(Dim) 6(g)1(Mat)av(A)w Displayen visar att matris A består av två rader och tre kolumner. Då resultatet av kommandot Dim utgör listtypsdata lagras det i minnet ListAns. Du kan också använda {Dim} för att ange en matris dimensioner.
Exempel 1 Tilldela 10 till cellen på rad 1, kolumn 2 i följande matris: 1 2 Matris A = 3 4 5 6 baaK2(MAT)1(Mat) av(A)!+( )b,c !-( )w Exempel 2 Multiplicera cellvärdet på rad 2, kolumn 2, i ovanstående matris med 5 K2(MAT)1(Mat) av(A)!+( )c,c !-( )*fw u Fylla i en matris med identiska värden och kombinera två matriser till en matris [OPTN]-[MAT]-[Fill(]/[Augment] Använd kommandot Fill( för att fylla alla celler i en befintlig matris med ett identiskt värde, och kommandot Augment för att samma
u Tilldela innehållet i en matriskolumn till en lista [OPTN]-[MAT]-[Mat→Lst] Använd följande format med kommandot Mat→List för att ange en kolumn och en lista.
u Aritmetiska matrisberäkningar Exempel 1 [OPTN]-[MAT]-[Mat]/[Identity] Lägg till följande två matriser (Matris A + Matris B): A= 1 1 2 1 B= 2 3 2 1 K2(MAT)1(Mat)av(A)+ 1(Mat)al(B)w Exempel 2 Multiplicera de två matriserna i exempel 1 (Matris A × Matris B) K2(MAT)1(Mat)av(A)* 1(Mat)al(B)w • De två matriserna som ska adderas eller subtraheras måste ha samma dimensioner. Ett fel uppstår om du försöker lägga till eller ta bort matriser med olika dimensioner.
u Matristransponat [OPTN]-[MAT]-[Trn] Transponatet till en matris är när matrisens rader blir kolumner och vice versa. Exempel Transponera följande matris: Matris A = 1 2 3 4 5 6 K2(MAT)4(Trn)1(Mat) av(A)w u Trappstegsmatris [OPTN]-[MAT]-[Ref] Detta kommando använder en algoritm för Gausselimination för att hitta matrisens trappstegsform.
u Reducerad trappstegsform [OPTN]-[MAT]-[Rref] Detta kommando hittar den reducerade trappstegsformen hos en matris. Exempel Hitta reducerad trappstegsform för följande matris: Matris A = 2 −1 3 19 1 1 −5 −21 0 4 3 0 K2(MAT)6(g)5(Rref) 6(g)1(Mat)av(A)w • Beräkningar för trappstegsform och reducerad trappstegsform kanske inte producerar tillförlitliga resultat på grund av tappade siffror.
u Kvadrera matriser Exempel [x2] Kvadrera följande matris: Matris A = 1 2 3 4 K2(MAT)1(Mat)av(A)xw u Beräkna en matris upphöjt till N Exempel [^] Upphöja följande matris till 3: Matris A = 1 2 3 4 K2(MAT)1(Mat)av(A) Mdw • Beräkning av matrispotens kan utföras upp till en potens på 32766.
u Beräkningar av komplextal med en matris Exempel Beräkna en matris absolutvärde med föjande element för komplextal: Matris D = –1 + i 1+i 1+i –2 + 2i K6(g)4(NUMERIC)1(Abs) K2(MAT)1(Mat)as(D)w • Följande funktioner för komplextal stöds i matriser. i, Abs, Arg, Conjg, ReP, ImP, 'a+bi, 'r∠θ Observera att ”'a+bi” och ”'r∠θ” inte kan användas i läget Linjär inmatning/utmaning. Försiktighetsåtgärder vid matrisberäkning • Determinanter och inversa matriser är föremål för fel på grund av tappade siffror.
9. Beräkning av meterkonvertering Du kan konvertera värden från en måttenhet till en annan. Måttenheter klassificeras enligt följande 11 kategorier. Indikatorerna i kolumnen ”Visningsnamn” visar den text som visas i räknarens funktionsmeny. Viktigt! Kommandon för metrisk konvertering stöds endast när pluginprogrammet för metrisk konvertering har installerats.
k Utföra en beräkning av enhetskonvertering. [OPTN]-[CONVERT] Mata in värdet du konverterar från samt konverteringskommandot med hjälp av den syntax som visas nedan för att utföra en beräkning av enhetskonvertering. {värde konverteras från}{konverteringskommando 1} ' {konverteringskommando 2} • Använd {konverteringskommando 1} för att ange den enhet som det ska konverteras från och {konverteringskommando 2} för att ange den enhet som det ska konverteras till.
k Kommandolista för enhetskonvertering Visningsnamn Kat. Visningsnamn Enhet fm fermi cm3 kubikcentimeter Å ångström mL milliliter mikrometer L liter mm millimeter m3 kubikmeter cm centimeter in3 kubiktum m meter ft3 kubikfot km kilometer AU astronomisk enhet l.y.
Visningsnamn Visningsnamn Enhet Pa Pascal K Kelvin kPa Kilopascal °F grader fahrenheit mmH2O millimeter vatten °R grader rankine mmHg millimeter kvicksilver m/s meter per sekund km/h kilometer per timme knot Tryck grader celsius atm atmosfär inH2O tum vatten knop inHg tum kvicksilver ft/s fot per sekund lbf/in2 pund per kvadrattum mile/h mile per timme bar u atommassenhet kgf/cm2 eV milligram kilogramkraft per kvadratcentimeter elektronvolt gram kg kilogram calt
Kapitel 3 Listfunktionen En lista är en förvaringsplats för flera dataobjekt. Räknaren har plats för 26 listor i en fil och du kan lagra upp till 6 filer i minnet. Lagrade listor kan användas för aritmetiska och statistiska beräkningar, samt för grafer. Elementnummer List 1 SUB 1 2 3 4 5 6 7 8 • • • • 56 37 21 69 40 48 93 30 Visningsintervall Element List 2 List 3 1 2 4 8 16 32 64 128 107 75 122 87 298 48 338 49 • • • • • • • • • • • • Kolumn List 4 List 5 3.5 6 2.1 4.4 3 6.8 2 8.
2. Mata in värdet 4 i det andra elementet och mata in resultatet av 2 + 3 i nästa element. ewc+dw • Du kan också mata in resultatet av ett uttryck eller ett komplext tal i ett element. • Du kan använda maximalt 999 element i en lista. u Mata in flera värden samtidigt 1. Flytta markeringen med piltangenterna till en annan lista. 2. Tryck på !*( { ), mata in värde och tryck på , mellan varje värde. Tryck på !/( } ) när du har matat in det sista värdet. !*( { )g,h,i!/( } ) 3.
2. Tryck på K och mata in uttrycket. K1(LIST)1(List)b+ K1(LIST)1(List)cw • Du kan också använda !b(List) istället för K1(LIST)1(List). k Redigera värden i listor u Ändra värdet på ett element Använd piltangenterna för att markera det element som du ska ändra. Mata in det nya värdet och tryck på w för att ersätta det gamla värdet med det nya. u Redigera innehållet i ett element 1. Använd piltangenterna för att markera det element som du ska ändra. 2. Tryck på 6(g)2(EDIT). 3. Gör ändringarna.
u Infoga ett nytt element 1. Använd piltangenterna för att flytta markeringen till den plats där det nya elementet ska infogas. 2. Tryck på 6(g)5(INSERT) för att infoga ett nytt element med värdet 0. Alla element efter det nya elementet flyttas ett steg nedåt. • När du infogar ett element i en lista påverkas inte element i andra listor. Om det finns en relation mellan informationen i den lista där du infogar ett element med andra listor, kan elementen komma i oordning om du infogar ett element.
• Följande operation visar ett subnamn i läget Run-Matrix. !m(SET UP)2(Line)J !b(List) n!+( [ )a!-( ] )w (n = lista från 1 till 26) • Även om du kan mata in upp till 8 tecken som subnamn, visas endast de tecken som passar i cellen i listredigeringsfönstret. • Elementet SUB i listredigeringsfönstret visas inte om du har valt ”Off” under ”Sub Name” i inställningsmenyn. k Ändra inmatningsfärg Du kan ändra färg på den data du matar in i ett element eller för samtliga element i en särskild lista.
u Ändra färg på alla data i en särskild lista 1. Använd piltangenterna för att markera namnet på den lista vars tecken du vill ändra färg på. • Tänk på att välja en lista som redan innehåller data. Du kommer inte att kunna gå vidare om du väljer en tom lista. 2. Tryck på !f(FORMAT) för att visa dialogrutan med olika färger. 3. Använd piltangenterna för att markera önskad färg och tryck sedan på w. • När du ändrar teckenfärgen ändras endast färgen i de element som redan innehåller data.
u Sortera flera listor Du kan koppla samman flera listor så att alla element ordnas på samma sätt som en av listorna (baslistan). Baslistan sorteras i fallande eller stigande ordning, och elementen i de länkade listorna ordnas så att deras inbördes ordning bibehålls. Stigande ordning 1. När listorna visas på displayen trycker du på 6(g)1(TOOL)1(SORTASC). 2. Ledtexten ”How Many Lists?:” visas för att fråga hur många listor du vill sortera.
k Öppna menyn med listfunktioner Alla följande exempel förutsätter läget Run-Matrix. Tryck på K och sedan på 1(LIST) för att visa menyn med listfunktioner. Menyn innehåller följande alternativ: • {List}/{Lst→Mat}/{Dim}/{Fill(}/{Seq}/{Min}/{Max}/{Mean}/{Med}/{Augment}/{Sum}/{Prod}/ {Cuml}/{%}/{ΔList} Observera att alla avslutande högerparenteser kan utelämnas i följande uttryck.
u Skapa en lista genom att ange antalet element [OPTN]-[LIST]-[Dim] Använd följande procedur för att ange antal data i tilldelningsuttrycket och skapa en lista. aK1(LIST)3(Dim)1(List) w (n = 1 - 999) Exempel Skapa fem dataobjekt (alla med värdet 0) i List 1 AfaK1(LIST)3(Dim) 1(List)bw Du kan visa den nya listan genom att öppna läget Statistics.
u Avgöra det minsta elementet i en lista [OPTN]-[LIST]-[Min] K1(LIST)6(g)1(Min)6(g)6(g)1(List) )w Exempel Hitta det minsta värdet i List 1 (36, 16, 58, 46, 56) AK1(LIST)6(g)1(Min) 6(g)6(g)1(List)b)w u För att bestämma vilken av två listor som innehåller det största värdet [OPTN]-[LIST]-[Max] K1(LIST)6(g)2(Max)6(g)6(g)1(List) ,1(List) )w • Båda listorna måste innehålla samma antal element. Annars uppstår ett fel.
Exempel Beräkna medianvärdet av elementen i List 1 (36, 16, 58, 46, 56) som har den frekvens som anges av List 2 (75, 89, 98, 72, 67) AK1(LIST)6(g)4(Med) 6(g)6(g)1(List)b, 1(List)c)w u Kombinera listor [OPTN]-[LIST]-[Augment] • Du kan kombinera två olika listor till en lista. Resultatet sparas i svarsminnet ListAns.
u Beräkna den kumulativa frekvensen för varje element [OPTN]-[LIST]-[Cuml] K1(LIST)6(g)6(g)3(Cuml)6(g)1(List) w • Resultatet sparas i minnet ListAns.
u Beräkna differensen mellan intilliggande värden i en lista [OPTN]-[LIST]-[ΔList] K1(LIST)6(g)6(g)5(ΔList) w • Resultatet sparas i minnet ListAns. Exempel Beräkna differensen mellan elementen i List 1 (1, 3, 8, 5, 4) AK1(LIST)6(g)6(g)5(ΔList) bw 13–1= 28–3= 35–8= 44–5= 1 2 3 4 • Du kan ange var i listminnet resultatet av uttryck ska sparas, förutom i resultatminnet ListAns. Om du till exempel anger ”ΔList 1 → List 2” kommer resultatet av ΔList 1 att sparas i List 2.
k Mata in en lista i ett uttryck Du kan mata in listor i uttryck på tre sätt. • Specifikation av en listas listnummer skapad med listredigeraren. • Specifikation av en listas subnamn skapad med listredigeraren. • Direkt inmatning av en lista med värden. u För att specificera en listas listnummer med listredigeraren 1. Utför följande tangentoperation i läget Run-Matrix. AK1(LIST)1(List) • Ange kommandot ”List”. 2. Ange det listnummer (heltal från 1 till 26) du vill specificera.
u Kopiera innehållet i en lista till en annan lista Använd a för att tilldela en lista innehållet i en annan. Exempel Tilldela innehållet i List 3 (41, 65, 22) till List 1 K1(LIST)1(List)da1(List)bw Istället för 1(LIST)1(List)d i exemplet ovan kan du använda !*( { )eb,gf,cc!/( } ). u Hämta ett visst element i en lista Du kan hämta värdet på ett element i en lista och använda värdet i en beräkning. Ange elementet genom att skriva motsvarande nummer inom hakparenteser.
k Rita grafen till en funktion med listdata När du använder räknarens grafiska funktioner, kan du mata in funktionen Y1 = List 1X. Om List 1 innehåller värdena 1, 2 och 3, kommer tre grafer att ritas upp på displayen: Y = X, Y = 2X, Y = 3X. Det finns vissa begränsningar när det gäller användning av listor för graffunktioner. k Skapa listor med funktionsvärden Du kan använda funktionerna för att generera tabeller i läget Table för att skapa en lista med funktionsvärden.
k Funktionsberäkningar med listor Listor kan användas på samma sätt som numeriska värden i funktionsuttryck. Om resultatet av en funktionsberäkning är en lista sparas resultatet i resultatminnet ListAns. Exempel Använd List 3 41 65 för att beräkna sin (List 3) 22 Använd radianer som vinkelenhet. sK1(LIST)1(List)dw 4. Växla mellan listfiler Du kan lagra upp till 26 olika listor (List 1 till List 26) i varje fil (File 1 till File 6). Du kan enkelt växla mellan olika listfiler.
5. Använda csv-filer Du kan importera innehållet i en csv-fil som sparats med den här räknaren eller skickats från en dator till listredigereraren. Du kan också spara innehållet i listan i listredigeraren som en csv-fil. Dessa operationer utförs med hjälp av funktionsmenyn för csv som visas när du trycker på 6(g)6(g)1(CSV) när listredigeraren visas på displayen.
4. I dialogrutan som visas där du väljer fil använder du f och c för att välja önskad filen du vill ha och trycker sedan på w. • Då importeras innehållet i den angivna csv-filen till listredigeraren. • Om du tryckte på 1(LOAD)1(LIST) i steg 3 börjar importen från den rad där det markerade elementet finns och skriver endast över element i listredigeraren som är desamma i csv-filen.
u Du kan också spara innehållet i listan i listredigeraren som en csv-fil 1. När listredigeraren visas trycker du på 6(g)6(g)1(CSV) för att visa funktionsmenyn för csv. 2. Tryck på 2(SAVE • AS). • När du gör det visas en meny för att välja mapp. 3. Välj i vilken mapp du vill spara csv-filen. • Spara csv-filen i rotkatalogen genom att markera ”Root”. • Spara csv-filen i en mapp genom att använda f och c för att markera önskad mapp och tryck sedan på 1(OPEN). 4. Tryck på 1(SAVE • AS). 5.
Kapitel 4 Ekvationer Växla till läget Equation från huvudmenyn. • {SIMUL} ... {linjär ekvation med 2 till 6 okända} • {POLY} ... {andra- till sjättegradsekvation} • {SOLVER} ... {Ekvationslösning} 1. Simultana linjära ekvationer Du kan lösa simultana linjära ekvationer med två till sex okända. • Simultan linjär ekvation med två okända: a1x + b1y = c1 a2x + b2y = c2 • Simultan linjär ekvation med tre okända: … a1x + b1y + c1z = d1 a2x + b2y + c2z = d2 a3x + b3y + c3z = d3 1.
Exempel Så här löser du följande simultana linjära ekvationer för x, y och z 4x + y – 2z = – 1 x + 6y + 3z = 1 – 5x + 4y + z = – 7 1 m Equation 2 1(SIMUL) 2(3) 3 ewbw-cw-bw bwgwdwbw -fwewbw-hw 4 1(SOLVE) • Interna beräkningar görs med en femtonsiffrig mantissa, men resultaten visas med en tiosiffrig mantissa och en tvåsiffrig exponent. • Simultana linjära ekvationer löses genom invertering av matrisen som innehåller koefficienterna för ekvationen.
2. Ekvationer av hög ordning från 2:a till 6:e graden Din räknare kan användas för att lösa ekvationer av hög ordning från 2:a till 6:e graden. • Andragradsekvation: ax2 + bx + c = 0 (a 0) • Tredjegradsekvation: ax3 + bx2 + cx + d = 0 (a 0) … • Fjärdegradsekvation: ax4 + bx3 + cx2 + dx + e = 0 (a 0) 1. Öppna läget Equation i huvudmenyn. 2. Välj läget POLY (polynomet) och ange ekvationens grad. Du kan välja en grad 2 till 6. 3. Mata in koefficienterna sekventiellt.
Lösning med komplext tal (Exempel: x3 + 2x2 + 3x + 2 = 0) Complex Mode: Real (sida 1-33) Complex Mode: a + bi Complex Mode: r∠θ • Interna beräkningar görs med en 15-femtonsiffrig mantissa, men resultaten visas med en 10-siffrig mantissa och en 2-siffrig exponent. • Det kan ta lång tid innan resultat av en ekvation av en hög ordning av tredje grad eller högre visas på skärmen. • Ett fel ges om räknaren inte kan hitta någon lösning.
3. I den tabell med variabler som visas på displayen matar du in värden för varje variabel. • Du kan också ange värden för Upper och Lower för att definiera övre och lägre gräns för lösningens intervall. • Ett fel ges om lösningen inte finns inom det angivna intervallet. 4. Välj den variabel som du vill lösa för att lösa ekvationen. ”Lft” och ”Rgt” indikerar vänster och höger sida som beräknas med lösningen.*1 *1 Lösningar approximeras med Newton-Raphsons metod.
Kapitel 5 Grafritning Välj den ikon i huvudmenyn som motsvarar den typ av graf du vill rita eller den typ av tabell du vill skapa. • Graph … Allmän funktionsgrafritning • Run-Matrix … Manuell grafritning (sidorna 5-25 till 5-29) • Table … Taltabellgenerering (sidorna 5-30 till 5-35) • Dyna Graph … Dynamisk grafritning (sidorna 5-40 till 5-43) • Recursion … Rekursionsgrafritning eller taltabellgenerering (sidorna 5-43 till 5-48) • Conic Graphs … Kägelsnittsgrafritning (sidorna 5-48 till 5-49) 1.
I läget Table skapas en taltabell i samma färg som den rad där motsvarande funktion är registrerad. → Skärm med tabellrelaterad lista • Tabellskärm Du kan ändra den färg som används för att rita grafen och färgen på taltabellens tecken. Se ”Ändra grafinställningar” (sida 5-15) för mer information. k Rita en enkel graf (1) Rita en graf genom att helt enkelt mata in lämplig funktion. 1. Växla till läget Graph i huvudmenyn. 2. Mata in den funktion du vill rita en graf för.
k Rita en enkel graf (2) Du kan lagra upp till 20 funktioner i minnet och sedan välja vilken du vill använda för att rita en graf. 1. Växla till läget Graph i huvudmenyn. 2. Ange funktionstyp och mata in den funktion som du vill rita en graf för. Du kan rita en graf för följande typer av uttryck i läget Graph: rektangulär koordinat (Y=f(x)), polärt koordinatuttryck, parametrisk funktion, rektangulärt koordinatuttryck (X=f(y)), olikhet. 3(TYPE)1(Y=) ... rektangulära koordinater (Y=f(x)-typ) 2(r=) ...
2(Union) .... Fyller alla områden där villkoren av de ritade olikheterna är tillfredsställda. Detta är normal standardinställning. • Om du trycker på !f(FORMAT) när skärmen med den grafrelaterade listan eller grafskärmen visas, visas en dialogruta där du kan ändra typ och färg för graflinjen. Se ”Ändra grafinställningar” (sida 5-15) för mer information. Exempel Mata in funktionerna nedan och rita deras grafer. Y1 = 2x2 – 3, r2 = 3sin2θ 1 m Graph 2 3(TYPE)1(Y=)cvx-dw 3(TYPE)2(r=)dscvw 3 6(DRAW) 2.
Polär koordinatparameter Tθ min/Tθ max ... T, θ minimi/maximi-värden Tθ ptch ... T, θ förändring 3. Tryck på c för att flytta markeringen och ange önskat värde för varje parameter, och tryck på w efter varje värde.
u Försiktighetsåtgärder för V-Window-inställningar • Om du matar in noll för Tθ ptch uppstår ett fel. • Ogiltiga inmatningar (värden utanför intervallet, minustecken utan ett värde osv.) orsakar fel. • När Tθ max är mindre än Tθ min blir Tθ ptch negativt. • Du kan ange uttryck (t.ex. 2π) som V-Window-parametrar. • När V-Window-inställningen producerar en axel som inte får plats på displayen, indikeras axelns skala på den kant av displayen som är närmast origo.
u Så här återkallar du V-Window-minnesinställningar 1. Växla till läget Graph i huvudmenyn. 2. Tryck på !3(V-WIN) för att visa inställningsskärmen för V-Window. 3. Tryck på 4(V-MEM)2(RECALL) för att visa popup-fönstret. 4. Tryck på en sifferknapp för att ange vilket V-Window-minne som du vill hämta inställningar från och tryck sedan på w. När du trycker på bw hämtas inställningarna i V-Windowminne 1 (V-Win1).
k Zoom Med den här funktionen kan du förstora och förminska grafen på skärmen. 1. Rita grafen. 2. Ange zoomtyp. !2(ZOOM)1(BOX) ... Rutzoomning Rita en ruta omkring ett visningsområde så förstoras området så att det fyller ut hela skärmen. 2(FACTOR) ... Faktorzoomning Anger förstoringsgraderna för x-axel och y-axel vid faktorzoomning. 3(IN)/4(OUT) ... Faktorzoomning Grafen förstoras eller förminskas med den faktor du anger, centrerat på markörens aktuella position. 5(AUTO) ...
Exempel Rita en graf för y = (x + 5)(x + 4)(x + 3) och utför sedan en rutzoomning. Använd följande V-Window-inställningar. Xmin = –8, Xmax = 8, Xscale = 2 Ymin = –4, Ymax = 2, Yscale = 1 1 m Graph !3(V-WIN)-iwiwcwc -ewcwbwJ 3(TYPE)1(Y=) (v+f)(v+e) (v+d)w 6(DRAW) 2 !2(ZOOM)1(BOX) 3 d~dw 4 d~d,f~fw • Du måste ange två olika punkter för rutzoomning och de två punkterna kan inte finnas på en rät linje, vågrätt eller lodrätt, från varandra.
u Panorera 1. När grafskärmen visas trycker du på K2(PAN). • Då öppnas läget Pan och en pekare visas ( ) mitt på skärmen. 2. Flytta pekaren till den plats du vill ta tag i och tryck sedan på w. • Då ändras pekaren från till . 3. Använd piltangenterna för att ändra skärmen i önskad riktning. • I läget Pan växlar formen på pekaren mellan och . varje gång du trycker på w. Medan -pekaren visas på skärmen kan du använda piltangenterna för att flytta den på skärmen.
5. När dialogrutan ”V-Window values for specified background will be loaded. OK?” visas trycker du på 1(YES) för att använda de V-Window-inställningar som sparats med g3pfilen eller 6(NO) för att behålla de nuvarande V-Window-inställningarna. • När du trycker på 1(YES) skrivs alla V-Window-inställningsvärden över utom T min, T max och T ptch med de värden som sparats i g3p-filen. 6. Stäng inställningsskärmen genom att trycka på J.
6. I dialogrutan File Name anger du ett filnamn med högst åtta bokstäver och trycker sedan på w. • Då sparas bakgrundsbilden med det namn du anger. Även bilden som angetts som Background på inställningsskärmen ändras till den nyligen sparade bakgrundsbilden. k Justera bakgrundsbildens ljusstyrka (Fade I/O) Du kan justera ljusstyrkan i grafens bakgrundsbild i ”Background”-inställningarna på inställningsskärmen. Styrkan kan ställas in på ett värde mellan 0 % (befintlig) och 100 % (helt vit).
3. Rita en graf Du kan lagra upp till 20 funktioner i minnet. Funktioner i minnet kan redigeras, hämtas och visas med en graf. k Ange graftyp Innan du kan lagra en graffunktion i minnet måste du ange dess graftyp. 1. När den grafrelaterade listan visas trycker du på 3(TYPE) för att visa graftypmenyn, som innehåller följande alternativ. • {Y=}/{r=}/{Param}/{X=} ... {rektangulär koordinat (Y=f(x)-typ)}/{polär koordinat}/ {parametrisk}/{rektangulär koordinat (X=f(y)-typ)} graph • {Y>}/{Y<}/{Y≥}/{Y≤} ...
u Lagra en parametrisk funktion Exempel Så här lagrar du följande uttryck i minnesområde Xt3 och Yt3: x = 3 sinT y = 3 cosT 3(TYPE)3(Param) (Anger ett parametriskt uttryck.) dsvw(Inmatning och lagring av x-uttrycket.) dcvw(Inmatning och lagring av y-uttrycket.) u Skapa en sammansatt funktion Exempel Så här använder du relationer i Y1 och Y2 för att skapa sammansatta funktioner för Y3 och Y4 Y1 = (X + 1), Y2 = X2 + 3 Tilldela Y1°Y2 till Y3 och Y2°Y1 till Y4.
u Att tilldela koefficienter och variabler i en graffunktion värden Exempel Så här tilldelar du värdena −1, 0 och 1 till variabel A i Y = AX2−1 och ritar en graf för varje värde 3(TYPE)1(Y=) av(A)vx-bw J4(GRAPH)1(Y)b(av(A) !.(=)-b)w J4(GRAPH)1(Y)b(av(A) !.(=)a)w J4(GRAPH)1(Y)b(av(A) !.(=)b)w ffff1(SELECT) 6(DRAW) Skärmarna ovan fås fram med spårningsfunktionen (Trace). Se ”Funktionsanalys” (sida 5-52) för mer information.
3. Användf och c för att flytta markeringen till ”Line Style” och tryck sedan på w. 4. I listan med stilar som visas använder du f ochc för att flytta markeringen till önskad stil och trycker sedan på w. • Du kan markera ett alternativ genom att trycka på den siffertangent som motsvarar siffran till vänster om önskat alternativ. 5. Användf och c för att flytta markeringen till ”Line Color” och tryck sedan på w. 6.
u Ändra linjestil för en graffunktion 1. På skärmen med grafrelationslistan, använd f och c för att markera relationen vars linjestil du vill ändra. 2. Tryck på 4(TOOL)1(STYLE). 3. Välj linjestilen. Exempel Så här ändrar du linjestilen för y = 2x2 – 3, som är lagrat i område Y1, till ”Broken” 4(TOOL)1(STYLE)3( ) (Väljer ”Broken”.) k Redigera och radera funktioner u Redigera en funktion i minnet Exempel Så här ändrar du uttrycket i minnesområde Y1 från y = 2x2 – 5 till y = 2 x2 – 3 e (Visar markören.
u Så här tar du bort en funktion 1. När grafrelationslistan visas, tryck på f eller c för att flytta markeringen till det område som innehåller den funktion som du vill ta bort. 2. Tryck på 2(DELETE) eller D. 3. Tryck på 1(Yes) för att ta bort funktionen eller på 6(No) för att avbryta utan att ta bort någonting. • Används proceduren ovan för att radera en linje i en parametrisk funktion (så som Xt2), raderas också motsvarande parade linje (Yt2, i fallet av Xt2).
• Grid: Line (Axes: On, Label: Off) Med den här inställningen visas skalans linjer för x-axeln och y-axeln. Om du ändrar inställningar för V-Window Xscale till 0 medan ”Line” har angetts som Grid-inställning försvinner de horisontella linjerna från displayen. Om du ändrar inställningar för V-Window Yscale till 0 försvinner de vertikala linjerna. • Axes: Off (Label: Off, Grid: Off) Med den här inställningen tas axellinjerna bort från displayen.
u Så här lagrar du graffunktioner i grafminnet 1. Tryck på 4(TOOL)2(GPH-MEM)1(STORE) för att visa popup-fönstret. 2. Tryck på en sifferknapp för att ange det grafminne där du vill spara graffunktionen och tryck sedan på w. När du trycker på bw lagras graffunktionen i grafminne 1 (G-Mem1). • Det finns 20 grafminnen numrerade G-Mem1 till G-Mem20. • Om du lagrar en funktion i ett minnesområde som redan innehåller en funktion ersätts den befintliga funktionen med den nya.
k Spara grafskärminnehåll som en bild (g3p-fil) Det finns två metoder som kan användas för att spara en g3p-fil. • Spara i bildminnet Med den här metoden kan du tilldela en bild ett nummer från 1 till 20 när du sparar den. Bilden lagras i lagringsminnets PICT-mapp som en fil med namnet Pict01.g3p till Pict20.g3p. • Spara med ett tilldelat namn Med den här metoden sparas bilden i den mapp du önskar i lagringsminnet. Du kan tilldela ett filnamn som är högst åtta tecken långt.
• Om du vill spara bilden i en mapp flyttar du markeringen till önskad mapp med f och c och trycker sedan på 1(OPEN). → 3. Tryck på1(SAVE • AS). 4. I dialogrutan File Name anger du ett filnamn med högst åtta bokstäver och trycker sedan på w. k Hämta en bild (g3p-fil) till en grafskärm Det finns två metoder som kan användas för att hämta en bild (g3p-fil) till en grafskärm. • Hämta en bild från bildminnet (Pict01.g3p till Pict20.
5. Rita två grafer på samma skärm k Kopiera grafen till underskärmen Med dubbelgraf kan du dela skärmen i två delar. Du kan sedan rita två olika funktionsgrafer och jämföra dem, eller rita en normalstor graf på ena sidan och en förstoring av den på andra sidan. Detta gör dubbelgraf till ett kraftfullt grafanalysverktyg. Med dubbelgraf kallas vänstersidan av skärmen för ”huvudskärm” och högersidan för ”underskärm”. u Huvudskärm Grafen på huvudskärmen ritas upp från en funktion.
Om du trycker på 1(SELECT) när en av funktionerna märkta med ” R ” eller ” B ” har markerats, kommer dess ” R ” eller ” B ”-indikator att tas bort. En funktion utan indikator ritas på huvudskärmen (på displayens vänstra sida). • Grafinställningen kan bara utföras för den graf som visas på vänster sida av dubbelgrafskärmen. • Om du ändrar grafinställningarna för ett uttryck märkt ” B ” på skärmen med grafrelationslistan och sedan ritar upp grafen, tillämpas ändringarna på båda graferna.
6. Manuella grafer k Rektangulär koordinatgraf Inmatning av grafkommandot i Run-Matrix -läge möjliggör ritning av rektangulära koordinatgrafer. 1. I huvudmenyn öppnar du läget Run-Matrix. 2. Ändra inställningen ”Input/Output” till ”Linear” på inställningsskärmen. 3. Konfigurera V-Window-inställningarna. 4. Mata in kommandon för ritning av den rektangulära koordinatgrafen. 5. Mata in funktionen. Exempel Rita en graf för y = 2x2 + 3x – 4. Använd följande V-Window-inställningar.
k Rita flera grafer på samma skärm (överskrivningsgraf) Använd följande procedur för att tilldela olika värden till en variabel i ett uttryck och skriva över de resulterande graferna på skärmen. 1. Växla till läget Graph i huvudmenyn. 2. Ändra inställningen ”Dual Screen” till ”Off” på inställningsskärmen. 3. Konfigurera V-Window-inställningarna. 4. Ange funktionstyp och mata in funktionen. Syntaxen för funktionsinmatning är som följer: Uttryck med en variabel ,!+( [ ) variabel !.(=) värde , värde , ...
• Du kan inte ändra linjefärg eller linjestil för grafer som ritas med ovanstående operation. • Det går bara att ändra värdet för en av variablerna i uttrycket. • Följande kan användas som variabelnamn: X, Y, r, θ, T. • Du kan inte tilldela en variabel till variabeln i funktionen. • När Simul Graph är aktiverat ritas alla grafer för de angivna variabelvärdena upp samtidigt. • Överskrivning kan användas när du ritar grafer för rektangulära uttryck, polära uttryck, parametriska funktioner och olikheter.
Exempel Registrera {3, 1, −1} i List 1 och rita sedan en graf för y = (List 1)x2 − 3. Använd följande V-Window-inställningar. Xmin = –5, Xmax = 5, Xscale = 1 Ymin = –10, Ymax = 10, Yscale = 2 1 m Statistics dwbw-bw 2 m Graph 3 !m(SET UP)cccc3(Off)J 4 !3(V-WIN)-fwfwbwc-ba wbawcwJ 5 3(TYPE)1(Y=)!b(List)bvx-dw 6 6(DRAW) • När flera grafer ritas samtidigt enligt ovanstående operation, ritas de i fem olika färger i följande ordning: blå, röd, grön, magenta och svart.
u Rita en graf för en funktion med kopiera och klistra in 1. Kopiera den funktion för vilken du vill rita en graf till urklipp. 2. Växla till läget Graph i huvudmenyn. 3. Ändra inställningen ”Dual Screen” till ”Off” på inställningsmenyn. 4. Konfigurera V-Window-inställningarna. 5. Rita grafen. 6. Klistra in uttrycket. Exempel Klistra in den tidigare kopierade funktionen Y=X från urklipp medan grafen för y = 2x2 + 3x – 4 visas Använd följande V-Window-inställningar.
7. Använda tabeller Från huvudmenyn, växla till läget Table. k Lagra en funktion och generera en taltabell u Lagra en funktion Exempel Så här lagrar du funktionen y = 3x2 – 2 i minnesområde Y1 Flytta markeringen i tabellrelationslistan med f och c till det minnesområde där du vill lagra funktionen. Mata sedan in funktionen och tryck på w för att lagra den. u Ange variabler Det finns två sätt att ange värden för variabel x när du genererar en numerisk tabell.
u Generera en tabell med en lista 1. Visa inställningsskärmen när tabellrelationslistan visas på skärmen. 2. Markera ”Variable” och tryck sedan på 2(LIST) för att visa popup-fönstret. 3. Välj den lista som innehåller de värden som du vill tilldela till variabel x. • Om du t.ex. vill välja List 6 trycker du på gw. Detta ändrar inställningen för Variable på inställningsskärmen till List 6. 4. När du angivit önskad lista kan du återgå till föregående skärm genom att trycka på J.
u Generera en differentialnummertabell Om du ändrar inställningen ”Derivative” på inställningsskärmen till ”On” visas en taltabell där derivatan visas när du genererar en taltabell. Om markören finns vid en differentialkoefficient visas ”dY/dX” på översta raden, vilket indikerar differential. • Ett fel uppstår om en graf för vilken en värdemängd anges eller en överskrivningsgraf inkluderas i grafuttrycken. u Ange funktionstypen En funktion kan ha någon av följande tre typer.
k Kopiera en tabellkolumn till en lista Med en enkel operation kan du kopiera innehållet i en numerisk tabellkolumn till en lista. Flytta markören till den kolumn som du vill kopiera med d och e. Markören kan finnas i valfri rad. u Så här kopierar du en tabell till en lista Exempel Kopiera innehållet i kolumn x till List 1 K1(LISTMEM) Ange numret på den lista som du vill kopiera och tryck sedan på w. bw • Färgen på texten i listan där du utför inklistringen blir svart.
Exempel Spara de två funktionerna nedan, generera en taltabell och rita sedan upp en linjegraf. Ange värdemängden –3 till 3 med ökningssteg 1. Y1 = 3x2 – 2, Y2 = x2 Använd följande V-Window-inställningar. Xmin = 0, Xmax = 6, Xscale = 1 Ymin = –2, Ymax = 10, Yscale = 2 1 m Table 2 !3(V-WIN)awgwbwc -cwbawcwJ 3 3(TYPE)1(Y=)dvx-cw vxw 4 5(SET)-dwdwbwJ 5 6(TABLE) 6 5(GPH-CON) • Du kan använda Trace, Zoom eller Sketch när du har ritat upp en graf.
Exempel Spara funktionen Y1 = 3x2 – 2 och visa dess taltabell och linjegraf samtidigt. Använd värdemängden –3 till 3 med ökningssteg 1. Använd följande V-Window-inställningar. Xmin = 0, Xmax = 6, Xscale = 1 Ymin = –2, Ymax = 10, Yscale = 2 1 m Table 2 !3(V-WIN)awgwbwc -cwbawcwJ 3 !m(SET UP)ccc1(T+G)J 4 3(TYPE)1(Y=)dvx-cw 5 5(SET) -dwdwbwJ 6 6(TABLE) 7 5(GPH-CON) • Inställningen ”Dual Screen” på inställningsskärmen gäller i Table-läge och Recursion-läge.
8. Modifiera en graf Med funktionen Modify kan du modifiera värdet för en variabel i ett grafuttryck (till exempel värdet för A i Y = AX2) på grafskärmen och se hur förändringen påverkar grafen. k Översikt över funktionen Modify Funktionen Modify kan användas i Graph-läge och Conic Graphs-läge. För att utföra funktionen Modify i Graph-läge, gå till skärmen med grafrelationslistan och tryck på 5(MODIFY). I Conic Graphs-läge, gå till inmatningsskärmen för koefficienter och tryck på 1(MODIFY).
k Operationer med funktionen Modify u Modifiera en graf i Graph-läge 1. Växla till läget Graph i huvudmenyn. 2. Ändra inställningen ”Dual Screen” till ”Off” på inställningsmenyn. 3. Konfigurera V-Window-inställningarna. 4. Ange funktionstyp och mata in en funktion som innehåller variabler. • Förutom manuell inmatning kan du även mata in ett uttryck som innehåller variabler med hjälp av den inbyggda listan med funktionstyper, som visas när du trycker på 4(TOOL)3(BUILT-IN).
9 -cw 0 J u Modifiera en graf i Conic Graphs-läge Exempel I Conic Graphs-läge, registrera den parametriska ekvationen X = H + T ; Y = K + AT2 och initialvärdena A=2, H=0, K=0. Använd därefter funktionen Modify för att ändra H till −1 och sedan K till −1. Observera förändringarna i grafen. 1. Från huvudmenyn, växla till Conic Graphs-läge. 2. Tryck på 3(PARAM) för att visa listan med parametriska ekvationer. 3. Använd c för att flytta markeringen till X = H + T ; Y = K + AT2 och tryck sedan på w.
7. Tryck på c. Kontrollera att raden K=0 är magentafärgad och tryck sedan på d. 8. Avsluta modifieringen genom att trycka på J. k Kopiera ett grafuttryck till grafrelationslistan medan funktionen Modify utförs Du kan använda följande procedur för att kopiera uttrycket (inklusive dess aktuella tilldelade koefficientvärden) som användes för att rita en graf med funktionen Modify. 1. Tryck på K1(COPY) när grafen som ska kopieras visas och funktionen Modify utförs.
9. Dynamiska grafer k Använda dynamiska grafer Med dynamiska grafer kan du ange ett intervall med värden för koefficienterna i en funktion, och sedan observera hur en graf påverkas av ändringar i värdet för en koefficient. Detta gör att du kan se hur de koefficienter och termer som en funktion består av påverkar grafens form och placering. 1. Från huvudmenyn, växla till Dyna Graph-läge. 2. Konfigurera V-Window-inställningarna. 3. Ange Dynamic Type på inställningsskärmen. 1(Cont) ... Kontinuerlig 2(Stop) ...
Exempel Använd dynamiska grafer för att rita en graf för y = A (x – 1)2 – 1, där värdet på koefficient A ändras från 2 till 5 i steg om 1. Grafen ritas 10 gånger. 1 m Dyna Graph 2 !3(V-WIN)1(INITIAL)J 3 !m(SET UP)c2(Stop)J 4 5(BUILT-IN)c1(SELECT) 5 !f(FORMAT)b(Black) 6 4(VAR)cwbw-bw 7 2(SET)cwfwbwJ 8 3(SPEED)3( )J 9 6(DYNA) Upprepas från 1 till 4.
Exempel Använd dynamiska grafer för att rita en graf för y = Ax, där värdet för koefficient A ändras från 1 till 4 i ökningar om 1. Grafen ritas 10 gånger. 1 m Dyna Graph 2 !3(V-WIN)1(INITIAL)J 3 !m(SET UP)cc1(On)J 4 5(BUILT-IN)1(SELECT) 5 4(VAR)bwaw 6 2(SET)bwewbwJ 7 3(SPEED)3( )J 8 6(DYNA) ····→ ←···· k Funktion för antalet punkter vid grafberäkning Använd den här funktionen för att ange att alla punkter på den dynamiska grafens x-axel ska ritas, eller varannan punkt.
u Så här sparar du data i minnet för dynamiska grafer 1. Tryck på A samtidigt som en dynamisk grafritning utförs om du vill växla till menyn för hastighetsjustering. 2. Tryck på 5(STORE). Tryck på 1(Yes) i den bekräftelsedialogruta som visas om du vill spara data. u Så här hämtar du data från minnet för dynamiska grafer 1. Visa listan över relationer för en dynamisk graf. 2. Om du trycker på 6(RECALL) hämtas innehållet i minnet för dynamiska grafer och grafen ritas. 10.
Exempel Generera en taltabell från rekursion mellan tre termer enligt uttrycket an+2 = an+1 + an, med de initiala termerna a1 = 1, a2 = 1 (Fibonacci-följd), där n ändras i värde från 1 till 6. 1 m Recursion 2 3(TYPE)3(an+2) 3 4(n.an ··)3(an+1)+2(an)w 4 5(SET)2(a1)bwgwbwbwJ 5 6(TABLE) * De första två värdena motsvarar a1 = 1 och a2 = 1. • Om du trycker på 1(FORMULA) återgår du till skärmen för lagring av rekursionsformler.
1 m Recursion 2 !3(V-WIN)awgwbwc -bfwgfwfwJ 3 3(TYPE)2(an+1)c2(an)+bw 4 5(SET)2(a1)bwgwbwJ 5 1(SEL+S)f2( )J 6 6(TABLE) 7 5(GPH-CON) • Du kan ändra linjefärg och linjestil för grafer på rekursionsformelskärmen och på grafskärmen. Om du vill göra ändringen på rekursionsformelskärmen, se ”Ändra grafinställningar på skärmen med grafrelationslistan” (sida 5-15). Om du vill göra ändringen på grafskärmen, se ”Ändra grafinställningar på grafskärmen” (sida 5-16).
1 m Recursion 2 !3(V-WIN)awcwbwc awewbwJ 3 3(TYPE)2(an+1)a.j2(an)w 4(n.an ··)3(bn)+a.b1(n)-a.cw 4 5(SET)2(a1)bwbawbwbwJ 5 6(TABLE) 6 3(PHASE) • Färgen som används för faskurvan är den färg som tilldelats till det initiala uttrycket. Vid ritning av en faskurva från uttryck an och uttryck bn används exempelvis färgen från uttrycket an.
• När ”On” är valt för ”ΣDisplay” på inställningsskärmen och alla tre uttryck som du matat in i läget Recursion är valda för tabellgenerering, använd funktionsmenyn som visas när du trycker på 3(PHASE) på tabellskärmen för att ange vilka två av uttrycken du vill använda och för att ange om du vill använda numeriska sekvensdata eller numeriska sekvenssumdata. 1(a • b).......... Graf med numeriska sekvenser an (an+1, an+2) och bn (bn+1, bn+2) 2(b • c) ..........
Exempel Rita WEB-grafen för rekursionsformeln an+1 = –3(an)2 + 3an, bn+1 = 3bn + 0,2 och kontrollera om divergens eller konvergens föreligger. Använd följande värdemängd: Start = 0, End = 6, a0 = 0,01, anStr = 0,01, b0 = 0,11, bnStr = 0,11 1 m Recursion 2 !3(V-WIN)awbwbwc awbwbwJ 3 3(TYPE)2(an+1)-d2(an)x+d2(an)w d3(bn)+a.cw 4 5(SET)1(a0) awgwa.abwa.bbwc a.abwa.bbwJ 5 6(TABLE) 6 4(WEB-GPH) 7 w~w(an är konvergens) cw~w(bn är divergens) • Om du vill ändra graflinjestilen trycker du på 1(SEL+S) efter steg 4.
3. Välj mönstret för funktionen enligt den sorts graf du vill rita. R w 4. Ange funktionens koefficienter och rita grafen. Exempel Mata in den rektangulära koordinatfunktionen x = 2y2 + y − 1 och rita en graf av en parabel som är öppen till höger och mata sedan in den polära koordinatfunktionen r = 4cosθ och rita en cirkelgraf.
12. Rita punkter, linjer och text på grafskärmen (Sketch) Med ritfunktionen (sketch) kan du rita punkter och linjer inuti grafer. Du kan välja en av fem olika linjestilar och sju olika färger för att rita med ritfunktionen. u Så här ritar du punkter, linjer och text på grafskärmen 1. Växla till läget Graph i huvudmenyn. 2. Konfigurera V-Window-inställningarna. 3. Gör följande inställningar på inställningsskärmen efter behov. • Sketch Line ... Standardlinjestil för ritning av en linje • Plot/LineCol ...
8. Använd markörtangenterna för att flytta pekaren ( w.*3 ) till den plats där du vill rita och tryck på *1 Exemplet ovan visar den funktionsmeny som visas i Graph-läge. Vilka menyalternativ som visas beror på i vilket läge du arbetar. *2 För en inverterad funktionsgraf startar ritningen omedelbart när du väljer det här alternativet. För en inverterad funktionsgraf används alltid linjestilen och linjefärgen som har valts med inställningarna ”Sketch Line” och ”Plot/LineCol” på inställningsskärmen.
13. Funktionsanalys k Läsa koordinater på en graflinje Med spårningsfunktionen (Trace) kan du flytta en pekare längs en graf och läsa av koordinater på displayen. 1. Växla till läget Graph i huvudmenyn. 2. Rita grafen. 3. Tryck på !1(TRACE), så visas en pekare i mitten av grafen.*1 4. Använd d och e för att flytta pekaren längs grafen till den punkt där du vill visa koordinaterna.
• Om du trycker på w medan -pekaren befinner sig på en graf (vid användning av Trace, G-Solve, o.s.v.) placeras en punkt på pekarplatsen tillsammans med en etikett som anger punktens koordinater. Genom att trycka på aD tar du bort den senaste punkten och koordinatetiketten som skapades. • Punkter som har skapats med operationen ovan visas som för koordinatvärden som ingår i grafuttrycket eller för värden som inte ingår.
k Koordinatavrundning Den här funktionen avrundar koordinatvärden som visas av spårningsfunktionen. 1. Växla till läget Graph i huvudmenyn. 2. Rita grafen. 3. Tryck på !2(ZOOM)6(g)3(ROUND). Detta gör att V-Window-inställningarna ändras automatiskt i enlighet med Rnd-värdet. 4. Tryck på !1(TRACE) och använd sedan markörtangenterna för att flytta pekaren längs grafen. De koordinater som nu visas har avrundats.
u Så här beräknar du roten till en graf 1. Rita en graf. 2. Tryck på !5(G-SOLVE)1(ROOT). 3. Om det finns flera grafer på grafskärmen kommer en av dem att börja blinka. Använd f och c för att flytta den blinkande markeringen till den graf du vill analysera. 4. Välj den blinkande grafen genom att trycka på w. Detta visar värdet som beräknats med analysen. Exempel Rita funktionen nedan och beräkna därefter rötterna. Y1 = x3 − 4x • När en analys ger flera värden trycker du på e för att beräkna nästa värde.
Exempel Rita de två funktionerna nedan som grafer och bestäm skärningspunkten mellan Y1 och Y2. Y1 = x + 1, Y2 = x2 • Du kan endast beräkna skärningspunkten för grafer med rektangulära koordinater (Y=f(x)-typ) och olikhetsgrafer (Y > f(x), Y < f(x), Y ≥ f(x) eller Y ≤ f(x)). • Var och en av följande orsaker kan ge sämre noggrannhet eller till och med göra det omöjligt att få fram lösningar.
u Så här beräknar du integralvärdet för ett givet intervall Använd följande procedur för att erhålla integralvärden för ett givet intervall. 1. Rita grafen. 2. Tryck på !5(G-SOLVE)6(g)3(∫dx)1(∫dx). Om det finns flera grafer på grafskärmen kommer en av dem att börja blinka. 3. Använd f och c för att flytta den blinkande markeringen till grafen som du vill välja och tryck sedan på w. 4. Använd d och e för att flytta pekaren för den nedre gränsen till önskad plats och tryck sedan på w. 5.
Exempel Rita en graf för Y = sin X och fastställ sedan grafens integralvärde och areavärde för området mellan roten till det negativa värdet närmast origo och roten till det positiva värdet närmast origo Integralvärde Area-värde • Om det finns 21 eller fler rötter mellan de två rötter som du anger, uppstår ett fel. • Integralvärden och areavärden kan endast beräknas för grafer med rektangulära koordinater.
k Grafanalys med kägelsnitt Du kan bestämma approximationer av följande analysresultat med hjälp av grafer över kägelsnitt. 1. Från huvudmenyn, växla till Conic Graphs-läge. 2. Välj funktionstyp. 1(RECT).... {rektangulär koordinat} 2(POL).... {polär koordinat} 3(PARAM).... {parametrisk} 3. Använd f och c för att markera det kägelsnitt du vill analysera. 4. Mata in kägelsnittets konstanter. 5. Rita grafen.
u Så här beräknar du brännpunkt och längd på latus rectum Exempel Bestäm brännpunkt och längd på latus rectum för parabeln X = (Y – 2)2 +3 Använd följande V-Window-inställningar. Xmin = –1, Xmax = 10, Xscale = 1 Ymin = –5, Ymax = 5, Yscale = 1 m Conic Graphs w bwcwdw6(DRAW) !5(G-SOLVE) 1(FOCUS) (Beräknar brännpunkten.) !5(G-SOLVE) 5(LENGTH) (Beräknar längden på latus rectum.
u Så här beräknar du medelpunkten Exempel Bestäm medelpunkten för cirkeln (X + 2)2 + (Y + 1)2 = 22 m Conic Graphs ccccw -cw-bwcw6(DRAW) !5(G-SOLVE) 1(CENTER) (Beräknar medelpunkten.
Kapitel 6 Statistikgrafer och beräkningar Viktigt! Det här kapitlet innehåller ett antal bilder av grafskärmar. På alla de här bilderna har nya datavärden matats in för att understryka de särskilda egenskaperna hos den graf som ritas. Observera att när du försöker rita en liknande graf, använder enheten de värden som du har matat in med hjälp av listfunktionen.
k Allmänna grafinställningar [GRAPH]-[SET] I det här avsnittet beskrivs hur du använder skärmen med de allmänna grafinställningarna för att göra följande inställningar för varje graf (GRAPH1, GRAPH2, GRAPH3). • Graftyp Standardgraftypen för alla grafer är punktdiagram. Du kan välja mellan ett flertal olika statistikgraftyper för varje graf. • Lista Standardinställningen för statistikdata är List 1 för data med en variabel, och List 1 och List 2 för data med parvariabler.
u Så här visar du skärmen med allmänna grafinställningar Om du trycker på 1(GRAPH)6(SET) visas skärmen med allmänna grafinställningar. • StatGraph (specificering av statistikgraf) • {GRAPH1}/{GRAPH2}/{GRAPH3} ... graf {1}/{2}/{3} • Graph Type (specificering av graftyp) • {Scatter}/{xyLine}/{NPPlot}/{Pie} ... {punktdiagram}/{xy linjegraf}/{normal sannolikhet}/ {cirkeldiagram} • {Hist}/{MedBox}/{Bar}/{N-Dist}/{Broken} ...
Om du väljer detta: Sker följande: NPPlot, Pie, Bar On Färgen som specificeras för listdatan visas i grafen. Off Specifikationer om listdatafärg ignoreras. Hist, Broken X&Freq Färger som är specifierade både för XList- och Frequencydatalistan visas i grafen. För den här graftypen: • När samma linjer i XList- och Frequency-datalistan har samma färg, ritas grafen med den färgen. • När samma linjer i XList- och Frequency-datalistan har olika färg, visas punkttyper och linjer så som beskrivs nedan.
• {Auto} ... Byter färg när grafer ritas i följande ordning för varje dataobjekt (eller datapar): blå, röd, grön, magenta och svart. Cykeln upprepas när alla fem färger har använts. För vissa grafer ritas olika delar av grafen (punkter, linjer o.s.v.) automatiskt med olika färger. {Auto} kan bara väljas när graftypen är Scatter, xyLine, NPPlot eller Broken.
När ”Hist” (Histogram) har valts som Graph Type: • Hist Area (anger fyllningsfärg för ett histogram.) Inställningarna är desamma som för Pie Area. • Hist Border (anger färg för ett histograms kantlinje.) Inställningarna är desamma som för Pie Border. • Inställningen Hist Border är alltid ”Link” när något annat än ”Off” har valts som inställning för Color Link. När ”MedBox” (med-box-graf) har valts som Graph Type: • Outliers (specificering av ytterlighetsvärden) • {On}/{Off} ...
• D1 Area, D2 Area, D3 Area (anger fyllningsfärg för stapelgraferna Data 1, Data 2 och Data 3.) Inställningarna är desamma som för Hist Area. • D1 Border, D2 Border, D3 Border (anger gränsfärger för stapelgraferna Data 1, Data 2 och Data 3.) Inställningarna är desamma som för Hist Border. k Ritning-/icke-ritning-status för graf [GRAPH]-[SELECT] Följande procedur kan användas för att ange ritning (On)/icke-ritning (Off) för var och en av graferna i grafmenyn.
2. Beräkna och rita graf för statistiska data för en variabel Data med en variabel har bara värden för en enskild variabel. Om du exempelvis beräknar medellängden för eleverna i en klass finns det bara en variabel (längd). Statistik med en variabel inbegriper fördelning och summa. Följande typer av grafer är tillgängliga för statistik med en variabel. Du kan också använda procedurerna under ”Parametrar för statistikgrafer” på sida 6-1 för att göra önskade inställningar innan du ritar varje graf.
k Histogram ”XList” anger den lista där data matas in, medan ”Freq” anger den lista där datafrekvensen matas in. 1 anges för ”Freq” när frekvensen inte anges. ⇒ w(Draw) Skärmen ser ut som på bilden ovan innan grafen ritas. Nu kan du ändra värdena för Start och Width. k Med-box-graf Med den här typen av graf kan du se hur ett stort antal dataposter grupperas inom specifika intervall.
k Stapelgraf Du kan specificera upp till tre listor för att rita en graf. Grafen är betecknad [1], [2], [3] och så vidare, motsvarande linjerna 1, 2, 3 och så vidare av listan som används för grafens data. • Följande kan orsaka fel och avbryter ritandet av en stapelgraf. - Ett Condition ERROR uppstår när ritningen av multipla grafer specificeras med On/Offskärmen för grafer (sida 6-7) och stapelgrafen är specificerad för en av graferna och en annan graftyp är specificerad för en annan graf.
⇒ w(Draw) Skärmen ser ut som på bilden ovan innan grafen ritas. Nu kan du ändra värdena för Start och Width. k Visa de beräknade resultaten för en ritad graf med en variabel Statistik med en variabel kan uttryckas både som grafer och parametervärden. När de här graferna visas på displayen, visas de beräknade resultaten för enskilda variabler som på bilden till höger när du trycker på 1(1-VAR). • Använd c för att scrolla ner i listan så att du kan visa de poster som hamnar utanför skärmen.
k Beräkningsmetoder för inställningarna Std och OnData Q1 och Q3 kan beräknas i enlighet med inställningarna för ”Q1Q3 Type” på inställningsskärmen som beskrivs nedan. u Std Med denna beräkningsmetod beror genomförandet på om antalet element n i populationen är ett jämt eller udda antal. När antalet element n är jämt: Med mittpunkten av den totala populationen som referens delas populationen upp i två grupper: en lägre halv grupp och en övre halv grupp. Q1 och Q3 blir sedan värdena som beskrivs nedan.
Mittpunkten 1 2 Mittpunkten 3 4 5 6 7 8 9 Median 2+3 = Q1 2 7+8 = Q3 2 u OnData Q1- och Q3-värdena för denna beräkningsmetod beskrivs nedan. Q1 = {värden av element vars kumulativa frekvensrelation är större än 1/4 och närmast 1/4} Q3 = {värden av element vars kumulativa frekvensrelation är större än 3/4 och närmast 3/4} Följande visar ett verkligt exempel på ovanstående.
3. Beräkna och rita statistisk data för variabelpar (kurvpassning) k Rita ett punktdiagram och en xy-linjegraf Följande procedur ritar ett punktdiagram och ansluter punkterna för att skapa en xy-linjegraf. 1. Växla till Statistics-läge från huvudmenyn. 2. Mata in data i en lista. 3. Ange Scatter (punktdiagram) eller xyLine (xy-linjegraf) som graftyp och rita sedan grafen. Tryck på A, J eller !J(QUIT) för att återgå till listredigeraren. Exempel Mata in de två datauppsättningarna nedan.
k Rita en regressionsgraf Använd följande procedur för att mata in statistikdata med parvariabler, utföra en regressionsberäkning med hjälp av data och sedan rita en graf över resultaten. 1. Växla till Statistics-läge från huvudmenyn. 2. Mata in data i en lista och rita punktdiagrammet. 3. Välj regressionstypen, utför beräkningen och visa regressionsparametrarna. 4. Rita regressionsgrafen. Exempel Mata in de två datauppsättningarna nedan och rita in data i ett punktdiagram.
k Visa resultat av regressionsberäkning När du utför en regressionsberäkning visas de beräknade resultaten av regressionsformelparametern (som till exempel a och b i den linjära regressionen y = ax + b) på displayen. Beräkningen av regressionsformelns parametrar visas också så fort du trycker på 1(CALC) och funktionstangenten för att välja en regressionstyp medan grafen visas. Följande parametrar visas också på resultatskärmen för regressionsberäkningen. r ..............
k Med-Med-graf När du misstänker att det finns ett antal extremvärden, kan du använda en Med-Med-graf i stället för minstakvadratmetoden. Detta liknar linjär regression, men minimerar effekten av extrema värden. 1(CALC)3(Med) 6(DRAW) Följande modellformel gäller för Med-Med-graf. y = ax + b a .............. lutning för Med-Med-graf b ..............
k Logaritmisk regressionsgraf Logaritmisk regression uttrycker y som en logaritmisk funktion av x. Standardformeln för logaritmisk regression är y = a + b × In x, så om vi antar att X = In x, motsvarar formeln den linjära regressionsformeln y = a + bX. 1(CALC)6(g)2(Log) 6(DRAW) Följande modellformel gäller för logaritmisk regression. y = a + b·ln x a .............. regressionens konstantterm b ..............
k Potensregressionsgraf Potensregression uttrycker y som en proportion av potensen av x. Standardformeln för Potensregression är y = a × xb, så om vi tar logaritmen av båda sidorna får vi ln y = In a + b × In x. Om vi sedan antar att X = In x, Y = In y och A = In a, motsvarar formeln den linjära regressionsformeln Y = A + bX. 1(CALC)6(g)4(Power) 6(DRAW) Följande modellformel gäller för potensregressionen. y = a·xb a .............. regressionens koefficient b ..............
k Logistisk regressionsgraf Logistisk regression lämpar sig bäst för tidsbaserade fenomen där det förekommer en kontinuerlig ökning tills en mättnadspunkt uppnås. Följande modellformel gäller för logistisk regression. y= c 1 + ae–bx 1(CALC)6(g)6(g)1(Logistic) 6(DRAW) • Vissa typer av data kan ta lång tid att beräkna. Detta innebär inte att något är fel. k Residualberäkning Faktiska punkter (y-koordinater) och regressionsmodellavstånd kan beräknas under regressionsberäkningar.
k Visa de beräknade resultaten för en ritad graf med en parad variabel Statistik med parvariabler kan uttryckas både som grafer och parametervärden. När de här graferna visas på displayen visas de beräknade resultaten för variabelpar som på bilden nedan när du trycker på 1(CALC)1(2-VAR). • Använd c för att scrolla ner i listan så att du kan visa de poster som hamnar utanför skärmen. o ........... medelvärdet av data som lagras i xList Σy2 ........ kvadratsumman av data som lagras i yList Σx .........
4. Utföra statstikberäkningar Alla statistikberäkningar fram till nu har utförts efter att en graf har visats. Följande procedurer kan användas för att utföra enbart statistikberäkning. u Så här anger du datalistor för statistikberäkning Du måste mata in statistikdata för den beräkning du vill utföra och ange var de finns innan du påbörjar en beräkning. Visa aktuella statistikdata och tryck sedan på 2(CALC)6(SET). Nedan anges vad de olika alternativen står för. 1Var XList .......
k Statistikberäkning med parad variabel I föregående exemplet under ”Visa de beräknade resultaten för en ritad graf med en parad variabel”, visades resultaten av statistikberäkningen efter att grafen hade ritats. Resultaten var numeriska uttryck för egenskaperna hos de variabler som användes vid grafritningen. De här värdena kan också erhållas direkt genom att du visar listredigeraren och trycker på 2(CALC)2(2-VAR).
u Beräkning av korrrelationskoefficient (r), determinationskoefficient (r2) och medelkvadratavvikelse (MSe) Efter parametrarna för regressionsformeln visas på resultatskärmen visas även följande parametrar. Vilka parametrar som visas beror på regressionsformeln. Korrelationskoefficient (r) Visade följande: beräkning av linjär regression, logaritisk regression, exponentregression eller potensregression.
• Potensregression ........................... MSe = • Sinusregression.............................. MSe = • Logistisk regression........................
u Kopieringsfunktion för regressionsformler från en skärm med resultatet av en regressionsberäkning Förutom den normala kopieringsfunktionen för regressionsformler, som gör att du kan kopiera resultatskärmen för en regressionsberäkning efter att du har ritat en statistikgraf (som till exempel ett punktdiagram), har läget Statistics också en funktion som gör att du kan kopiera den regressionsformel som erhållits som resultat av en regressionsberäkning.
k Beräkning av normal sannolikhetsfördelning Du kan beräkna normala sannolikhetsfördelningar för statistik med en variabel i läget Run-Matrix. Tryck på K6(g)3(PROB)6(g) för att visa en funktionsmeny med följande alternativ. • {P(}/{Q(}/{R(} ... hämtar normalt sannolikhetsvärde {P(t)}/{Q(t)}/{R(t)} • {t(} ... {erhåller normaliserat variatvärde t(x)} • Den normala sannolikheten P(t), Q(t) och R(t) samt normaliserat variatvärde t(x) beräknas med hjälp av följande formler.
1. Växla till Statistics-läge från huvudmenyn. 2 Mata in längddata i lista 1 och frekvensdata i lista 2. 3. Utför de statistiska beräkningarna med en variabel. Det går att erhålla normaliserat variatvärde endast efter att statistikberäkningar för en variabel gjorts. 2(CALC)6(SET) 1(LIST)bw c2(LIST)cw!J(QUIT) 2(CALC)1(1-VAR) 4. Tryck på m, och välj läget Run-Matrix, tryck på K6(g)3(PROB) för att hämta menyn för sannolikhetsberäkning (PROB). 3(PROB)6(g)4(t() bga.
k Rita en graf över normal sannolikhetsfördelning Du kan rita en graf för normala sannolikhetsfördelningar med manuell grafritning i läget Run-Matrix. 1. I huvudmenyn öppnar du läget Run-Matrix. 2. Mata in kommandon för att rita en graf med rektangulära koordinater. 3. Mata in sannolikhetsvärdet. Exempel Så här ritar du en graf över en normalfördelning P (0,5). 1 m Run-Matrix !m(SET UP)2(Line)J 2 !4(SKETCH)1(Cls)w 5(GRAPH)1(Y=) 3 K6(g)3(PROB)6(g)1(P()a.
k Bestämma standardavvikelse och varians från listdata Du kan använda funktioner för att bestämma standardavvikelse och varians för specificerade listdata. Beräkningen utförs i läget Run-Matrix. Du kan utföra beräkningar med data som du sparat till en lista (lista1 till lista 26) med Statistics-lägets listredigerare eller listdata som du matat in direkt i Run-Matrix-lägesskärmen. Syntax StdDev(List n [,List m]) Variance(List n [,List m]) List n........urvalsdata List m.......
k Beräkningar med en TEST-kommandot Du kan använda speciella funktioner i läget Run-Matrix eller läget Program för att utföra beräkningar som är samma som i läget Statistics Z-test, t-test och andra testberäkningar (sida 6-32).
5. Tester Funktionen Z Test kan användas för att utföra flera olika standardiserade hypotesprövningar. Du kan till exempel pröva om ett urval är representativt för populationen, under förutsättning att populationens (till exempel ett lands befolkning) standardavvikelse är känd från tidigare hypotesprövningar. Z-testning används till exempel vid marknadsundersökningar och opinionsundersökningar som kommer att upprepas flera gånger.
Följande sidor förklarar olika statistiska beräkningsmetoder som bygger på principerna ovan. Detaljerad information om statistiska principer och statistisk terminologi finns i kursböcker i ämnet. På den initiala skärmen för läget Statistics trycker du på 3(TEST) för att visa testmenyn, som innehåller följande alternativ. • 3(TEST)1(Z) ... Z-tester (nedan) 2(t) ... t-tester (sida 6-36) 3(CHI) ... χ2-tester (sida 6-39) 4(F) ... 2-Sample F-tester (sida 6-41) 5(ANOVA) ...
u 1-Sample Z-testet Detta test används när populationens standardavvikelse är känd. Ett 1-Sample Z-test utförs på standardfördelningen. Tryck på följande tangenter i listredigeraren. 3(TEST) 1(Z) 1(1-SAMPLE) Nedan förklaras vad de alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från listdataspecifikation betyder. Utdataexempel för beräkningsresultat μ≠11.4 .......... testets riktning sx .................. Visas endast för inställningen Data:List. • [Save Res] sparar inte μ-villkoret på rad 2.
Nedan förklaras vad de alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från listdataspecifikation betyder. Utdataexempel för beräkningsresultat μ1≠μ2 ............ testets riktning sx1 ................ Visas endast för inställningen Data:List. sx2 ................ Visas endast för inställningen Data:List. • [Save Res] sparar inte μ1-villkoret på rad 2. u 1-Prop Z-test Detta test används för att pröva ett antagande om en okänd andel lyckade utfall.
u 2-Prop Z-test Detta test jämför andelen lyckade utfall från två populationer. Ett 2-Prop Z-test utförs på standardfördelningen. Tryck på följande tangenter i listredigeraren. 3(TEST) 1(Z) 4(2-PROP) Utdataexempel för beräkningsresultat p1>p2 ............ testets riktning • [Save Res] sparar inte p1-villkoret på rad 2. k t-tester u Gemensamma t-test funktioner Du kan använda följande grafanalysfunktion efter att du har ritat ett t-testresultat. • 1(T) ... Visar t-resultat.
u 1-Sample t-test Detta test använder hypotesprövningen för ett okänd populationsmedelvärde där populationens standardavvikelse inte är känd. Ett 1-Sample t-test utförs på t-fördelningen. Tryck på följande tangenter i listredigeraren. 3(TEST) 2(t) 1(1-SAMPLE) Nedan förklaras vad de alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från listdataspecifikation betyder. Utdataexempel för beräkningsresultat μ≠11.3 .......... testets riktning • [Save Res] sparar inte μ-villkoret på rad 2.
Nedan förklaras vad de alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från listdataspecifikation betyder. Utdataexempel för beräkningsresultat μ1≠μ2 ............ testets riktning sp ................. Visas endast med inställningen Pooled:On. • [Save Res] sparar inte μ1-villkoret på rad 2. u LinearReg t-test LinearReg t-test behandlar datamängder med variabelpar som (x, y)-par och använder minstakvadratmetoden för att hitta bästa möjliga a, b-koefficienter för regressionsformeln y = a + bx.
Om du trycker på 6(COPY) när ett beräkningsresultat visas på displayen kopieras regressionsformeln till grafrelationlistan. Om du har angett en lista för alternativet [Resid List] i inställningsmenyn sparas regressionsformelns residualdata automatiskt i den listan efter beräkningen. • Det går inte att rita en graf för ett LinearReg t-test. • [Save Res] sparar inte β & ρ-villkoret på rad 2.
Ange sedan de listor som innehåller data. Nedan förklaras vad alternativet ovan betyder. Observed ...... listans namn (1 till 26) som innehåller observationerna (endast positiva heltal) Expected ....... listans namn (1 till 26) som används för att spara förväntad frekvens CNTRB ......... Specificerar en lista (List 1 till List 26) som lagringsplats för varje observerat värde som erhållits som beräkningsresultat. Utdataexempel för beräkningsresultat CNTRB .........
• Matrisen måste bestå av minst två rader och två kolumner. Ett fel uppstår om matrisen endast innehåller en rad eller en kolumn. • Om du trycker på 1(Mat) när parametern ”Observed” eller ”Expected” är markerad visas matrisinställningsmenyn (A till Z). • Om du trycker på 2('MAT) när du anger parametrarna öppnas matrisredigeraren där du kan redigera och visa innehåll i matriserna.
Du kan använda följande grafanalysfunktioner efter att du har ritat grafen. • 1(F) ... Visar F-värde. Om du trycker på 1(F) visas F-värdet längst ned på displayen och pekaren pekar på motsvarande ställe i grafen (om inte det stället finns utanför displayen). Om du gör en tvåsidig hypotesprövning visas två punkter. Använd d och e för att flytta pekaren. • 2(P) ... Visar p-värdet. Om du trycker på 2(P) visas p-värdet längst ned på displayen utan att pekaren visas.
Följande alternativ visas endast för Two-Way ANOVA. Factor B ........ lista som används för kategoridata (List 1 till 26) GphColor ...... specificerar graflinjens färg (sida 6-33) När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och trycker sedan på en av funktionsknapparna nedan för att utföra beräkningen eller rita grafen. • 1(CALC) ... Utför beräkningen. • 6(DRAW) ... Ritar grafen (endast Two-Way ANOVA).
• Du kan endast rita grafer när du använder Two-Way ANOVA. V-Window-inställningarna görs automatiskt, oavsett inställningarna på inställningsmenyn. • Du kan använda spårningsfunktionen för att automatiskt spara antalet villkor i variabeln A och medelvärdet i variabeln M. k ANOVA (Two-Way) u Beskrivning I tabellen visas mätresultat för en metallprodukt som bearbetats med en värmebehandlingsmetod med två parametrar: tid (A) och temperatur (B). Experimenten upprepades två gånger under identiska förhållanden.
Hypotesprövningen indikerar att skillnaden i tid inte är signifikant, att skillnader i temperatur är signifikant och att interaktionen är mycket signifikant.
6. Konfidensintervall Ett konfidensintervall är ett omfång (intervall) som inkluderar ett statistiskt värde, vanligen populationsmedelvärdet. Ett konfidensintervall som är för omfattande gör det svårt att få en uppfattning om var populationsvärdet (det sanna värdet) befinner sig. Ett snävt konfidensintervall begränsar å andra sidan populationsvärdet och gör det svårt att få fram tillförlitliga resultat. De konfidensgrader som oftast används är 95% och 99%.
u Att tänka på angående konfidensintervall Om du matar in ett värde i omfånget 0 < C-Level < 1 för inställningen C-Level anges det värde du matar in. Om du matar in ett värde i omfånget 1 < C-Level < 100 anges ett värde motsvarande din inmatning dividerat med 100. k Z Intervall u 1-Sample Z Intervall 1-Sample Z Intervall beräknar konfidensintervallet för ett okänt populationsmedelvärde när populationens standardavvikelse är känd. Tryck på följande tangenter i listredigeraren.
u 1-Prop Z Intervall 1-Prop Z Intervall använder antalet data för att beräkna konfidensintervallet för en okänd andel lyckade försök. Tryck på följande tangenter i listredigeraren. 4(INTR) 1(Z) 3(1-PROP) Data anges med parameterspecifikation. Utdataexempel för beräkningsresultat u 2-Prop Z Intervall 2-Prop Z Intervall använder antalet dataobjekt för att beräkna konfidensintervallet för skillnaden mellan andelen lyckade försök i två populationer. Tryck på följande tangenter i listredigeraren.
Nedan förklaras vad de alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från listdataspecifikation betyder. Utdataexempel för beräkningsresultat u 2-Sample t Intervall 2-Sample t Intervall beräknar konfidensintervallet för skillnaden mellan två populationsmedelvärden när standardavvikelsen för båda populationerna är okänd. Ett tintervall tillämpas på t-fördelningen. Tryck på följande tangenter i listredigeraren. 4(INTR) 2(t) 2(2-SAMPLE) 7.
Normal sannolikhetstäthet beräknar sannolikhetstätheten för normalfördelning utifrån ett givet x-värde. Normal kumulativ fördelning beräknar sannolikheten för att normalfördelningsdata hamnar mellan två givna värden. Invers, kumulativ normalfördelning beräknar ett värde som representerar placeringen för en given kumulativ sannolikhet inom en normalfördelning. Student-t-sannolikhetstäthet beräknar t-sannolikhetstäthet utifrån ett givet x-värde.
• V-Window-inställningarna för grafritning ställs in automatiskt när ”Stat Wind” har angetts till ”Auto” i inställningsmenyn. V-Window-inställningarna används för grafritning när ”Stat Wind” har ställts in på ”Manual”. • När du har ritat en graf kan du använda funktionen P-CAL för att beräkna ett uppskattat p-värde för ett visst x-värde. P-CAL-funktionen kan endast användas efter att en normal sannolikhetstäthet, Student-t-sannolikhetstäthet, 2-sannolikhetstäthet eller Fsannolikhetstäthetsgraf har ritats.
5(DIST)1(NORM)2(Ncd) • Normal kumulativ fördelning Normal kumulativ fördelning beräknar den normala kumulativa fördelningen av en normal fördelning mellan en lägre gräns och en övre gräns. Utdataexempel för beräkningsresultat Graf när ett x-värde är specificerat När en lista är specificerad • Grafritning stöds endast när en variabel är specificerad och ett enkelt x-värde är inmatat som data.
k Student-t-fördelning • Student-t-sannolikhetstäthet 5(DIST)2(t)1(tpd) Student-t-sannolikhetstäthet beräknar sannolikhetstätheten (p) för ett specificerat x-värde eller en lista. När en lista har specificerats visas beräkningsresultaten för varje listelement i listform. Utdataexempel för beräkningsresultat När en lista är specificerad Graf när variabel (x) är specificerad • Grafritning stöds endast när en variabel är specificerad och ett enkelt x-värde är inmatat som data.
• Invers Student-t kumulativ fördelning 5(DIST)2(t)3(Invt) Invers Student-t kumulativ fördelning beräknar det lägre gränsvärdet av en Student-t kumulativ fördelning för ett specificerat df-värde (frihetsgrader). Utdataexempel för beräkningsresultat När en lista är specificerad När variabel (x) är specificerad • Det går inte att rita grafer för invers Student-t kumulativ fördelning.
• 2 kumulativ fördelning 5(DIST)3(CHI)2(Ccd) 2 kumulativ fördelning beräknar den kumulativa sannolikheten av en 2-fördelning mellan en lägre gräns och en övre gräns. Utdataexempel för beräkningsresultat När en lista är specificerad Graf när variabel (x) är specificerad • Grafritning stöds endast när en variabel är specificerad och ett enkelt x-värde är inmatat som data.
k F-fördelning • F-sannolikhetstäthet 5(DIST)4(F)1(Fpd) F-sannolikhetstäthet beräknar F-sannolikhetstätheten (p) för ett specificerat x-värde eller lista. När en lista har specificerats visas beräkningsresultaten för varje listelement i listform. Utdataexempel för beräkningsresultat När en lista är specificerad Graf när variabel (x) är specificerad • Grafritning stöds endast när en variabel är specificerad och ett enkelt x-värde är inmatat som data.
• Invers F kumulativ fördelning 5(DIST)4(F)3(InvF) Invers F kumulativ fördelning beräknar det lägre gränsvärdet av en F kumulativ fördelningssannolikhet för specificerade n:df och d:df-värden (nämnarens och täljarens frihetsgrader). Utdataexempel för beräkningsresultat När en lista är specificerad När variabel (x) är specificerad • Det går inte att rita grafer för invers F-kumulativ fördelning.
5(DIST)5(BINOMIAL)2(Bcd) • Binomial kumulativ fördelning Binomial kumulativ fördelning bestämmer summan av sannolikheter (kumulativ sannolikhet) som x, i den binomiala sannolikheten p(x), kommer att ligga inom ett intervall som specificerats mellan värdet Lower och värdet Upper. Utdataexempel för beräkningsresultat När en lista är specificerad När variabel (x) är specificerad • Det går inte att rita grafer för binomial kumulativ fördelning.
Viktigt! När du utför beräkningen invers binomial kumulativ fördelning, använder räknaren det specificerade Area-värdet och värdet som är ett mindre än Area-värdets minsta antal signifikanta siffror (`Area-värde) för att beräkna det minimala antalet försöksvärden. Resultaten tilldelas systemvariablerna xInv (beräkningsresultat med Area) och `xInv (beräkningsresultat med `Area). Räknaren visar alltid xInv-värdet. Om xInv- och `xInvvärdena är olika visas meddelandet nedan med båda värden.
5(DIST)6(g)1(POISSON)2(Pcd) • Poisson-kumulativ fördelning Poisson-kumulativ fördelning bestämmer summan av sannolikheter (kumulativ sannolikhet) som x, i Poissonsannolikheten p(x), kommer att ligga inom ett intervall som specificerats mellan värdet Lower och värdet Upper. Utdataexempel för beräkningsresultat När en lista är specificerad När variabel (x) är specificerad • Det går inte att rita grafer för Poisson-kumulativ fördelning.
Viktigt! När du utför beräkningen invers Poisson-kumulativ fördelning, använder räknaren det specificerade Area-värdet och värdet som är ett mindre än Area-värdets minsta antal signifikanta siffror (`Area-värde) för att beräkna det minimala antalet försöksvärden. Resultaten tilldelas systemvariablerna xInv (beräkningsresultat med Area) och `xInv (beräkningsresultat med `Area). Räknaren visar alltid xInv-värdet. När värdena xInv och `xInv är olika, visas meddelandet med båda värden.
5(DIST)6(g)2(GEO)2(Gcd) • Geometrisk kumulativ fördelning Geometrisk kumulativ fördelning bestämmer summan av sannolikheter (kumulativ sannolikhet) som x, i den geometriska sannolikheten p(x), kommer att ligga inom ett intervall som specificerats mellan värdet Lower och värdet Upper. Utdataexempel för beräkningsresultat När en lista är specificerad När variabel (x) är specificerad • Det går inte att rita grafer för geometrisk kumulativ fördelning.
Viktigt! När du utför beräkningen invers geometrisk kumulativ fördelning, använder räknaren det specificerade Area-värdet och värdet som är ett mindre än Area-värdets minsta antal signifikanta siffror (`Area-värde) för att beräkna det minimala antalet försöksvärden. Resultaten tilldelas systemvariablerna xInv (beräkningsresultat med Area) och `xInv (beräkningsresultat med `Area). Räknaren visar alltid xInv-värdet. När värdena xInv och `xInv är olika, visas meddelandet med båda värden.
Utdataexempel för beräkningsresultat När en lista är specificerad När variabel (x) är specificerad • Det går inte att rita grafer för hypergeometrisk kumulativ fördelning. • Invers hypergeometrisk kumulativ fördelning 5(DIST)6(g)3(HYPRGEO)3(InvH) Invers hypergeometrisk kumulativ fördelning beräknar det minimala antalet försök av en hypergeometrisk kumulativ sannolikhetsfördelning för specificerade värden.
8. Inmatnings- och utmatningstermer för test, konfidensintervall och fördelning Nedan förklaras inmatning och visning av termer för test, konfidensintervall och fördelning. k Inmatningstermer Data ...................................datatyp (1-Sample Z Test)...........testvillkor för populationens medelvärde (”≠ 0” anger tvåsidig hypotesprövning, ”< 0” anger nedre ensidig hypotesprövning, ”> 0” anger övre ensidig hypotesprövning.) 1 (2-Sample Z Test) .........
Freq....................................frekvens (1 eller List 1 till 26) Freq1..................................frekvens för urval 1 (1 eller List 1 till 26) Freq2..................................frekvens för urval 2 (1 eller List 1 till 26) Execute ..............................utför en beräkning eller ritar en graf o .........................................urvalets medelvärde o1 ........................................medelvärde för urval 1 o2 ........................................
k Utmatningstermer z .........................................z-resultat p .........................................p-värde t ..........................................t-resultat 2 ........................................ 2 värde F ........................................F-värde p̂ .........................................uppskattad urvalsandel p̂1........................................uppskattad andel för urval 1 p̂2........................................uppskattad andel för urval 2 o .................
9.
k Konfidensintervall Konfidensintervall Lower: konfidensintervall undre gräns Upper: konfidensintervall övre gräns 1-Sample Z-intervall Lower, Upper = o + Z (α /2) · σ/' n 2-Sample Z-intervall Lower, Upper = (o1 – o2) + Z(α /2) σ12/n1 + σ22/n2 1-Prop Z-intervall Lower, Upper = x/n + Z(α /2) 1/n · (x/n · (1 – x/n)) 2-Prop Z-intervall 1-Sample t-intervall 2-Sample t-intervall (sammanslaget urval) 2-Sample t-intervall (inte sammanslaget urval) Lower, Upper = (x1/n1 – x2/n2) + Z(α /2) (x1/n1 · (1 – x1
k Fördelning (kontinuerlig) Fördelning Sannolikhetstäthet – Normalfördelning p(x) = 1 e 2πσ (x – μμ)2 2σ (σ > 0) 2 – Student-tfördelning df χ2-fördelning 2 df ×x ndf + ddf 2 p(x) = ndf ddf Γ ×Γ 2 2 Γ F-fördelning df+1 x2 df + 1 1+ Γ 2 df p(x) = × π × df df Γ 2 p(x) = 1 × 1 2 df Γ 2 Kumulativ fördelning 2 2 –1 – ×e p= x 2 ∫ Upper p(x)dx Lower (x 0) ndf ddf ndf ndf –1 2 x – ndf + ddf 2 1 + ndf × x ddf 2 (x 0) Invers kumulativ fördelning Fördelning p= Normalfördelning ∫
k Fördelning (diskret) Binomial fördelning Sannolikhet Binomial fördelning p(x) = nC x p x(1–p)n – x Poisson-fördelning p(x) = Geometrisk fördelning p(x) = p(1– p)x – 1 p(x) = Hypergeometrisk fördelning Binomial fördelning e– λ × λ x x! MC x (x = 0, 1, ·······, n) n : antal försök λ: medelvärde ( μ > 0) (x = 0, 1, 2, ···) (x = 1, 2, 3, ···) × N – MC n – x NC n n : Antal element som extraherats från populationen (0 x-heltal) M : Antal element i attribut A (0 M-heltal) N : Antal populatio
Kapitel 7 Ekonomiska beräkningar Viktigt! • Observera också att resultaten som fås i detta läget endast ska betraktas som referensvärden. • Om du genomför en verklig ekonomisk transaktion bör du jämföra dina beräkningar med den information som det aktuella finansinstitutet ger. 1. Innan du använder ekonomiska beräkningar Byt till läget Financial från huvudmenyn och visa den ekonomiska skärmen som den som visas nedan.
k Inställningar indikerar standardinställning. u Payment • {BEGIN}/{END} … Anger betalningsperiodens {början}/{slut} u Date Mode • {365}/{360} … Anger om beräkningarna ska utföras med {365-dagarsår} eller {360dagarsår} u Periods/YR.(betalningsintervall) • {Annual}/{Semi} … {årligen}/{halvårligen} u Graph Color • {Black}/{Blue}/{Red}/{Magenta}/{Green}/{Cyan}/{Yellow} … Specificerar linjefärg för en enkel kant.
• Om du trycker på !1(TRACE) när en graf visas på displayen aktiveras spårningsfunktionen som kan användas för att visa andra ekonomiska värden. Om du till exempel beräknar enkel ränta kan du trycka på e för att visa PV, SI och SFV. Om du trycker på d visas samma värden i omvänd ordning. • Medan den grafiska skärmen visas, kan du trycka på !f(FORMAT) och sedan använda dialogrutan som visas för att ändra grafens färg.
• Ett fel uppstår om parametrarna inte har ställts in på rätt sätt. Använd följande funktionsmenyer för att gå mellan resultatskärmarna. • {REPEAT} … {parameterinmatning} • {GRAPH} … {ritar graf} Efter att du har ritat en graf kan du trycka på !1(TRACE) för att aktivera spårningsfunktion och visa resultaten längs grafen. Varje gång du trycker e när spårningen är aktiverad växlar du mellan det visade värdet i talföljden: nuvärde (PV) → enkel ränta (SI) → enkelt slutvärde (SFV).
uI % i (effektiv ränta) i (effektiv ränta) beräknas med Newtons metod. PV + α × PMT + β × FV = 0 Till I % från i (effektiv ränta) i × 100 ................................. (P/Y = C/Y = 1) I% = {{ (1+ i ) P/Y C/Y } –1 × C/Y × 100... (Andra än ovanstående) n ............ antal beräkningstillfällen I% ......... årsränta PV ......... nuvärde PMT ...... betalning FV ......... slutvärde P/Y ....... antal betalningar per år C/Y ........
Viktigt! Inmatning av värden En period (n) uttrycks som ett positivt värde. Antingen är nuvärdet (PV) eller slutvärdet (FV) positivt, medan det andra värdet (PV eller FV) är negativt. Noggrannhet Räknaren använder Newtons metod för ränteberäkningar, vilket ger resultat vars noggrannhet beror på ett flertal faktorer. Detta innebär att du bör tänka på räknarens begränsade noggrannhet eller kontrollera resultaten när du gör ränteberäkningar.
4. Kassaflöde (investeringsbedömning) Räknaren använder metoden för diskonterat kassaflöde (DCF) vid investeringsbedömningar genom att kassaflödet summeras för en fast period. Räknaren kan utföra fyra typer av investeringsbedömningar. • Nettonuvärde (NPV) • Nettoslutvärde (NFV) • Internränta (IRR) • Återbetalningsperiod (PBP) Ett kassaflödesdiagram som det i illustrationen kan användas för att visualisera finansiella tillgångar och skulder.
u PBP PBP = { 0 .................................. (CF0 > 0) NPVn ... (Andra än ovanstående) n– NPVn+1 – NPVn n NPVn = Σ k= 0 CFk (1 + i)k n: minsta positiva heltal som uppfyller villkoren NPVn < 0, NPVn+1 > 0 eller 0 Tryck på 3(CASH) på Finansiell skärm 1 för att visa inmatningsmenyn för kassaflödesberäkningar. 3(CASH) I% ........ räntesats Csh ....... lista som används för kassaflödesdata Om du inte har matat in värden i en lista trycker du på 5('LIST) och matar in värden i en lista.
5. Amortering Räknaren kan användas för att beräkna amortering och ränta för ett annuitetslån, kvarstående skuld och summan av amorteringar och ränta fram till en viss tidpunkt. u Formel a Annuitetsbelopp c b 1 ............ PM1 ................... PM2 .......... Sista Antal avbetalningar a: räntedelen av avbetalningen PM1 (INT) b: amorteringsdelen av avbetalningen PM1 (PRN) c: saldo efter avbetalning PM2 (BAL) e Annuitetsbelopp d 1............. PM1................ PM2 .............
• ”End” har valts som Payment-inställning på inställningsskärmen: BAL0 = PV • ”Begin” har valts som Payment-inställning på inställningsskärmen: INT1 = 0 coh PRN1 = PMT u Konvertera mellan nominell ränta och effektiv ränta Den nominella räntan (det I %-värde som användaren anger) konverteras till en effektiv ränta (I%' ) för annuitetslån där antalet avbetalningar skiljer sig från antalet ränteberäkningar per år.
Efter att du har angett parametrarna använder du en av funktionsmenyerna nedan för att utföra beräkningen. • {BAL} … {saldo efter avbetalning PM2} • {INT} … {räntedelen av avbetalningen PM1} • {PRN} … {amorteringsdelen av avbetalning PM1} • {ΣINT} … {sammanlagd ränta från avbetalning PM1 till avbetalning PM2} • {ΣPRN} … {sammanlagd amortering från avbetalning PM1 till avbetalning PM2} • {COMPND} … {sammansatt ränta} • Ett fel uppstår om parametrarna inte har ställts in på rätt sätt.
6. Räntekonvertering I detta avsnitt beskrivs hur du konverterar mellan en årlig nominell ränta och en effektiv ränta. u Formel n APR/100 EFF = 1+ –1 × 100 n EFF APR = 1+ 100 1 n APR : nominell årsränta (%) EFF : effektiv ränta (%) n : antal ränteberäkningar –1 × n ×100 Tryck på 5(CONVERT) på Finansiell skärm 1 för att visa inmatningsmenyn för räntekonvertering. 5(CONVERT) n ............ antal ränteberäkningar I% .........
7. Inköpskostnad, försäljningspris, marginal Du kan beräkna värdena för inköpskostnad, försäljningspris eller marginal om de två övriga värdena är kända. u Formel CST = SEL 1– MRG 100 CST MRG 1– 100 CST ×100 MRG(%) = 1– SEL SEL = CST : inköpskostnad SEL : försäljningspris MRG : marginal Tryck på 1(COST) på Finansiell skärm 2 för att visa följande inmatningsmeny. 6(g)1(COST) Cst......... inköpskostnad Sel ......... försäljningspris Mrg ........
8. Datumberäkningar Du kan beräkna antalet dagar mellan två datum, eller beräkna vilket datum som infaller ett givet antal dagar efter eller före ett annat datum. Tryck på 2(DAYS) på Finansiell skärm 2 för att visa följande inmatningsskärm för datumberäkning. 6(g)2(DAYS) d1 .......... datum 1 d2 .......... datum 2 D .......... antal dagar Markera d1 eller d2 för att mata in ett datum. Om du trycker på en siffertangent för att mata in en månad visas en inmatningsmeny som den här intill på displayen.
• Datumberäkningar för 360-dagarsår I följande avsnitt beskrivs hur beräkningar sker när alternativet Date Mode på inställningsmenyn är 360. • Om d1 och d2 båda är sista dagen i februari (dag 28 under ett normal kalenderår, dag 29 vid skottår), hanteras d2 som dag 30. • Om d1 är sista dagen i februari hanteras d1 som dag 30. • Om d2 är dag 31 i en månad och d1 är dag 30 eller dag 31 i en månad hanteras d2 som dag 30. • Om d1 är dag 31 i en månad hanteras d1 som dag 30. 9.
u Metod med årssummeringssiffra (SYD) {Y–1} n (n +1) n' = n – 2 12 (n' heltalsdel +1)(n' heltalsdel + 2*n' bråkdel ) Z' = 2 n {Y–1} × (PV – FV ) SYD1 = Z 12 n'– j+2 )(PV – FV – SYD1) SYDj = ( ( j≠1) Z' n'– (n +1)+2 12–{Y–1} SYDn+1 = ( )(PV – FV – SYD1) × Z' 12 Z= ({Y–1}≠12) RDV1 = PV – FV – SYD1 SYDj : avskrivningskostnad år j RDVj : återstående värde som kan skrivas av i slutat på år j RDVj = RDVj –1 – SYDj u Metoden deklinerande balans (DB) DB1 = PV × DBj : avskrivningskostnad år j RDVj : återståend
Efter att du har angett parametrarna använder du en av funktionsmenyerna nedan för att utföra beräkningen. • {SL} … {Beräkna avskrivning för år j med den raklinjade metoden} • {FP} ... {FP} ....{Beräkna avskrivning för år j med fast procent-metoden} {I%} .....
PRC : pris per 100 $ av nominellt värde CPN : kupongvärde (%) YLD : årlig avkastning (%) A : upplupna dagar M : antal kupongbetalningar per år (1=årligen, 2=halvårligen) N : antal kupongbetalningar mellan avtalsdatum och förfallodag RDV : återköpspris eller avistapris per 100 $ av nominalvärde D : antal dagar i en kupongperiod där betalning sker B : antal dagar från betalningsdatum till nästa kupongbetalningsdatum = D − A INT : upplupen ränta CST : pris inklusive ränta • För mer än en kupongperiod till inlö
d1 .......... inköpsdatum (månad, datum, år) d2 .......... inlösningsdatum (månad, datum, år) RDV ...... inlösningspris per 100 $ av nominellt värde CPN ...... kupongvärde PRC ...... pris per 100 $ av nominellt värde YLD ...... årlig avkastning • Räknaren kan hantera datum mellan 1 januari 1902 och 31 december 2097. Efter att du har angett parametrarna använder du en av funktionsmenyerna nedan för att utföra beräkningen.
• Varje tryckning på w medan MEMO-skärmen visas visar kuponbetalningsdagen (CPD) i cykler sekventiellt från förfallodagen fram till inköpsåret. Detta är endast sant när inställningen ”Date Mode” på inställningsmenyn är ”365”. 11. Finansiella beräkningar med funktioner Du kan använda speciella funktioner i läget Run-Matrix eller Program för att utföra beräkningar som är samma som de finansiella beräkningarna i läget Financial.
Kapitel 8 Programmering Viktigt! Inmatning i läget Program utförs alltid med hjälp av läget Linjärt inmatnings-/utmatningsläge. 1. Grundläggande programmering Kommandon och beräkningar utförs sekventiellt. 1. Öppna läget Program i huvudmenyn. När du gör det visas en programlista på displayen. Markerat programminne (använd f och c för att flytta) Filerna visas i alfabetisk ordning. 2. Registrera ett filnamn. 3. Mata in programmet. 4. Kör programmet.
1 m Program 2 3(NEW)j(O)I(C)/(T)v(A)w 3 !J(PRGM)4(?)aav(A)6(g)5(:) c*!x(')d*av(A)x6(g)6(g)5(^) !x(')c/d*av(A)Md JJ 4 1(EXE) eller w hw(Värde på A) w S när A = 7 V när A = 7 ww baw w S när A = 10 V när A = 10 ww bfw w* 1 S när A = 15 V när A = 15 *1 Genom att trycka på w när programmets slutliga resultat visas avslutas programmet. • Du kan också köra ett program i läget Run-Matrix genom att mata in: Prog "" w.
u Vid registrering av ett filnamn • {RUN}/{BASE} ... {allmänna beräkningar}/{talbas} programinmatning •{ } ... {registrera lösenord} • {SYMBOL} ... {symboler} u Vid programinmatning —— 1(RUN) … standard • {TOP}/{BOTTOM} ... {början}/{slut} av programmet • {SEARCH} ... {sök} • {MENU} ... {lägen} • {STAT}/{MAT}/{LIST}/{GRAPH}/{DYNA}/{TABLE}/{RECURSION} ... meny för {statistik}/{matris}/{lista}/{graf}/{dynamisk graf}/{tabell}/{rekursion} • {A⇔a} ... {växlar mellan versaler och gemener} • {CHAR} ...
u Vid programinmatning —— 2(BASE)* * Program som skapats efter att du har tryckt på 2(BASE) anges med B till höger om filnamnet. • {TOP}/{BOTTOM}/{SEARCH} • {MENU} • {d~o} ... inmatning av {decimalt}/{hexadecimalt}/{binärt}/{oktalt} värde • {LOGIC} ... {bitvisa operatorer} • {DISPLAY} ... konvertering av visat värde till {decimalt}/{hexadecimalt}/{binärt}/{oktalt} • {A⇔a}/{SYMBOL} • Tryck på !J(PRGM) för att visa följande program- (PRGM) meny. • {Prog} ... {hämta program} • {JUMP}/{?}/{^} • {RELATNL} ...
• Observera att när du trycker på J visas inte platsen för felet om programmet är lösenordsskyddat. u Eliminera buggar som ger felaktiga resultat Om programmet ger felaktiga resultat måste du gå igenom programmet och göra de ändringar som krävs. 1(TOP) ........... Flyttar markören till programmets början 2(BOTTOM) ... Flyttar markören till programmets slut k Söka efter data i ett program Exempel Söka efter bokstaven ”A” i programmet OCTA 1. Hämta programmet. 2.
• Du kan inte specificera nyrad-symbolen (_) eller visa kommando (^) för sökdata. • När programmets innehåll visas på skärmen kan du använda piltangenterna för att flytta markören till ett annat ställe innan du söker efter nästa förekomst. Endast delen av programmet från den nuvarande markörposition söks igenom när du trycker w. • När sökningen har hittat en förekomst av det du sökte efter kan du avbryta sökningen genom att mata in tecken eller flytta markören.
k Söka efter filer u Söka efter filnamnet med de första tecknen i filnamnet Exempel Använd teckensökning för att hämta programmet OCTA 1. När programlistan visas trycker du på 6(g)1(SEARCH) och matar in de första tecknen i det filnamn du söker efter. 6(g)1(SEARCH) j(O)I(C)/(T) 2. Tryck på w för att söka. • Det första namn som börjar med de tecken du matade in markeras. • Om det inte finns ett program som börjar med de tecken du matade inte visas meddelandet ”Not Found” på displayen.
u Regler för konvertering av program och textfiler Följande regler måste följas vid konvertering av program och textfiler. • Vissa tecken i programnamnet ersätts automatiskt och resultatet tilldelas som filnamn när du konverterar ett program till en textfil. När du konverterar en textfil till ett program tilldelas programnamnet genom att konvertera i motsatt riktning.
Viktigt! Ett lösenordsskyddat program kan inte konverteras till en textfil. Om du vill konvertera en lösenordsskyddad fil använder du proceduren i ”Ta bort lösenordsskydd från ett program” (sida 8-10) för att ta bort lösenordet och sedan konvertera filen.
k Registrera ett lösenord När du matar in ett program kan du lösenordsskydda det så att bara den som kan lösenordet kan ändra programmet. • Du behöver inte ange lösenordet för att köra programmet. • Du anger ett lösenord på samma sätt som när du matar in ett filnamn. u Lösenordsskydda ett program medan du skapar det 1. Tryck på 3(NEW) när programlistan visas och mata in det nya programmets filnamn. 2. Tryck på 5( ) och mata in lösenordet. 3. Tryck på w för att registrera filnamnet och lösenordet.
k Hämta ett lösenordsskyddat program 1. När programlistan visas använder du f och c för att markera namnet på det program som du hämtar. 2. Tryck på 2(EDIT). 3. Ange lösenordet och tryck på w för att hämta programmet. • Om du anger ett felaktigt lösenord när du hämtar ett lösenordsskyddat program visas meddelandet ”Mismatch”. 5. Kommandoreferens k Kommandon Break....................................................8-15 RclCapt ................................................8-27 CloseComport38k ..........
Följande typografiska konventioner används i detta avsnitt för att beskriva de olika kommandona. {Klamrar} ...................... Klamrar används för att ange alternativ, där ett av alternativen måste anges i samband med ett kommando. Utelämna klamrarna när du matar in kommandot. [Hakparenteser] ........... Alternativ som är valfria skrivs inom hakparenteser. Utelämna hakparenteserna när du matar in kommandot. Numeriska uttryck ........
: (Flerradsuttryck) Funktion: Sammanbinder två uttryck för sekventiell exekvering. Beskrivning: • Till skillnad från utmatningskommandot (^), exekveras uttryck som är sammanbundna med flerradskommandot i följd utan avbrott. • Kommandot kan användas för att länka två uttryck eller två kommandon. • Du kan också använda vagnretur _ i stället för flerradskommandot. _ (Vagnretur) Funktion: Sammanbinder två uttryck för sekventiell exekvering. Beskrivning: • Kommandot fungerar på samma sätt som flerradskommandot.
Parametrar: villkor, numeriskt uttryck Beskrivning: (1) If ~ Then ~ IfEnd • Om villkoret är uppfyllt fortsätter exekveringen med Then-påståendet och därefter med uttrycket efter IfEnd. • Om villkoret inte är uppfyllt fortsätter exekveringen direkt med påståendet efter IfEnd. (2) If ~ Then ~ Else ~ IfEnd • Om villkoret är uppfyllt fortsätter exekveringen med Then-uttrycket och därefter med påståendet efter IfEnd.
Parametrar: uttryck Beskrivning: • Kommandot upprepar de kommandon som finns i slingan så länge villkoret är uppfyllt (skiljt från noll). När villkoret inte längre är uppfyllt (evalueras till 0) fortsätter exekveringen med det påstående som följer på LpWhile-påståendet. • Eftersom villkoret kommer efter LpWhile-påståendet kontrolleras villkoret efter att alla kommandon i slingan exekverats. While~WhileEnd Funktion: Kommandot upprepar givna kommandon så länge villkoret är uppfyllt (skiljt från noll).
Prog Funktion: Detta kommando anger att ett annat program ska köras som en subrutin. I läget Run-Matrix exekverar detta kommando ett nytt program. Syntax: Prog "filnamn" Exempel: Prog "ABC" Beskrivning: • Även om detta kommando finns i en programslinga, avbryter kommandot omedelbart slingan och överlämnar kontrollen till subrutinen. • Kommandot kan användas hur många gånger som helst i en huvudrutin för att anropa oberoende subrutiner.
Stop Funktion: Detta kommando avbryter programkörningen. Syntax: Stop Beskrivning: • Detta kommando avbryter programkörningen. • Om kommandot står i en slinga avbryts programkörningen utan att ett fel uppstår. k Hoppkommandon (JUMP) Dsz (Räknehopp) Funktion: Detta kommando är ett räknehopp som minskar värdet på en styrvariabel med 1, och sedan utför hoppet om variabelns värde är noll.
Isz (Räknehopp) Funktion: Detta kommando är ett villkorligt hopp som minskar värdet på en styrvariabel med 1 och utför hoppet om värdet på variabeln är noll. Syntax: Variabelvärde ≠ 0 _ Isz : : ^ Variabelns värde = 0 Parametrar: variabelnamn: A till Z, r, θ [Exempel] Isz A : Ökar värdet på variabeln A med 1. Beskrivning: Kommandot ökar värdet på styrvariabeln med 1, och testar sedan värdet. Om värdet är skiljt från noll fortsätter exekveringen med nästa uttryck.
Menu Funktion: Skapar en trädmeny i ett progam. Syntax: Menu "", "", , "", , ... , "", Parametrar: värde (0 till 9), variabel (A till Z, r, θ) Beskrivning: • Varje "", del är en förgrening och hela förgreningen måste inkluderas. • Två till nio förgreningar kan inkluderas.
ClrMat Funktion: Detta kommando raderar matrisdata. Syntax: ClrMat ClrMat Parametrar: matrisnamn: A till Z, Ans Beskrivning: Kommandot raderar alla data i matrisen ”matrisnamn”. Om ”matrisnamn” utelämnas raderas alla data i alla matriser. ClrText Funktion: Detta kommando nollställer textskärmen. Syntax: ClrText Beskrivning: Detta kommando nollställer textskärmen under programkörning.
DrawGraph Inga parametrar Funktion: Detta kommando ritar en graf. Beskrivning: Kommandot ritar funktionen till en graf enligt villkoren definierade i programmet. DrawR-Con, DrawR-Plt Inga parametrar Funktion: Dessa kommandon ritar grafer av rekursionsuttryck, med an (bn eller cn) som vertikal axel och n som horisontal axel. Beskrivning: • Dessa kommandon ritar grafer av rekursionsuttryck enligt villkoren definerade i programmet, med an (bn eller cn) som vertikal axel och n som horisontell axel.
PlotPhase Funktion: Ritar en faskurva baserat på en numerisk sekvens som motsvarar x-axeln och y-axeln. Syntax: PlotPhase , Beskrivning: • Endast följande kommandon kan matas in för varje argument för att specificera rekursionstabellen.
Locate Funktion: Kommandot visar alfanumeriska tecken på den givna platsen på textskärmen. Syntax: Locate , , Locate , , Locate , , "" [Exempel] Locate 1, 1, "AB" Parametrar: • rad: tal från 1 till 7 • kolumn: tal från 1 till 21 • värde och numeriskt uttryck • sträng: teckensträng Beskrivning: • Detta kommando visar värden (samt värden på variabler) eller text på en given position på textskärmen.
Receive( / Send( Funktion: Detta kommando tar emot data från, respektive skickar data till, en ansluten enhet. Syntax: Receive() / Send() Beskrivning: • Detta kommando tar emot data från, respektive skickar data till, en ansluten enhet. • Följande typer av data kan tas emot (eller skickas) med detta kommando.
k Strängar En sträng är en serie tecken inom dubbla citationstecken. I ett program används strängar för att specificera texten som ska visas. En sträng utgörs av siffror (som "123") eller ett uttryck (som "x–1") kan inte utföras som beräkning. För att visa en sträng på en specifik plats på skärmen använder du kommandot Locate (sida 8-23). • För att inkludera dubbla citattecken (") eller ett snedstreck (\) i en sträng, sätt ett snedstreck framför citattecknen (") eller snedstreck (\).
Strlnv( Funktion: Inverterar en sekvens av en sträng. Syntax: StrInv(""[)] StrJoin( Funktion: Sammanfogar ”” och ””. Syntax: StrJoin("", ""[)] Obs! Samma resultat kan uppnås med kommandot ”+” (sida 8-27). StrLeft( Funktion: Kopierar en sträng fram till tecken n från vänster. (0 < n < 9999, n är ett naturligt nummer) Syntax: StrLeft("", n[)] StrLen( Funktion: Hämtar längden av en sträng (antal tecken).
StrRotate( Funktion: Roterar den vänstra och högra sidan av en sträng vid tecken n. Syntax: StrRotate("", [,n)] (–9999 < n < 9999, n är ett heltal) Beskrivning: Rotering sker till vänster när ”n” är positivt och till höger när ”n” är negativt. Att utesluta ”n” använder ett standardvärde på +1. Exempel: StrRotate("abcde", 2) ........ Hämtar strängen ”cdeab”. StrShift( Funktion: Skiftar en sträng till vänster eller höger med n tecken.
6. Använda räknarfunktioner i program k Använda färgkommandon i ett program Med färgkommandon kan du ange färger för rader på skärmen och andra visningselement. Följande färger stöds. Läget RUN: Black, Blue, Red, Magenta, Green, Cyan, Yellow, ColorAuto, ColorClr Läget BASE: Black, Blue, Red, Magenta, Green, Cyan, Yellow • Färgkommandon matas in i dialogrutan som visas nedan som visas när du trycker på !f(FORMAT)b(Color Command) (!f(FORMAT) i ett program i läget BASE).
- Följande kommandon kan även användas tillsammans med färgkommandon. Se sidorna som anges i parentes för mer information. "" (”Visa text”, sida 8-30), Locate (sida 8-23), SetG-Color (sida 8-32), Plot/Line-Color (sida 8-32) • Färgkommandon kan även användas när grafer ritas med hjälp av funktioner i läget Graph eller Statistics i ett program. Mer information finns i ”Använda graffunktioner i ett program” (sida 8-32) och ”Använda statistiska beräkningar och grafer i ett program” (sida 8-35).
k Visa text Du kan ta med text i ett program genom att skriva texten inom dubbla citattecken. Texten visas på skärmen under programkörning, vilket betyder att du till exempel kan skapa ledtexter till inmatningar och resultat. Program Display "CASIO" CASIO ?→X ? "X =" ? → X X=? • Exemplet nedan visar hur du kan ange en textsträngs färg genom att infoga ett färgkommando före strängen i programmet.
Körning av detta program ger följande resultat. u Utföra en skalärmultiplikation (`Row) Exempel 2 Beräkna produkten av rad 2 i matrisen i exempel 1 och värdet 4 Använd följande syntax för detta program. `Row 4, A, 2_ Rad Matrisens namn Multiplikator Mat A u Utför skalärmultiplikation och addera resultatet till en annan rad (`Row+) Exempel 3 Beräkna produkten av rad 2 i matrisen i exempel 1 och värdet 4, och addera resultatet till rad 3 Använd följande syntax för detta program.
k Använda graffunktioner i ett program Du kan använda graffunktioner i ett program för att rita avancerade grafer och för att rita flera grafer samtidigt. Nedan visas olika typer av syntax som du kan använda tillsammans med graffunktioner. • V-Window View Window –5, 5, 1, –5, 5, 1_ • Graffärg SetG-Color Green_ • Mata in graffunktion Y = Type_ ....................Anger grafens typ.
SketchThick SketchBroken SketchDot SketchNormal SketchThin Tangent , Normal , Inverse Line ..................
k Använda tabell- & graffunktioner i ett program Tabell- och graffunktioner i ett program kan generera värdetabeller och rita grafer. Nedan visas olika typer av syntax som du kan använda tillsammans med tabell- och graffunktioner.
k Använda listsorteringsfunktioner i ett program Dessa funktioner används för att sortera listor i stigande eller fallande ordning.
När ”MedBox” har angetts som Graph Type: • Inställning för Outliers On/Off • Färginställning för box (en av sju färger*) • Färginställning för whisker (en av sju färger*) • Färginställning för outliers (en av sju färger*) • Inställning för fyllnadsfärg (en av sju färger* eller ColorAuto) • Målarinställning för fyllnadsfärg (ColorNormal, ColorLighter) När ”Bar” har angetts som Graph Type: • Första stapelns grafdata (listnamn) • Andra och tredje staplarnas grafdata (listnamn) • Staplarnas orientering (Length
• Nedan visas typiska inställningar för en regressionsgraf. S-Gph1 DrawOn, Linear, List 1, List 2, List 3, Blue Samma format kan användas för följande typer av grafer genom att ”Linear” ovan ersätts med motsvarande typ av graf. Linjär regression ............. Linear Logaritmisk regression ......... Log Med-Med......................... Med-Med Exponentiell regression........ ExpReg(a·eˆbx) ExpReg(a·bˆx) Andragradsregression .... Quad Tredjegradsregression .... Cubic Potensregression .................
k Andvända fördelningsgrafer i ett program Speciella kommandon används för att rita fördelningsgrafer i ett program. • För att rita en normal kumulativ fördelningsgraf DrawDistNorm , [,σ, ] Populationens medelvärde*1 Populationens standardavvikelse*1 Datans övre gräns Datans undre gräns *1 Detta kan utelämnas. Om dessa objekt utelämnas görs beräkningen med = 1 och = 0.
• För att rita en 2 kumulativ fördelningsgraf DrawDistChi , , Frihetsgrader Datans övre gräns Datans undre gräns p= ∫ Upper Lower df 1 df Γ 2 × 1 2 2 df × x 2 –1 × e – x 2 dx • Exekvering av DrawDistChi utför beräkningen ovan enligt specificerade inställningar och ritar grafen. Lower < x < Upper regionen av grafen fylls i. • Samtidigt tilldelas beräkningsresultatet p till Ans.
k Använda statistiska beräkningar och grafer i ett program • Statistiska beräkningar med en variabel 1-Variable List1, List 2 Frekvensdata (Frequency) x-axeldata (XList) • Statistiska beräkningar med variabelpar 2-Variable List 1, List 2, List 3 Frekvensdata (Frequency) y-axeldata (YList) x-axeldata (XList) • Beräkning av statistisk regression LinearReg(ax+b) List 1, List 2, List 3 Frekvensdata (Frequency) Beräknings -typ* y-axeldata (YList) x-axeldata (XList) * Följande typer av beräkningar kan anges.
• Beräkning av logistisk statistisk regression LogisticReg List 1, List 2 y-axeldata (YList) x-axeldata (XList) k Utföra fördelningsberäkningar i ett program • Följande värden byts ut när något av värdena i parenteserna ([ ]) utelämnas. σ=1, =0, tail=L (Left) • För beräkningsformeln för varje sannolikhetsfunktion, se ”Statistikformel” (sida 6-68). • Normalfördelning NormPD(: Hämtar den normala sannolikhetstätheten (p-värde) för specificerade data.
• Student- t-fördelning tPD(: Hämtar Student-t-sannolikhetstätheten (p-värde) för specificerade data. Syntax: tPD(x, df [)] • Ett enstaka värde eller en lista kan specificeras för x. Beräkningsresultatet p tilldelas till variablerna p och Ans (ListAns när x är en lista). tCD(: Hämtar Student-t kumulativ fördelning (p-värde) för specificerade data. Syntax: tCD(Lower,Upper,df [)] • Enstaka värden eller listor kan specificeras för Lower och Upper.
• F-fördelning FPD(: Hämtar F-sannolikhetstätheten (p-värde) för specificerade data. Syntax: FPD(x,ndf,ddf [)] • Ett enstaka värde eller en lista kan specificeras för x. Beräkningsresultatet p tilldelas till variablerna p och Ans (ListAns när x är en lista). FCD(: Hämtar F kumulativ fördelning (p-värde) för specificerade data. Syntax: FCD(Lower,Upper,ndf,ddf [)] • Enstaka värden eller listor kan specificeras för Lower och Upper.
• Poisson-fördelning PoissonPD(: Hämtar Poisson-sannolikheten (p-värdet) för specificerade data. Syntax: PoissonPD(x, [)] • Ett enstaka värde eller en lista kan specificeras för x. Beräkningsresultatet p tilldelas till variablerna p och Ans (ListAns när x är en lista). PoissonCD(: Hämtar Poisson-kumulativ fördelning (p-värde) för specificerade data. Syntax: PoissonCD([Lower,] Upper, [)] • Enstaka värden eller listor kan specificeras för Lower och Upper.
• Hypergeometrisk fördelning HypergeoPD(: Hämtar den hypergeometriska sannolikheten (p-värde) för specificerade data. Syntax: HypergeoPD(x, n, M, N[)] • Ett enstaka värde eller en lista kan specificeras för x. Beräkningsresultatet p tilldelas till variablerna p och Ans (ListAns när x är en lista). HypergeoCD(: Hämtar den hypergeometriska kumulativa fördelningen (p-värde) för specificerade data. Syntax: HypergeoCD([Lower,] Upper, n, M, N[)] • Enstaka värden eller listor kan specificeras för Lower och Upper.
TwoSampleZTest: Utför 2-sample Z-testberäkning. Syntax: TwoSampleZTest " 1 condition", σ1, σ2, o1, n1, o2, n2 Utmatade värden: z, p, o1, o2, n1, n2 tilldelas variablerna z, p, o1, o2, n1, respektive n2 och till ListAns-elementen 1 till 6. Syntax: TwoSampleZTest " 1 condition", σ1, σ2, List1, List2[, Freq1 [, Freq2]] Utmatade värden: z, p, o1, o2, sx1, sx2, n1, n2 tilldelas variablerna z, p, o1, o2, sx1, sx2, n1, respektive n2 och till ListAns-elementen 1 till 8.
• 2 Test ChiGOFTest: Utför ett chitvåtest. Syntax: ChiGOFTest List1, List2, df, List3 (List 1 är Observed-lista, List 2 är Expected-lista och List 3 är CNTRBlista.) Utmatade värden: 2, p, df tilldelas respektive variabel med samma namn och ListAnselementen 1 till 3. CNTRB-listan lagras i List 3. ChiTest: Utför ett chitvåtest. Syntax: ChiTest MatA, MatB (MatA är Observed matris och MatB är Expected matris.
Utmatade värden: Adf, Ass, Ams, AF, Ap, Bdf, Bss, Bms, BF, Bp, ABdf, ABss, ABms, ABF, ABp, ERRdf, ERRss, ERRms är respektivt tilldelade till variablerna Adf, SSa, MSa, Fa, pa, Bdf, SSb, MSb, Fb, pb, ABdf, SSab, MSab, Fab, pab, Edf, SSe, MSe. Utmatade värden tilldelas också till MatAns som visas nedan.
• Sammansatt ränta Obs!: • P/Y och C/Y kan utelämnas för alla ränteberäkningar. När de utelämnas utförs beräkningar med P/Y=12 och C/Y=12. • Om du utför en beräkning som använder en räntesfunktion (Cmpd_n(, Cmpd_I%(, Cmpd_ PV(, Cmpd_PMT(, Cmpd_FV(), kommer argumenten du lägger in och beräkningsresultaten sparas till passande variabel (n, I%, PV osv.). Om du utför en beräkning som använder en annan sorts finansiell beräkningsfunktion, tilldelas inte argumenten och beräkningsresultaten till variabler.
Amt_ΣINT: Hämtar den totala lånesumman och räntan betalad från betalning PM1 till PM2. Syntax: Amt_ΣINT(PM1, PM2, I%, PV, PMT, P/Y, C/Y) Amt_ΣPRN: Hämtar den totala lånesumman betalad från betalning PM1 till PM2. Syntax: Amt_ΣPRN(PM1, PM2, I%, PV, PMT, P/Y, C/Y) • Räntekonvertering Cnvt_EFF: Hämtar räntan konverterad från den nominella räntan till den effektiva räntan. Syntax: Cnvt_EFF(n, I%) Cnvt_APR: Hämtar räntan konverterad från den effektiva räntan till den nominella räntan.
7.
RANGE Σa n+2 Σb n Σb n+1 Σb n+2 Σc n Σc n+1 Σc n+2 a0 a1 GRHCLR Σ a n+2 Σb n Σb n+1 Σb n+2 Σc n Σc n+1 Σc n+2 Sel_a 0 Sel_a 1 SetG-Color_ STAT x̂ ŷ DIST StdDev Var TEST CONVERT*7 ' (se sida 8-58) LENGTH K-tangenten Nivå 1 LIST MAT COMPLEX CALC Nivå 2 Nivå 3 Kommando List Lst→Mat Dim Fill( Seq Min Max Mean Med Augment Sum Prod Cuml % ΔList Mat Mat→Lst Det Trn Augment Identity Dim Fill( Ref Rref i Abs Arg Conjg ReP ImP 'r∠θ 'a+bi Solve List_ List→Mat( Dim_ Fill( Seq( Min( Max( Mean( Median( Au
TEMP VELOCITY MASS FORCE PRESSURE ENERGY POWER HYPERBL PROB sinh cosh tanh sinh –1 cosh –1 tanh –1 x! nPr °C K °F °R m/s km/h knot ft/s mile/h u mg g kg mton oz lb slug ton(short) ton(long) N lbf tonf dyne kgf Pa kPa mmH 2O mmHg atm inH 2O inHg lbf/in² bar kgf/cm² eV J calth cal15 calIT kcalth kcal15 kcalIT I-atm kW• h ft• lbf Btu erg kgf• m W calth /s hp ft• lbf/s Btu/min [°C] [K] [°F] [°R] [m/s] [km/h] [knot] [ft/s] [mile/h] [u] [mg] [g] [kg] [mton] [oz] [lb] [slug] [ton(short)] [ton(long)] [N]
CONVERT COST DAYS BOND ΣINT ΣPRN EFF APR Cost Sell Margin PRD PRC YLD Amt_ΣINT( Amt_ΣPRN( Cnvt_EFF( Cnvt_APR( Cost( Sell( Margin( Days_Prd( Bond_PRC( Bond_YLD( PTS J -tangenten Nivå 1 V-WIN Nivå 2 X Y T,θ R-X R-Y R-T, θ FACTOR STAT Xfct Yfct X Y GRAPH Nivå 3 min max scale dot min max scale min max pitch min max scale dot min max scale min max pitch n x Σx 2 Σx σx sx minX maxX y Σy 2 Σy Σxy σy sy minY maxY a b c d e r r2 INPUT Kommando Xmin Xmax Xscl Xdot Ymin Ymax Yscl Tθ min Tθ max Tθ pt
EQUATION FINANCE Sim_Result Sim_Coef Ply_Result Ply_Coef n I% PV PMT FV P/Y C/Y Str_ SimRes SimCoef PlyRes PlyCoef n I% PV PMT FV P/Y C/Y Str I/O : STR !J(PRGM) -tangenten Nivå 1 COMMAND CONTROL JUMP Nivå 2 Nivå 3 If Then Else IfEnd For To Step Next While WEnd Do LpWhile Prog Return Break Stop Lbl Goto ⇒ Isz Dsz Menu ? ^ CLEAR DISPLAY Text Graph List Mat Stat Graph Dyna FUNCTAB RECRTAB RELATNL = ≠ Table Gph-Con Gph-Plt Table Phase Web a n -Cn Σa-Cn a n -Pl Σa-Pl Kommando If_ Then_ Else_
BACK FUNC SIMUL SGV-WIN LIST LOCUS TBL-VAR ΣDISP RESID COMPLEX FRAC Y=SPEED DATE PMT PERIODS INEQ SIMP Q1Q3 BG-None BG-Pict_ *8 (se sida 8-58) FuncOn FuncOff SimulOn SimulOff S-WindAuto S-WindMan File_ LocusOn LocusOff VarRange VarList_ Σ dispOn ΣdispOff Resid-None Resid-List_ Real a+bi r∠θ d/c ab/c Y=DrawSpeedNorm Y=DrawSpeedHigh DateMode365 DateMode360 PmtBgn PmtEnd PeriodsAnnual PeriodsSemi IneqTypeIntsect IneqTypeUnion SimplfyAuto SimplfyMan Q1Q3TypeStd Q1Q3TypeOnData Plot/Line-Color_ None Pict OPEN
!J(PRGM) -tangenten Nivå 1 Prog JUMP Nivå 2 Nivå 3 Lbl Goto ⇒ Isz Dsz Menu ? ^ RELATNL Kommando Prog_ Lbl_ Goto_ ⇒ Isz_ Dsz_ Menu_ ? ^ = ≠ > < ≥ ≤ : = ≠ > < ≥ ≤ : !m(SET UP) -tangenten Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 3 *1 Exp *2 MARK STICK %DATA None COLOR LINK *3 X *4 EXP *5 NORM Kommando Dec Hex Bin Oct Dec Hex Bin Oct t CHI F !f(FORMAT) -tangenten Nivå 1 1:Black 2:Blue 3:Red 4:Magenta 5:Green 6:Cyan 7:Yellow Nivå 2 Nivå 3 Kommando Black_ Blue_ Red_ Magenta_ Green_ Cyan_ Yellow_ B
*7 Kommandon för metersystemkonvertering (kommandon inkluderade i K6(g)1(CONVERT)) stöds endast när insticksprogrammet för metersystemkonvertering är installerat. *8 Om du väljer ”OPEN” visas en dialogruta för specificering av en bildfil. Platsen för lagringsminne (mappnamn och filnamn) för den specificerade bilden matas in. Till exempel: "Pict\Pict01.g3p".
8. Särskilda kommandon för CASIO-räknare för funktionsvärden ⇔ textkonverteringstabell Tabellen nedan visar specialtextsträngar som motsvarar kommandon vid konvertering mellan program och textfiler. För information om funktionerna för att konvertera mellan program och textfiler, se ”Konvertera program och textfiler” (sida 8-7).
* ” ” i följande tabeller anger ett mellanrum.
Kommando e^ Text Kommando e^ Int Not Not ∑xy Int Text Kommando Intg Intg Plot Text Conjg Conjg Sigmaxy ReP ReP Plot ImP ImP ^ ^ d/dx( d/dx( × ¼ Lbl Lbl d2/dx2( d^2/dx^2( or or Fix Fix Solve( Solve( ! ! Sci Sci Σ( Sigma( r rad Dsz Dsz FMin( FMin( minY minY Isz Isz FMax( FMax( minX minX Factor Factor Seq( Seq( n Statn ViewWindow ViewWindow Min( Min( Line Line sinh 1 sinh^−1 Goto Goto Mean( Mean( cosh 1 cosh^−1 Prog Prog Median( Medi
Kommando Text Kommando Text Kommando Text Σcn+1 Sigmacn+1 List1 Σan+ 2 Sigmaan+2 MSb MSb List2 Σbn+2 Sigmabn+2 MSab MSab List3 List3 Σcn+2 Sigmacn+2 [ns] [ns] List4 List4 Int÷ Int/ [ s] [micros] List5 List5 Rmdr Rmdr [ms] [ms] List6 List6 Fa Fa [s] [s] Q1 Q1 n1 n1 [min] [min] Q3 Q3 n2 n2 [h] [h] x1 x1 x̄1 x-bar1 [day] [day] y1 y1 x̄2 x-bar2 [week] [week] x2 x2 sx1 sx1 [yr] [yr] y2 y2 sx2 sx2 [s-yr] [s-yr] x3 x3 sp Sxp [t-yr]
Kommando [ft] Text Kommando [ft] IfEnd Text Kommando IfEnd Text LinearReg(ax+b) LinearReg(ax+b) [yd] [yd] For For Med-MedLine Med-MedLine [fath] [fath] To To QuadReg QuadReg [rd] [rd] Step Step CubicReg CubicReg [mile] [mile] QuartReg QuartReg [n mile] [n_mile] LogReg LogReg [acre] Next Next While While [acre] WhileEnd WhileEnd ExpReg(a·e^bx) ExpReg(ae^bx) [ha] [ha] Do Do PowerReg PowerReg [cm2] [cm^2] S-Gph1 S-Gph1 LpWhile LpWhile [m2] [m^2] Return
Kommando Text Kommando Q1Q3TypeStd Q1Q3TypeStd LabelOn VarRange VarRange Q1Q3TypeOnData Q1Q3TypeOnData Text Kommando Text LabelOn DrawDistChi DrawDistChi DerivOn DerivOn DrawDistF DrawDistF LocusOn LocusOn None None ΣdispOn SigmadispOn StickLength StickLength SketchNormal SketchNormal SketchThick SketchThick G SelOn G SelOn StickHoriz StickHoriz SketchBroken SketchBroken T SelOn T SelOn IneqTypeUnion IneqTypeUnion SketchDot SketchDot D SelOn D SelOn Graph X> Gra
Kommando GeoCD( Text Kommando GeoCD( xInv InvGeoCD( InvGeoCD( HypergeoPD( HypergeoPD( S-L-Thin HypergeoCD( HypergeoCD( ThinG InvHypergeoCD( InvHypergeoCD( SketchThin Text xInv SketchThin S-L-Thin ThinG zLow zLow SetG-Color SetG-Color zUp zUp Plot/Line-Color Plot/Line-Color tLow tLow tUp tUp AxesScale AxesScale Black Black Magenta Magenta Cyan Cyan Yellow Yellow Smpl_SI( Smpl_SI( Smpl_SFV( Smpl_SFV( Cmpd_n( Cmpd_n( Cmpd_I%( Cmpd_I%( Cmpd_PV( Cmpd_PV( Cmpd_PMT(
9. Programbibliotek • Se till att kontrollera hur många byte av oanvänt minne som kvarstår innan du försöker att utföra någon programmering. Programnamn Primtalsfaktorisering Beskrivning Programmet dividerar kontinuerligt ett naturligt heltal med faktorer tills alla primtalsfaktorer har skapats. Syfte Programmet tar ett givet naturligt heltal A och dividerar det med B (2, 3, 5, 7....) för att hitta primtalsfaktorerna i A. • Om en division är restlös får A värdet av divisionens resultat.
Programnamn Ellips Beskrivning Detta program visar en värdetabell med följande värden baserat på ellipsens brännpunkter, summan av avståndet mellan ellipsens brännpunkter och ellipsens rand samt stegvärdet för X. Y1: Koordinatvärden för ellipsens övre halva Y2: Koordinatvärden för ellipsens nedre halva Y3: Avstånd mellan höger brännpunkt och randen Y4: Avstånd mellan vänster brännpunkt och randen Y5: Summan av Y3 och Y4 Därefter ritar programmet ellipsen samt värdena Y1 och Y2.
Kapitel 9 Kalkylblad Spreadsheet-applikationen har många kraftfulla och flexibla funktioner för kalkylblad som du kan använda överallt. Alla knapptryckningar i det här avsnittet utförs i läget Spreadsheet. Obs! Ett Memory ERROR kan uppstå i läget Spreadsheet om minneskapaciteten är låg. Om detta sker raderar du en del inmatad data eller data i läget Memory för att öka tillgängligt ledigt utrymme. 1.
Obs! Även om den maximala filstorleken som kan hanteras i läget Spreadsheet är 30 kilobyte, kan den maximala storleken ändras med datatypen eller villkorlig formatering. Dessutom ändas den maximala filstorleken i enlighet med tillängligt primärminne. Följande är exempel på två villkor som gör att maximal filstorlek överskrids. (1) Inmatning av siffervärde i cellerna A1 till och med A999, B1 till och med B999 samt C1 till och med C520.
Funktionsmeny för datainmatning • {GRAB} ... Går till läget GRAB för inmatning av ett cellreferensnamn. • {$} ... Matar in en absolut referens ($) för cellen. • {:} ... Matar in ett cellområdestecken (:). • {If} ... Matar in CellIf(-kommando. • {CELL} ... Visar en undermeny för inmatning av följande kommandon. • CellMin(, CellMax(, CellMean(, CellMedian(, CellSum(, CellProd( • {RELATNL} ... Visar en undermeny för inmatning av följande relationsoperatorer. • =, ≠, >, <, ≥, ≤ 2.
u Radera en fil 1. Tryck på 1(FILE)2(OPEN). 2. I fillistan som visas, använder du f och c för att välja filen du vill ta bort och trycker sedan på 1(DELETE). 3. Detta gör att en bekräftelseruta visas. Tryck på 1(Yes) för att ta bort filen, eller 6(No) för att avbryta utan att ta bort någonting. 4. Tryck på J för att gå tillbaka till kalkylbladet från fillistan. • Om du tar bort den öppna filen skapas automatiskt en ny fil med namnet ”SHEET” och dess kalkylblad visas.
2. Tryck på 1(FILE)5(CSV)2(SAVE • AS). • När du gör det visas en meny för att välja mapp. 3. Välj i vilken mapp du vill spara csv-filen. • Spara csv-filen i rotkatalogen genom att markera ”Root”. • Spara csv-filen i en mapp genom att använda f och c för att markera önskad mapp och tryck sedan på 1(OPEN). 4. Tryck på 1(SAVE • AS). 5. Ange ett filnamn med högst åtta tecken och tryck på w.
k Använda cellmarkören Cellmarkören visar den cell som är vald i ett kalkylblad. Den markerade cellen är den som är vald för tillfället av cellmarkören. Cellmarkör Redigeringsruta Då en enstaka cell är markerad med cellmarkören, visas innehållet i den cellen i redigeringsrutan. Cellinnehållet kan redigeras i redigeringsrutan. Då flera celler är markerade med cellmarkören, visas innehållet i det markerade området i redigeringsrutan.
u Använda kommandot JUMP för att flytta cellmarkören Om du vill flytta markören till: Gör du så här: En viss cell 1. Tryck på 2(EDIT)4(JUMP)1(GO). 2. I dialogrutan som visas matar du in namnet på cellen (A1 till Z999) du vill hoppa till. 3. Tryck på w. Rad 1 i den aktuella kolumnen Tryck på 2(EDIT)4(JUMP)2(TOP↑). Kolumn A på den aktuella raden Tryck på 2(EDIT)4(JUMP)3(TOP←). Sista raden i den aktuella kolumnen Tryck på 2(EDIT)4(JUMP)4(BTM↓).
k Data (konstanter, text, formel) grundläggande inmatning Låt oss först titta på några grundläggande procedurer som tillämpas oavsett typen av data du matar in. u Skriva över data i en cell med ny data 1. Flytta cellmarkören till den cell du vill mata in data i. • Om cellen du markerar redan innehåller data skrivs den befintliga datan över med den nya inmatningen i följande steg. 2. Använd räknarens tangenter för att mata in data.
k Mata in en konstant (värde, beräkningsresultat, talföljd) i en cell En konstant är något vars värde är fast så fort du avslutat inmatningen. En konstant kan vara antingen ett numeriskt värde, eller en formel (som 7+3, sin30, A1×2, osv.) som inte har ett likhetstecken (=) framför. Om du matar in sdaw, till exempel, så visas värdet 0,5 (beräkningsresultatet) i cellen (då Deg har valts som Angle-enhet). u Mata in en talsekvens automatiskt baserat på ett funktionsuttryck 1.
Parameter 1st Cell Beskrivning Mata in referensnamnet (A1, B2, o.s.v.) för den cell där du vill att det första värdet i talföljden ska matas in. Specificera en cell här endast om startcellen är en annan än den du specificerade i steg 1 i denna procedur. Exempel: al(B)bw (B1) • Varje gång du trycker på w efter att ha matat in data för en inställningsparameter flyttas markeringen till nästa inställningsparameter. Du kan även använda f och c för att flytta markeringen uppåt och nedåt ifall det behövs.
u Exempel på inmatning av formel A 1 B PRICE C QUANTITY TOTAL 2 35 15 525 3 52 15 780 4 78 20 1560 Procedur 1. Mata in texten för rad 1, och de aktuella värdena i cellerna A2 till B4. 2. Flytta markören till cell C2 och mata in formeln för A2 × B2. !.(=)av(A)c*al(B)cw 3. Kopiera formeln i cell C2 och kopiera den till cellerna C3 och C4. Flytta cellmarkören till cell C2 och utför följande.
u Mata in ett cellreferensnamn med kommandot GRAB Flytta cellmarkören till cell B1 och utför följande. !.(=)1(GRAB)d1(SET)+fw • Kommandona 2(GO) till 6(BTM→) i undermenyn som visas när du trycker på 1(GRAB) är identiska mot kommandona 1(GO) till 5(BTM→) i kommando-undermenyn JUMP. Se ”Använda kommandot JUMP för att flytta cellmarkören” på sida 9-7 angående dessa kommandon. k Relativa och absoluta cellreferensnamn Det finns två typer av cellreferensnamn: relativa och absoluta.
k Ange cellformatering För varje cell kan du ange textfärg, cellfärg och cellfärgens ljusstyrka (Normal eller Lighter). u Ange cellformatering 1. Markera de celler vars formatering du vill ange. 2. Tryck på !f(FORMAT) för att visa dialogrutan FORMAT. 3. Ange följande inställningar i dialogrutan ovan. För att ange detta: Utför denna åtgärd: Specificera textfärgen Tryck på b(Char Color) och använd sedan knapparna b till i för att specificera önskad färg.
k Kopiera och klistra in cellinnehåll Du kan kopiera innehållet i en eller flera celler och klistra in på annan plats. Då du utfört kopieringen kan du kopiera in innehållet på flera platser om du vill. u Kopiera och klistra in kalkylbladsdata 1. Markera den eller de celler du vill kopiera. • Se ”Markera celler” (sida 9-6) för mer information. 2. Tryck på 2(EDIT)2(COPY).
Om du klipper ut och klistrar in ett cellområde, ändras referensnamn som påverkar förhållanden inom området förhållandevis till den nya platsen då området klistras in för att korrekt förhållande ska bibehållas, oavsett om det handlar om relativa eller absoluta referensnamn. → Utklippning av cellområdet B1:C1 som innehåller formeln =B1+5 och inklistring i B2:C2.
k Mata in samma formel i ett cellområde Använd kommandot Fill om du vill mata in samma formel i ett specificerat cellområde. Reglerna för relativa och absoluta cellnamnreferenser är samma som de vid kopiering och inklistring. Om du behöver mata in samma formel i cellerna B1, B2, och B3, till exempel, kan du göra detta med kommandot Fill efter att ha matat in formeln en gång i cell B1. Notera följande om hur kommandot Fill hanterar cellnamnreferenser i detta fall.
k Sortera konstantdata Notera att endast konstantdata kan sorteras. Du kan välja flera kolumner inom en enstaka rad eller flera rader inom en enstaka kolumn för sortering. u För att sortera konstantdata 1. Välj ett område med kolumnceller i en enstaka rad eller ett område med cellrader i en enstaka kolumn. • Se ”Markera ett cellområde” (sida 9-7). • Ett meddelande om syntaxfel, Syntax ERROR, visas om någon av cellerna i området du markerar innehåller annan data än konstantdata. 2.
u Infoga en rad eller kolumn med tomma celler 1. Utför något av följande alternativ för att specificera platsen för infogning och antalet rader eller kolumner som ska infogas. • Infoga rader Med start från raden precis under den rad där du vill att infogningen ska utföras markerar du samma antal rader som du vill ska infogas. Exempel: För att infoga tre rader ovanför rad 2 kan du markera A2:A4, B2:C4, osv.
3. Använda specialkommandon för läget Spreadsheet Läget Spreadsheet har ett antal specialkommandon, t ex. CellSum(, som ger summan av ett cellområde och CellIf(, som anger villkor för förgrening. Dessa specialkommandon kan användas inuti formler. k Lisa över specialkommandon i läget Spreadsheet Operationer som ”Tangentinmatning” kan endast utföras under cellinmatning. Du kan utelämna allting som skrivs inom hakparenteser ([ ]) i varje kommandos syntax.
Kommando Beskrivning CellMedian( (Cellmedian) Returnerar medianvärdet i ett specificerat cellområde. Tangentinmatning: 5(CELL)4(Med) Syntax: CellMedian(startcell:slutcell[)] Exempel: =CellMedian(A3:C5) Returnerar medianvärdet för datan i cellområdet A3:C5. CellSum( (Cellsumma) Returnerar summan av datan i ett specificerat cellområde. Tangentinmatning: 5(CELL)5(Sum) Syntax: CellSum(startcell:slutcell[)] Exempel: =CellSum(A3:C5) Returnerar summan av datan i cellområdet A3:C5.
4. Villkorlig formatering Funktionen villkorlig formatering kan användas för att definiera villkorsuttryck (t ex. A1<0) som fastställer en cells format (textfärg, områdesfärg, målarstil). k Översikt för villkorlig formatering Du kan ange upp till två villkor för varje cell. Genom att trycka på 6(g)5(CONDIT) visas skärmen Condition. För att välja ett speciellt villkor flyttar du markeringen till raden ”Condition” och trycker på 1(COND1) för Condition1 eller 2(COND2) för Condition2.
• Typ: Expression Använd den här villkorstypen för att definiera ett villkor baserat på en formel (t ex. CellMin(A1:B10)100 är texten i A1 blå. • När CellSum(B1:B30)≤A1 är texten i A1 blå och när A1
6. Använd f och c för att flytta markeringen till ”Format” och sedan trycka på 1(SETFORM). • I dialogrutan FORMAT som visas utför du steg 3 och 4 enligt proceduren i ”Ange cellformatering” (sida 9-13) för att konfigurera formatinställningar. • Genom att inkludera formatinställningar visas ett exempel på formatet på raden ”Format”. → 7. Om du vill konfigurera flera villkor upprepar du steg 3 till 6. 8. När du har angett de inställningar du önskar trycker du på J.
Den grundläggande syntaxen för att mata in värden för V1, V2 och Value ser ut som följer: • Flytta markeringen till den rad vars inställningar du vill ändra, mata in ett värde eller en beräkningsformel och tryck sedan på w. Om du matar in en beräkningsformel blir det sista värdet beräkningsresultatet. • Om 3(C= ) eller 4(C≠ ) har valts som ”Expre” kan du ange 2(ERROR) eller 3(BLANK) som ”Value”. - 2(ERROR) ... Beslutet beror på om ”ERROR” visas eller inte i den cell vars inställningar konfigureras.
- 2(ERROR) ... Matar in ”ERROR” i det villkorliga uttrycket. Till exempel kan du använda detta för att mata in A1=ERROR. Beslutet beror på omt ”ERROR” visas eller inte i den cell som refereras till i det villkorliga uttrycket (A1 i det här exemplet). - 3(BLANK) ... Matar in ”BLANK” i det villkorliga uttrycket. Beslutet beror på om den cell som refereras till i det villkorliga uttrycket är tom eller inte. - 4(And) ... Matar in den logiska operatorn ”And” i det villkorliga uttrycket. - 5(Or) ...
u Procedur 1. Markera cellområde B3:C4. 2. Tryck på 6(g)5(CONDIT) för att visa skärmen Condition. • Condition1 visas först, så konfigurera det första villkoret här. 3. Använd c för att flytta markeringen till ”Expre” (Uttryck) och tryck sedan på 6(g)1(C< ). • Först visas ”Cell < Value” på raden Expre. 4. Använd c för att flytta markeringen till ”Value” och tryck sedan på aw för att mata in 0. 5. Använd c för att flytta markeringn till ”Format” och sedan trycka på 1(SETFORM).
5. Rita statistiska grafer och utföra statistiska beräkningar och regressionsberäkningar Om du vill kontrollera korrelationen mellan två uppsättningar data (som temperatur och priset på en produkt) blir det lättare att se utvecklingen om du ritar en graf där en uppsättning data används som x-axel och den andra uppsättningen data som y-axel. Med kalkylbladet kan du mata in värden för varje uppsättning data och rita ett punktdiagram eller andra typer av grafer.
k Allmänna grafinställningar på skärmen Du kan använda den allmänna grafinställningsskärmen för att specificera det område med data som ska användas för grafritningen, och för att välja vilken typ av graf som ska ritas. u Konfigurera inställningar för statistisk graf 1. Mata in den statistiska beräkningsdatan i kalkylbladet och markera sedan det cellområde du vill rita en graf av. • Steget ovan är faktiskt inte nödvändigt i det här läget.
Parameter Beskrivning Frequency Specificerar de områdesceller som innehåller värden som indikerar frekvens för varje grafdatapunkt. Välj 1(1) om du inte vill använda frekvensvärden. Mark Type Specificera typen av tecken ( , tecken i punktdiagrammet. eller ) som ska användas som 3. Använd f och c för att flytta markeringen till den inställningsparameter du vill ändra. I funktionsmenyn som visas väljer du den inställning du vill ha.
k Använda skärmen för specifikation av dataområde vid statistisk beräkning Du kan använda en speciell inställningsskärm för att specificera det dataområde som ska användas för statistisk beräkning. u Specificera dataområdet för statistisk beräkning 1. Mata in den statistiska beräkningsdatan i kalkylbladet och markera sedan dess cellområde. 2. Tryck på 6(g)2(CALC)6(SET). • När du gör det visas en inställningsskärm som den till höger.
k Korrespondenstabell för funktionsmenyer i lägena Statistics och Spreadsheet I både läget Statistics och läget Spreadsheet finns det statistiska graffunktioner i funktionsmenyn GRAPH och statistik-/regressionsberäkningsfunktioner i funktionsmenyn CALC. Strukturerna hos dessa menyer och deras undermenyer är samma i läget Statistics och läget Spreadsheet. För mer information om varje menyalternativ, se de sidor som refereras till i tabellen nedan.
När du ritar ett cirkeldiagram eller ett stapeldiagram skiljer sig endast inställningen för färglänk (sida 6-3) från inställningarna i lägena Statistics och Spreadsheet. För den här graftypen: Välja detta för Color Link: Cirkel Category Av den data som används för att rita grafen visas textfärgen i de celler som angetts i inställningarna ”Category” på skärmen StatGraph i grafen.
3. Utför följande operation för att visa skärmen med generella grafinställningar: 6(g) 1(GRAPH)6(SET). • Inställningarna ”Category” och ”Data” har konfigurerats automatiskt. Kontrollera för att säkerställa att A1:A5 visas för ”Category” och B1:B5 för ”Data”. 4. Använd f och c för att flytta markeringen till ”Graph Type” och sedan trycka på 4(Pie). 5. Använd f och c för att flytta markeringen till ”Color Link” och tryck sedan på 1(Cat). 6. Tryck på J för att stänga skärmen med allmänna grafinställningar. 7.
6. Minne för läget Spreadsheet Du kan använda räknarens olika typer av minnen (variabler, listminne, filminne, matrisminne) för att lagra data, och hämta data från ett minne till ett kalkylblad. k Spara kalkylbladsdata i ett minne I följande tabell ges en översikt över lagringsfunktionerna för varje typ av minne. För mer information om varje funktion, se exemplet som följer efter tabellen. Minnestyp Lagringsfunktion Variabler (A ~ Z, r, θ) Du kan koppla innehållet i en cell till en variabel.
u Exempel: Lagra kolumndata i listminne 1. I en enstaka kolumn markerar du det cellområde du vill lagra i listminne. • Du kan till exempel välja A1:A10. 2. Tryck på 6(g)3(STORE)2(LIST). • När du gör det visas en skärm som den till höger. Inställningen ”Cell Range” innehåller det cellområde du markerade i steg 1. 3. Tryck på c för att flytta markeringen till ”List[1~26]”. 4. Ange numret för den lista (1 till 26) i listminnet där du vill lagra datan och tryck på w.
Obs! • När data hämtas till ett kalkylblad från listminnet eller filminnet följer information om textfärg för varje cell med till kalkylbladets celler. Områdesfärg och målarstilfärger för målcellerna är inställda på sina ursprungliga standarder för destinationscellerna. • När data hämtas till ett kalkylblad från ett matrisminne ställs textfärg, områdesfärg och målarstil in på sina ursprungliga standarder för destinationscellerna. u Exempel: Hämta data från ett matrisminne till ett kalkylblad 1.
Kapitel 10 eActivity Du kan använda läget eActivity för att mata in data i en eActivity-fil. Du kan mata in text, numeriska uttryck och bilder samt klistra in data (som grafer, tabeller osv.) från räknarens inbyggda program som fält. eActivity-filer kan användas av en lärare för distribution till studenter, till exempel för att skapa matematiska problem eller övningar som ger ledtrådar till lösningar.
Du kan mata in och redigera följande typer av data i en eActivity-fil. Textrad ..................En textrad kan användas för att mata in tecken, siffror och uttryck som text. Beräkningsrad .......Använd beräkningsraden för att ange en utförbar beräkningsformel. Resultatet visas på följande rad. Beräkningar utförs på samma sätt som i Run-Matrix-läge när det matematiska in- och utmatningsläget är valt. Stopprad ...............En stopprad kan användas för att avbryta beräkningen vid en viss punkt. Bildrad ....
k Funktionsmenyn för arbetsyta En del av det som visas på arbetsytans funktionsmeny beror på vilken rad (eller vilket fält) som har valts. • Arbetsytans gemensamma menyalternativ Endast menyalternativ märkta med en asterisk (*) nedan kan användas när en bildrad är vald. • {FILE}* ... Visar följande undermeny för filhantering. • {SAVE} ... Sparar den fil som för närvarande redigeras. • {SAVE • AS} ... Sparar den fil som för närvarande redigeras under ett annat namn. • {OPT} ...
• {COLOR} ... Visar den följande undermenyn COLOR. • {MARKER} ... Aktiverar markeringsläget för färgmarkering av text (sida 10-10). • {CHAR} ... Aktiverar färgläget för ändring av textfärgen (sida 10-11). • {MEMO} ... Visar den följande undermenyn MEMO. • {INSERT} ... Lägger till en minnesanteckning vid markörens position. • {DELETE} ... Raderar minnesanteckningen vid markörens position. • {Catalog} ... Visar en lista över minnesanteckningarna som ingår i en fil. • {VIEW} ...
2. Ange ett filnamn med högst åtta tecken och tryck på w. • Detta visar en skärm över en tom arbetsyta. Markör • Du kan använda följande tecken i ett filnamn. A till Z, {, }, ’, ~, 0 till 9 u Öppna en fil Använd f och c för att markera filen du vill öppna och tryck sedan på 1(OPEN) eller w*. * Om ett fel inträffar, rensa skärmdumpsminnet och urklipp eller överför informationen till din dator. u Radera en fil 1. Använd f och c för att markera filen du vill radera och tryck sedan på 3(DELETE).
4. Mata in och redigera data Alla åtgärder i detta avsnitt utförs på arbetsytan för eActivity. Använd åtgärderna under ”Filhantering i eActivity” (sida 10-4) för att skapa en ny eller öppna en befintlig fil.
• ”CALC” visas för F3-funktionens menyalternativ om markören befinner sig i en beräkningsrad. Tryck på 3(CALC) för att ändra en beräkningsrad till en textrad. • Om markören står i ett fält använder du f och c för att flytta markören till en textrad. • Om du väljer {INSERT} på funktionsmenyn och sedan {TEXT} infogas en ny textrad ovanför den rad där markören befinner sig. 2. Mata in den text eller det uttryck som ska stå i textfältet. • Se ”Inmatning av textrader och redigering” nedan.
u Mata in en beräkningsformel i eActivity 1. Flytta markören till en beräkningsrad. • När markören befinner sig på en beräkningsrad visas ”CALC” för F3-funktionens menyalternativ. Detta anger att inmatning av beräkningsuttryck är aktiverad. Markör för matematiska rader Det gör att 3-tangentmenyn ändras till ”CALC”. • ”TEXT” visas för F3-funktionens menyalternativ om markören befinner sig på en textrad. Tryck på 3(CALC) för att ändra en beräkningsrad till en textrad.
u Använda matrisredigeraren för matrisberäkningar När du väljer {'MAT} i funktionsmenyn visas matrisredigeraren. Redigering i matrisredigeraren och matrisberäkningar som utförs i eActivity-läge är i grunden desamma som de som utförs i Run-Matrix-läge. För mer information om matrisredigeraren och matrisberäkningar, se ”Matrisberäkningar” (sida 2-41). Observera dock att redigering i matrisredigeraren och matrisberäkningar i eActivity-läge skiljer sig från dem i Run-Matrixläge, enligt beskrivningen nedan.
k Färgmarkera och ändra färg på text Du kan färgmarkera eller ändra färg på en textrad eller beräkningsrad för att understryka deras betydelse. • Du kan inte färgmarkera eller ändra färgen på texten för ett beräkningsradresultat. u Färgmarkera text 1. Flytta markören till början (eller slutet) på den text du vill färgmarkera. 2. Tryck på 6(g)5(COLOR)1(MARKER). 3. I dialogrutan som visas trycker du på den siffertangent som motsvarar önskad markeringsfärg (magenta, grön, cyan, gul). • Dialogrutan stängs.
u Ändra textfärgen 1. Flytta markören till början (eller slutet) på den text vars färg du vill ändra. 2. Tryck på 6(g)5(COLOR)2(CHAR). 3. I dialogrutan som visas trycker du på den siffertangent som motsvarar den färg du vill använda. • Dialogrutan stängs. Markören använder nu den färg som du valde. 4. Använd e och d för att flytta markören över den text vars färg du vill ändra.
u Lägga till en minnesanteckning till en rad 1. Flytta markören till den textrad eller beräkningsrad där du vill lägga till en minnesanteckning. 2. Om markören står på en textrad trycker du på 6(g)6(g)3(MEMO)1(INSERT). Om den står på en beräkningsrad trycker du på 6(g)6(g)1(MEMO)1(INSERT). • Detta visar en dialogruta där du får välja minnesanteckningens färg. 3. Använd piltangenterna för att markera önskad färg och tryck sedan på w.
u Redigera texten i en befintlig minnesanteckning 1. Flytta markören till raden som innehåller den minnesanteckning du vill redigera. 2. Om markören står på en textrad trycker du på 6(g)6(g)3(MEMO)4(VIEW). Om den står på en beräkningsrad trycker du på 6(g)6(g)1(MEMO)4(VIEW). • Minnesanteckningsfönstret visas, som i bilden till vänster nedan. Om du trycker på 3(DETAIL) här visas en skärm för detaljredigering av minnesanteckningar, som i bilden till höger.
k Infoga en bild I följande tabell visas vilka filstorlekar som stöds för att infoga bildfiler i en eActivity-fil. Bredd × Höjd (punkter) Storlek (a) 384 × 216 Det här är den totala skärmstorleken för denna modell. De grafiska bilderna som lagras i bildminnet (sida 5-21) har denna storlek. De 48 vertikala punkter som ligger utanför visningsområdet i eActivity kan visas med rullning. (b) 384 × 192 Det här är skärmstorleken när en grafskärm sparas i bildminnet (sida 5-21).
u Infoga en bild 1. Använd f och c för att flytta markören till den plats där du vill infoga bilden. 2. Om markören står på en textrad trycker du på 6(g)3(INSERT)4(PICTURE). Om den står på en beräkningsrad trycker du på 5(INSERT)4(PICTURE). • Detta visar en lista över g3p-filer som lagrats i PICT-mappen i lagringsminnet. 3. Använd f och c för att flytta markeringen till den bild du vill infoga och tryck sedan på w. • Bilden infogas med en röd kant omkring. Den röda kanten betyder att bilden är markerad.
u Lägga till en kantlinje runt en bild 1. Använd f och c för att välja den bild som du vill ge en kantlinje. 2. Tryck på !f(FORMAT). • En dialogruta visas där du kan ange kantlinjens stil och färg. 3. Ante stil och färg för kantlinjen. • Använd f och c för att flytta markeringen till Line Style eller Line Color och tryck sedan på w. I dialogrutan som visas markerar du önskat alternativ och trycker sedan på w. • Följande inställningar är tillgängliga för Line Style och Line Color. Line Style: 1.Normal, 2.
Tabell över datatyper för fält Datatyp Fältnamn Run-Matrix-lägets beräkningsdata (När Run-Matrix-läget är hämtat från eActivity startar den upp i inmatnings-/utmatningsläget Math.
u Infoga ett fält 1. Flytta markören till den plats där du vill infoga fältet. 2. Tryck på 2(STRIP). • Detta visar en dialogruta med en lista över fält som du kan infoga. För information om visningsnamn och datatyper som visas i denna dialogruta, se ”Tabell över datatyper för fält” (sida 10-17). 3. Använd c och f för att välja det fält som motsvarar den datatyp som du vill infoga. • I det här exemplet kommer vi att välja ”Graph” (Graph-läget för grafskärmdata). 4. Tryck på w.
8. Välj den funktion som du vill rita en graf för. 1 (Exempel: Y = x2 – 1) 2 9. Tryck på 6(DRAW). • Detta ritar upp den grafiska funktion som du angav. 10. Gå tillbaka till arbetsytan i eActivity genom att trycka på !a('). • De data som användes för att rita upp grafen i steg 8 sparas i Graph-fältet. • De grafdata som sparas är endast kopplade till detta Graph-fältet. De är fristående från data i lägen som valts i huvudmenyn. 11.
I det följande beskrivs funktionsmenyn för Notes-skärmen. • {JUMP}... Visar en JUMP-meny som du kan använda för att gå direkt till informationens början (1(TOP)), informationens slut (2(BOTTOM)), föregående sida (3(PageUp)) eller nästa sida (4(PageDown)). • {DEL-LINE} ... Raderar den rad som är markerad eller raden där markören befinner sig. • {INSERT} ... Infogar en ny rad ovanför den rad där markören befinner sig. • {MATH} ... Visar menyn för MATH (sida 1-14). • {CHAR} ...
u Växla mellan arbetsytan i eActivity och en programskärm som öppnats från ett fält Tryck på !a('). Varje gång du trycker på !a(') växlar du mellan arbetsytan i eActivity och programmet som öppnats från fältet. u Växla mellan ett program som öppnats från ett fält och ett annat program Tryck på !,(,). I dialogrutan som visas använder du c och f för att välja ett programnamn och trycker sedan på w. u Visa minnesanvändning för ett fält 1.
k Spara en fil Använd procedurerna i detta avsnitt för att spara en fil efter inmatning eller redigering på arbetsytans skärm. En eActivity-fil för fx-CG10/fx-CG20 kan ha filnamnstillägget ”g3e”. Om någon av följande operationer utförs på fx-CG10/fx-CG20 för att spara en eActivity-fil kommer tillägget ”g3e” alltid att läggas till filnamnet.
k Visa skärmen för minnesanvändning för eActivity En eActivity-fils maximala storlek är ungefär 29 000 byte.* Du kan använda skärmen för minnesanvändning för eActivity för att kontrollera hur mycket minne som återstår för filen du arbetar med. * Den faktiska maximala filstorleken beror på användningen av skärmdumpsminne och urklipp, och kan vara mindre än 29 000 byte. u Visa skärmen för minnesanvändning för eActivity På arbetsytans skärm trycker du på 1(FILE)4(CAPACITY).
Kapitel 11 Minneshanterare Räknaren har primärminne och lagringsminne för datalagring. Primärminnet är ett arbetsområde som används för inmatning av data, beräkningar och programkörning. Data i primärminnet kan raderas när batterierna tar slut eller när du gör en återställning. Lagringsminnet är ett område för lagring av eActivity-filer, bilddata (g3p-filer) och andra relativt utrymmeskrävande data. Lagringsminnet är ett ”flash-minne” som bevarar informationen även när strömmen bryts.
• Använd markörtangenterna f och c för att flytta markeringen och kontrollera hur många byte varje typ av data använder. • I statusfältet anges hur mycket ledigt utrymme som finns i det visade minnet (primär- eller lagringsminne). • Om en fil som överförts till lagringsminnet från en dator eller någon annan källa har ett filnamn som är längre än åtta tecken, förkortas namnet till åtta tecken när det visas på lagringsminnets informationsskärm (exempelvis: AAAABBBBCC.txt > AAAABB~1.txt).
Följande data kan kontrolleras. Primärminne Obs! För information om kolumnen ”Överskrivningskontroll” i tabellen nedan, se ”Skicka data” (sida 13-12) och ”Felkontroller under kopiering” (sida 11-9).
Ikon/Datanamn Innehåll Överskrivningskontroll _SETTING Spreadsheet-lägets inställningsdata Nej Varje kalkylbladsnamn Kalkylbladsdata Ja SETUP Inställningsdata Nej STAT Statistiska resultat Nej STRING Strängminnen — STRING n (n = 1 till 20) Strängminne Nej SYSTEM OS och delade data (urklipp, repetition, tidigare objekt, m.m.
k Skapa en mapp i lagringsminnet u Skapa en ny mapp 1. När displayen visar minnesinformation för lagringsminnet trycker du på 4(FOLDER) 1(MKEFLDR) för att visa inmatningsskärmen för mappnamn. 2. Ange upp till åtta tecken för mappens namn. • Du kan bara använda följande tecken: A till och med Z, {, }, ’, ~ och 0 till och med 9 • Felet ”Invalid Name” uppstår om namnet redan är upptaget. • Du kan avbryta skapandet av mappen genom att trycka på J. 3.
k Visa detaljerad information om en fil i lagringsminnet På lagringsminnets informationsskärm kan du markera en fil och sedan trycka på 5(DETAIL) eller e för att visa dess DETAIL-skärm. Om du väljer en g3p- eller g3b-fil visas istället en förhandsgranskning av filbilden.
k Markera data • Tryck på 1(SELECT) för att välja det markerade objektet. Valda objekt har en pekare ( ) intill objektet. Om du trycker på 1(SELECT) en gång till försvinner pekaren. • Du kan välja flera filer samtidigt om det behövs. → 1(SELECT) ← • Om du väljer en grupp eller en mapp väljer du även alla objekt i gruppen eller mappen. Om du avmarkerar en grupp eller mapp avmarkerar du alla objekt som gruppen eller mappen innehåller.
k Kopiera data u Kopiera från primärminnet till lagringsminnet Följande procedur innebär att informationen sparas i en enda fil. Du ger filen ett namn, och filen sparas i lagringsminnet. 1. Välj den information som ska kopieras på primärminnets informationsskärm. 2. Tryck på 2(COPY). • När du gör det visas en skärm för val av mapp. ”ROOT” är lagringsminnets rotkatalog. 3. Ange önskad mapp. • Markera ROOT om du vill kopiera informationen till rotkatalogen.
u Kopiera från lagringsminnet till primärminnet 1. Välj den fil som ska kopieras på lagringsminnets informationsskärm. • De enda filer som kan kopieras till primärminnet är filer som har något av följande filnamnstillägg: g1m, g2m, g3m, g1r, g2r. Om du väljer en fil med något annat format och utför nästa steg, uppstår felet ”Invalid Type”.
Typkontroll Det är bara filer med filnamnstilläggen .g1m, .g2m, .g3m, .g1r och .g2r som kan kopieras från lagringsminnet till primärminnet. Alla andra typer ger ett typkontrollfel. k Övriga filåtgärder u Ta bort en fil eller mapp 1. Visa primärminnets eller lagringsminnets informationsskärm. 2. Välj alla filer och mappar som du vill ta bort. • För mer information om att välja filer och mappar, se ”Markera data” (sida 11-7). 3. Tryck på 6(DELETE). 4.
k Säkerhetskopiera data i primärminnet u Säkerhetskopiera data i primärminnet 1. På startskärmen för läget Memory trycker du på 4(BACKUP). 2. Tryck på 1(SAVE). • När du gör det visas en meny för att välja mapp. 3. Använd f och c för att välja den mapp där informationen ska sparas. 4. Tryck på w för att starta säkerhetskopieringen. • Felet ”Memory Full” uppstår om det inte finns tillräckligt mycket plats i lagringsminnet för att slutföra säkerhetskopieringen.
u Återställa säkerhetskopierade data 1. På startskärmen för läget Memory trycker du på 4(BACKUP). • På skärmen som visas kan du kontrollera om det finns säkerhetskopierade data i lagringsminnet eller inte. 2. Tryck på 2(LOAD). • När du gör det visas en skärm för val av mapp. 3. Använd f och c för att välja en mapp. 4. Tryck på w.*1 • Ett meddelande visas med en fråga om du vill återställa informationen. *1 Meddelandet ”No Data” visas om det inte finns säkerhetskopierade data i den valda mappen.
k Optimera lagringsminnet Lagringsminnet kan fragmenteras efter många lagrings- och återställningsåtgärder, vilket gör att hela minnesblock inte kan användas för att lagra data. På grund av detta bör du med jämna mellanrum optimera lagringsminnet, vilket betyder att informationen struktureras om och att mer minne blir tillgängligt. • Observera att räknaren optimerar lagringsminnet automatiskt om du sparar medan lagringsminnet håller på att ta slut.
Kapitel 12 Systemhanterare Använd systemhanteraren för att visa systeminformation och göra systeminställningar. 1. Använda systemhanteraren Om du växlar till System-läge från huvudmenyn visas följande menyalternativ. • 1(DISPLAY) ... {justera displayens ljusstyrka} • 2(PWRProp) ... {inställningar för strömegenskaper} • 3(LANGUAGE) ... {systemspråk} • 4(VERSION) ... {version} • 5(RESET) ... {systemåterställning} • 6(g)1(BattSet) ... {batteriinställningar} • 6(g)2(UserName) ...
k Inställningar för strömegenskaper u Ange tidsinställning för automatisk avstängning När startskärmen för System-läget visas trycker du på 2(PWRProp) för att visa skärmen med strömegenskaper. • 1(10Min) ... {10 minuter} (standardinställning) • 2(60Min) ... {60 minuter} Tryck på J eller !J(QUIT) för att gå tillbaka till startskärmen för System-läget. u Ange tidslängd för bakgrundsljus 1. När startskärmen för System-läget visas trycker du på 2(PWRProp) för att visa skärmen med strömegenskaper. 2.
k Ställa in systemspråk Använd LANGUAGE för att ange en språkversion för de inbyggda programmen. u Ange meddelandespråk 1. När startskärmen för System-läget visas trycker du på 3(LANGUAGE) för att visa skärmen för val av meddelandespråk. 2. Använd piltangenterna f och c för att markera önskat språk och tryck sedan på 1(SELECT). 3. Texten i det popup-fönster som visas är på det språk du har valt. Kontrollera innehållet och tryck sedan på J. 4.
k Versionslistan Använd VERSION för att se operativsystemets version. u Visa versionsinformation 1. När startskärmen för System-läget visas trycker du på 4(VERSION) för att visa versionslistan. 2. Använd f och c för att bläddra på skärmen. Innehållet i listan visas nedan. - Operativsystemets version - Namn på plugin-program och versioner (endast installerade plugin-program visas) - Meddelandespråk och versioner - Menyspråk och versioner 3.
I följande tabell visas funktionerna för funktionstangenterna. Du kan använda funktionstangenterna för att radera önskade data.
Obs! Om du tryckte på 6(g)2(ALL) för att återställa allt, måste du göra ett antal nya inställningar precis som när du startade räknaren första gången när du hade köpt den. Följande skärmar visas automatiskt i tur och ordning. Gör de inställningar som behövs på varje skärm.
k Användarnamn Med proceduren i det här avsnittet kan du registrera dig som användare av räknaren genom att ange ditt namn och organisationsnamn. Viktigt! • Som ett skydd mot obehörig användning av räknaren bör du även registrera ett lösenord när du registrerar namn och organisationsnamn. Du måste sedan ange rätt lösenord varje gång du vill ändra eller radera det registrerade namnet eller organisationsnamnet. Välj ett lösenord som du inte glömmer.
u Radera användarnamn och organisationsnamn 1. När startskärmen för System-läget visas trycker du på 6(g)2(UserName) för att visa användarnamnskärmen. 2. Tryck på 2(DELETE). • Markören placeras i fältet ”Password”. 3. Ange rätt lösenord och tryck sedan på w. • En bekräftelsedialogruta visas. 4. Tryck på 1(Yes) för att radera eller på 6(No) för att avbryta raderingen. k OS-uppdatering Du kan uppdatera operativsystemet genom att ansluta räknaren till en dator.
Kapitel 13 Datakommunikation Detta kapitel förklarar hur man överför data mellan en räknare och en dator eller mellan två räknare. Datakommunikationsåtgärder utförs i läget Link. Växla till läget Link från huvudmenyn. Följande huvudmeny för datakommunikation visas på displayen. • {TRANSMIT} ... {visar menyn för att skicka data} • {RECV} ... {visar menyn för att ta emot data} • {CABLE} ... {visar menyn för val av anslutningstyp} • {WAKEUP} ... {visar menyn för inställning av aktivering} • {CAPTURE} ...
3. Stäng av mottagaren. 4. Anslut mottagaren till sändarenheten. 5. När du startar en dataöverföring på sändarenheten aktiveras mottagaren automatiskt och utför dataöverföringen. k Inställningar för skärmdump Du kan antingen specificera g3p- eller bmp-format för skärmdumpar som sparats med !h(CAPTURE). Menyn för datakommunikation ger följande möjliga åtgärder. 6(CAPTURE)1(Memory) ... sparar skärmdumpar i g3p-format. 6(CAPTURE)2(BMP) ... sparar skärmdumpar i bmp-format.
1. Datakommunikation mellan räknaren och en persondator Om du etablerar en USB-anslutning mellan räknaren och en dator kommer datorn att känna av räknarens lagringsminne som en masslagringsenhet. Anslutning gör omedelbart att innehåll i primärminnet läses in i lagringsminnet automatiskt så att åtkomst till data i primärminnet kan ske från datorn. När en anslutning har etablerats kan data överföras mellan räknaren och datorn med användning av endast datoråtgärder.
3. Tryck på 1(USB Flash). • Meddelandet ”Preparing USB” visas på räknarens skärm. Vänta och utför ingen åtgärd med räknaren. En skärm visas om du etablerar en anslutning mellan räknaren och en dator. 4. Öppna räknarens enhet på datorn. • Räknarens enhet visas under My Computer under Windows XP och under Computer under Windows Vista eller Windows 7. Använd Windows Explorer för att öppna räknarens enhet. • Under Mac OS X visas ikonen för räknarens enhet på Mac-skrivbordet.
k Överföra data mellan räknaren och en persondator Detta avsnitt förklarar hur man ansluter räknaren till datorn och öppnar räknarens enhet på datorn för att överföra data. u Primärminnesdata under en USB-anslutning Innehållet i mappen @MainMem på räknarens enhet motsvarar innehållet i räknarens primärminne. Varje gång du etablerar en anslutning mellan räknaren och en dator kopieras innehållet i räknarens primärminne till lagringsminnet.
Gruppnamn i primärminne ROOT Mappnamn i @MainMem ROOT Objektnamn i primärminne DYNA MEM EQUATION FINANCIAL STAT SYSTEM TABLE Y=DATA Filnamn i @MainMem DYNA MEM.g3m EQUATION.g3m FINANCE.g3m STAT.g3m SYSTEM.g3m TABLE.g3m Y=DATA.g3m u Uppdatera primärminnesdata vid avbruten USB-anslutning När det förekommer en USB-anslutning mellan räknaren och en dator kan du använda datorn för att redigera innehållet i mappen @MainMem genom att radera mappar och filer, redigera filer, lägga till filer, osv.
• Om du placerar en fil eller mapp som inte stöds av räknaren i mappen @MainMem kommer den att överföras till en mapp som heter ”SAVE-F” i räknarens lagringsminne och den kommer inte att visas i primärminnet. • Om datastorleken i mappen @MainMem överskrider den tillgängliga kapaciteten för primärminnet visas meddelandet ”Memory ERROR” på räknaren när du avbryter USBanslutningen och primärminnet kommer inte att uppdateras. • Om det finns en insticksfil (.g3a/.
u Använda datorn för att redigera ett program som skapats på räknaren 1. Använd räknarens läge Program för att skapa programmet. (Se ”Kapitel 8 Programmering”) 2. Anslut räknaren och datorn och öppna räknarens enhet på datorn. 3. Visa innehållet i mappen @MainMem\PROGRAM och använd sedan en textredigerare för att öppna textfilen med samma namn som programmet som du vill redigera. • Om du använder Windows kan du använda Notepad, osv. och med Mac OS kan du använda TextEdit, osv. 4.
k Försiktighetsåtgärder gällande USB-anslutning • Beroende på det operativsystem som du använder på datorn ska du utföra någon av följande åtgärder på datorn för att avbryta en anslutning med räknaren. - Windows: Klicka på ikonen ”Safely Remove Hardware” på verktygslisten i det nedre vänstra hörnet på displayen. På menyn som visas ska du välja ”USB mass storage device”. Kontrollera så att meddelandet ”Safe To Remove Hardware” visas. - Mac OS: Dra räknarens enhet till papperskorgen.
2. Utföra datakommunikation mellan två räknare k Ansluta två räknare Följande procedur beskriver hur man ansluter två räknare med anslutningskabeln som medföljer som ett standardtillbehör. u Ansluta två räknare 1. Kontrollera att båda räknarna är avstängda. 2. Anslut de två räknarna med kabeln. 3. Utför följande steg på de båda räknarna för att specificera kabeltypen 3PIN. (1) Växla till läget Link från huvudmenyn. (2) Tryck på 4(CABLE). När du gör det visas en meny för att välja typ av anslutning.
k Överföra data Anslut de två räknarna och utför sedan följande procedurer. Mottagande räknare Ställ in räknaren för att ta emot data genom att trycka på 2 (RECV) när huvudmenyn för datakommunikation visas. Räknaren försätts i mottagningsläge och väntar på att data ska skickas till enheten. Själva datamottagningen börjar så snart data börjat skickas från den sändande räknaren. Sändande räknare Ställ in räknaren för att skicka data genom att trycka på 1(TRANSMIT) när huvudmenyn för datakommunikation visas.
Endast de objekt som innehåller data visas på menyn för att markera dataobjekt. Om det finns fler dataobjekt än vad som får plats på en enda display, bläddras listan när du flyttar markören till den sista raden objekt på displayen. u Skicka data När du har markerat de dataobjekt som ska skickas trycker du på 6(TRANSMIT). Ett meddelande visas med en fråga om du vill starta överföringen. • 1(Yes) ... skickar data • 6(No) ... återgår till menyn för dataurval Tryck på 1(Yes) för att skicka data.
Tryck på 1(Yes) för att byta ut befintliga datauppgifter i den mottagande räknaren med nya datauppgifter eller 6(No) för att gå till nästa dataobjekt. No: överskrivningskontroll utförs inte. Om den mottagande räknaren redan innehåller samma typ av data skrivs de befintliga datauppgifterna över med de nya. k Försiktighetsåtgärder gällande datakommunikation Observera följande försiktighetsåtgärder vid datakommunikation.
Följande tabell visar hur varje datatyp hanteras vid överföring från denna räknare (fx-CG10/fxCG20) till en äldre modell av CASIO-räknare.
u Överföra data från en äldre modell till denna räknare Nästan alla datauppgifter från en äldre modell av CASIO-räknare kan överföras till denna räknare (fx-CG10/fx-CG20). • Vissa data kan konverteras för att bli kompatibla med specifikationer för denna räknare. Till exempel överföring av grafuttrycksdata i läget Graph (Y=DATA) från fx-9860GII till denna räknare gör att punktintervallet för V-fönster korrigeras eftersom displayerna för de två modellerna har olika antal punkter.
3. Ansluta räknaren till en projektor Det går att ansluta räknaren till en projektor från CASIO och sedan visa räknarskärmens innehåll på en duk. k Anslutningsbara projektorer (gäller från september 2010) XJ-A135, XJ-A145, XJ-A235, XJ-A245 u Visa innehållet på räknarskärmen från en projektor 1. Använd USB-kabeln som medföljer räknaren för att ansluta till projektorn. • När du ansluter USB-kabeln till räknaren visas dialogrutan ”Select Connection Mode”. 2. Tryck på 4(Projector).
Kapitel 14 Geometri 1. Översikt över Geometry-läget I Geometry-läget kan du rita och analysera geometriska objekt. Från huvudmenyn, växla till Geometry-läget. k Menyer i Geometry-läget Till skillnad från andra lägen, har Geometry-läget inte funktionsmenyer längst ned på skärmen. Istället används menyerna med namnen [F1] till [F6] och [OPT], som de som visas nedan. Det följande är en allmän beskrivning av menyerna i Geometry-läget.
k Menyreferens I följande tabeller beskrivs de menyalternativ som visas i de olika menyerna i Geometry-läget.
u 3(Draw) För att göra detta: Välj detta menyalternativ: Skapa en punkt 1:Point Rita ett linjesegment 2:Line Segment Rita en rak linje 3:Infinite Line Rita en stråle 4:Ray Rita en vektor 5:Vector Rita en cirkel 6:Circle Rita en båge 7:Arc Rita en halvcirkel 8:SemiCirc (Diam) u 3e(Draw Spec) För att göra detta: Välj detta menyalternativ: Rita en triangel 1:Triangle Rita en likbent triangel 2:Isosc Triangle Rita en rektangel 3:Rectangle Rita en fyrkant 4:Square Rita en polygon 5:P
u 5(Transform) För att göra detta: Välj detta menyalternativ: Spegla ett objekt 1:Reflection Överför ett objekt med specifika värden 2:Translation Överför ett objekt med en befintlig vektor 3:Trans(Sel Vec) Rotera ett objekt 4:Rotation Utvidga ett objekt 5:Dilation Rotera ett objekt 180 grader i en specificerad punkt 6:Symmetry u 6(Animate) För att göra detta: Välj detta menyalternativ: Lägg till animering för två valda objekt 1:Add Animation Ersätt den aktuella animeringen som har tilldel
u K(Option)e(Properties) För att göra detta: Välj detta menyalternativ: Flytta det valda objektet framåt 1:to the front Flytta det valda objektet bakåt 2:to the back Placera all text längst fram 3:All TEXT Justera bakgrundsbildens ljusstyrka 4:Fade I/O Spara Geometry-lägets skärminnehåll som en bild (g3p File) 5:Store Picture k Använda pekaren Du kan använda följande operationer för att flytta pekaren ( ) över displayen när du ritar objekt, redigerar objekt osv.
k Filhantering i Geometry-läget I det här avsnittet förklaras hur du sparar Geometry-lägesdata i filer och hur du hanterar filerna. u Skapa en ny fil 1. Utför följande operation: 1(File) – 1:New. • Följande dialogruta visas om det finns något ritat på skärmen. 2. Om du vill ta bort det som finns på ritskärmen och skapa en ny fil trycker du på 1(Yes). • En ny fil skapas och en tom ritskärm visas. u Öppna en befintlig fil 1. Utför följande operation: 1(File) – 2:Open.
u Radera en fil 1. Utför följande operation: 1(File) – 2:Open. • En meny med de befintliga filerna visas. 2. Använd c och f för att flytta markeringen till den fil du vill radera och tryck sedan på 1(DELETE). • En bekräftelsedialogruta visas. 3. Tryck på 1(Yes) för att radera den valda filen eller på 6(No) för att avbryta raderingen. 4. Avsluta filmenyn genom att trycka på J. u Spara en fil med ett annat namn 1. När den fil du vill spara är öppen utför du följande operation: 1(File) – 3:Save as.
k Visa en skärmbakgrundsbild i Geometry-läget I Geometry-läget kan du öppna en bildfil (g3p) och använda den som bakgrundsbild för en ritning i Geometry-läget. • Om du öppnar en g3p-fil, ritar något och sedan sparar resultatet i en fil, sparas g3p-filen tillsammans med övriga data från Geometry-läget. • När du har öppnat en bakgrundsbild kan du justera dess ljusstyrka på displayen. Se ”Justera bakgrundsbildens ljusstyrka” (sida 14-37).
k Spara det aktuella skärminnehållet som en bild (g3p-fil) i Geometryläget Du kan spara en skärmbild från Geometry-läget som en bildfil (g3p-fil). Med den sparade filen sparas även aktuell V-Window-inställningsinformation. u Spara aktuellt skärminnehåll som en bild i bildminnet 1. När den skärm du vill spara visas utför du följande operation: K(Option)e(Properties) – 5:Store Picture w(Pict [1~20]). 2. På skärmen Store In Picture Memory som visas ska du ange ett värde från 1 till 20 och sedan trycka på w.
k Tangentfunktioner I figuren nedan visas de tangenter som används på ritskärmen i Geometry-läget. Visar måttrutan. (sida 14-41) Visar menyer. (sida 14-1) Flyttar pekaren. Väljer, väljer bort, verkställer. Avbryter en operation, eller går tillbaka till föregående meny eller skärm. Väljer ett objekt för att flytta det. (sida 14-31) Väljer, väljer bort, verkställer. Väljer en hel polygon. (Gäller endast för polygoner.) (sida 14-19) Raderar det för närvarande valda objektet.
2. Rita och redigera objekt I detta avsnitt förklaras hur du utför följande operationer. • Rita punkter, linjesegment, polygoner osv. (menyn [F3](Draw)) • Markera och avmarkera objekt (menyn [F2](Edit)) • För ett ritat objekt: konstruera en mittpunktsnormal, en normal, osv.
u Lägga till en punkt med en etikett till en befintlig linje Obs! Du kan använda följande procedur för att lägga till en punkt med en etikett till en befintlig linje, en polygonsida, en cirkels omkrets, osv. 1. Utför följande operation: 3(Draw) – 1:Point. 2. Flytta pekaren på skärmen mot den linje där du vill lägga till punkten med etiketten. • Detta markerar linjen, vilket visas med med ” ”. → 3. Tryck på w. • En punkt läggs till på linjen där pekaren befinner sig. u Rita ett linjesegment 1.
u Rita en oändlig linje 1. Utför följande operation: 3(Draw) – 3:Infinite Line. 2. Flytta pekaren till valfri plats på skärmen och tryck sedan på w. 3. Flytta pekaren till en annan plats på skärmen och tryck sedan på w. • En linje ritas som går genom de två punkterna. u Rita en stråle 1. Utför följande operation: 3(Draw) – 4:Ray. 2. Flytta pekaren till valfri plats på skärmen och tryck sedan på w. 3. Flytta pekaren till en annan plats på skärmen och tryck sedan på w.
u Rita en cirkel 1. Utför följande operation: 3(Draw) – 6:Circle. 2. Flytta pekaren till den plats på skärmen där du vill ha cirkelns medelpunkt och tryck sedan på w. 3. Flytta pekaren till den plats på skärmen där du vill ha cirkelns omkrets och tryck sedan på w. • En cirkel ritas. Avståndet mellan de båda punkterna som du angav utgör cirkelns radie. Obs! I steg 2 och 3 i proceduren ovan kan du placera pekaren på en punkt som redan har skapats på skärmen och trycka på w.
u Rita en halvcirkel 1. Utför följande operation: 3(Draw) – 8:SemiCirc (Diam). 2. Flytta pekaren till den punkt du vill ange som ena änden av halvcirkelns diameter och tryck sedan på w. 3. Flytta pekaren till den punkt du vill ange som den andra änden av halvcirkelns diameter. • När du flyttar pekaren syns en cirkel på skärmen vars diameter går genom både den första punkten och den aktuella punkten.
4. Tryck på w. • En triangel ritas. → • Om pekaren befinner sig mycket nära punkten du angav i steg 2 när du trycker på w, blir den triangel som ritas så stor som skärmen tillåter. Obs! Samma typ av tvåpunkts markeringsram som i proceduren ovan används även när du ritar en likbent triangel, en rektangel, en kvadrat eller en regelbunden n-gon.
4. Tryck på w. • En rektangel eller kvadrat ritas. • Om pekaren befinner sig mycket nära punkten du angav i steg 2 när du trycker på w, blir det objekt som ritas så stort som skärmen tillåter. Obs! Om du ritar en kvadrat får varje sida samma längd som den kortare sidan på rektangeln som du anger med markeringsramen i steg 3. u Rita en polygon 1. Utför följande operation: 3e(Draw Spec) – 5:Polygon. 2. Flytta pekaren till den plats på skärmen där du vill ha ett av polygonens hörn och tryck sedan på w.
u Rita en regelbunden n-gon 1. Utför följande operation: 3e(Draw Spec) – 6:Regular n-gon. • En dialogruta visas där du får ange antal sidor. 2. Ange ett värde från 3 till 12 och tryck sedan på w. 3. Utför steg 2 t.o.m. 4 i ”Rita en triangel” (sida 14-15). • En regelbunden n-gon ritas med det antal sidor du angav i steg 2. u Rita en funktion 1. Utför följande operation: 3e(Draw Spec) – 7:Function f(x). • Dialogrutan Function visas. 2. Mata in funktionen. 3. Tryck på w för att rita den.
k Markera och avmarkera objekt Innan du kan redigera (flytta eller radera) ett objekt eller skapa en figur med ett objekt, måste du markera en del av eller hela objektet. I detta avsnitt förklaras hur du markerar och avmarkerar objekt. u Markera ett objekt 1. Om en verktygsikon befinner sig högst upp till höger på skärmen trycker du på J eller o för att inaktivera verktyget. 2. Placera pekaren nära det objekt du vill markera. • När du gör det visas ett eller flera -märken på objektet.
3. Tryck på x eller utför följande operation: 2(Edit) – 4:Select Figure. • Hela objektet markeras. u Avmarkera ett objekt 1. Om en verktygsikon befinner sig högst upp till höger på skärmen trycker du på J eller o för att inaktivera verktyget. 2. Placera pekaren nära det objekt du vill avmarkera. • När du gör det markeras k-märkena. Objektet börjar blinka. Observera att objektet inte blinkar om det är en punkt och det finns ett -märke på punkten. → 3. Tryck på w.
k Ange färg och linjestil för ett visat objekt Du kan använda proceduren nedan för att ange färg och linjestil för en visad figurs kontur, fyllningsfärgen inuti en figur eller färgen på text, etiketter och andra objekt som inte är figurer. u Ange färg och linjestil för alla visade objekt 1. Utför följande operation: 2(Edit) – 2:Select All. 2. Tryck på !f(FORMAT) för att öppna den dialogruta som visas nedan.
4. För att tillämpa de gjorda inställningarna går du tillbaka till dialogrutan i steg 2 i denna procedur och trycker på J. → u Ange färg och linjestil för ett objekt 1. Använd proceduren i ”Markera och avmarkera objekt” (sida 14-19) för att markera objektet vars färg och/eller linjestil du vill ange. 2. Tryck på !f(FORMAT). • En dialogruta visas med de inställningar som går att utföra beroende på det markerade objektets sammansättning. 3.
u Konstruera en normal 1. Rita ett linjesegment och en punkt och markera både linjesegmentet och punkten. 2. Utför följande operation: 4(Construct) – 2:Perpendicular. • Detta ritar en normal till det markerade linjesegmentet som går genom den markerade punkten.
u Konstruera skärningspunkten mellan två linjer 1. Rita två linjesegment som skär varandra och markera dem. 2. Utför följande operation: 4(Construct) – 4:Intersection. • En punkt ritas där de två linjesegmenten skär varandra. → Obs! Du kan konstruera skärningspunkten mellan två linjer när två av följande objekt (två objekt av samma typ eller två olika typer av objekt) har markerats på skärmen: linjesegment, linje, stråle, vektor, polygonsida, cirkel eller båge. u Konstruera en bisektris 1.
u Konstruera en parallell 1. Rita ett linjesegment och en punkt och markera både linjesegmentet och punkten. 2. Utför följande operation: 4(Construct) – 6:Parallel. • Detta ritar en oändlig linje som är parallell med det markerade linjesegmentet och som går genom den markerade punkten. Märken ( ) visas både på linjesegmentet och den oändliga linjen för att visa att de är parallella. → Obs! Du kan konstruera en parallell när någon av följande kombinationer av objekt har markerats.
u Bifoga ett vinkelvärde till en figur 1. Rita en triangel och markera två av dess sidor. 2. Utför följande operation: 4(Construct) – 8:Attached Angle. • Det uppmätta vinkelvärdet bifogas till figuren. → • Medan meddelandet ”Select Display Position” visas kan du använda piltangenterna för att välja vilket vinkelvärde som ska visas för de två markerade sidorna. → → → 3. Visa vinkelvärdet genom att trycka på w. k Använda menyn Transform Tryck på 5(Transform) för att öppna menyn Transform.
5. Tryck på w. • En spegling av objektet skapas med linjesegmentet som axel. → → Obs! Du kan ange ett linjesegment, en linje, en stråle, en polygonsida eller x- eller y-axeln som speglingsaxel. u Parallellförflytta ett objekt enligt angivna värden 1. Rita det objekt du vill parallellförflytta. I exemplet används en triangel. 2. Utför följande operation: 5(Transform) – 2:Translation. • Skärmen Translation visas. 3. Mata in värden i vektorformat för att ange avstånd för parallellförflyttningen.
4. Tryck på w. • Det ursprungliga objektet parallellförflyttas i den markerade vektorns riktning. → → Obs! Om du bara markerar en del av ett objekt innan du utför steg 2 i proceduren ovan, parallellförflyttas endast den markerade delen. u Rotera ett objekt 1. Rita det objekt du vill rotera. I exemplet används en triangel. 2. Utför följande operation: 5(Transform) – 4:Rotation. • Meddelandet ”Sel Rotation Center” visas. 3. Flytta pekaren till en plats du vill ange som mittpunkt för rotationen. 4.
5. Ange ett skalvärde i området 0,1 < | x | < 10 och tryck sedan på w. • Detta ritar en version av det ursprungliga objektet i en ny storlek. → → Obs! • Om du bara markerar en del av ett objekt innan du utför steg 2 i proceduren ovan, utvidgas endast den markerade delen. • I följande figur illustreras de termer som används i proceduren ovan. Utvidgningens mittpunkt Skala: –1 Skala: 2 Ursprungligt Skala: 0,5 objekt u Rotera en figur 180 grader i en angiven punkt 1.
k Ångra och göra om en operation Med kommandot Undo kan du ångra den senast utförda operationen och med kommandot Redo kan du göra om en operation som du ångrade med Undo. u Ångra den senast utförda operationen Omedelbart efter att ha utfört den operation du vill ångra, tryck på * eller utför följande operation: 2(Edit) – 1:Undo/Redo. Viktigt! Observera att följande operationer inte går att ångra. • Rensning av alla objekt: 2(Edit) – 6:Clear All (sida 14-32).
2. Tryck på v. • När du gör det visas ikonen i skärmens övre högra hörn och pekaren ändras från . En rektangel visas också, med det objekt inuti som du markerade i steg 1. Ett hörn har valts En sida har valts till Tre sidor har valts 3. Använd piltangenterna för att flytta objektet i önskad riktning. • Rektangeln flyttas i angiven riktning. Ett hörn har valts En sida har valts Tre sidor har valts 4. Om du vill flytta objektet till rektangelns aktuella position trycker du på w.
u Radera ett objekt 1. Markera det objekt du vill radera. • Om du till exempel bara vill radera ett hörn i en triangel markerar du det hörnet. Om du bara vill radera en sida i triangeln markerar du den sidan. 2. Tryck på D eller utför följande operation: 2(Edit) – 5:Delete. • Det markerade objektet raderas. u Radera alla objekt på skärmen 1. Utför följande operation: 2(Edit) – 6:Clear All. • En bekräftelsedialogruta visas.
3. Kontrollera Geometry-fönstrets utseende I det här avsnittet beskrivs hur du kan kontrollera skärmens utseende genom att rulla eller zooma och genom att visa eller dölja axlar och rutnät. Viktigt! Inställningar som du gör på inställningsskärmen för Geometry-läget används bara i Geometry-läget. Även om ett annat läge har inställningar med samma namn påverkas de inte av Geometry-lägets inställningar.
5. Använd f och c för att flytta markeringen till ”Axes” och använd sedan följande operationer för att göra önskade inställningar. För att välja denna inställning: Trycker du på: Visa axlar på skärmen 1(On) Dölj axlar på skärmen 2(Off) Visa axlar och skalvärden på skärmen 3(Scale) 6. När du är nöjd med inställningen trycker du på J. k Ange visning av vinkel- och längdenheter Du kan använda proceduren i detta avsnitt för att visa eller dölja enheterna för vinkel- och längdvärden.
k Konfigurera View Window-inställningar Du kan konfigurera View Window-inställningar för att ange koordinaterna för skärmens vänsterkant (Xmin) och högerkanter (Xmax). Längden på y-axeln konfigureras automatiskt enligt förhållandet 1:2 (y-axel:x-axel), men du kan ange vilken del av y-axeln som ska vara i mitten av skärmen (Ymid). Ymid Xmin Xmax u Så här konfigurerar du View Window-inställningar 1. Utför följande operation för att visa skärmen View Window: !3(V-WIN). 2.
4. Stäng läget Pan genom att trycka på J. → Obs! Varje gång du trycker på w i panoreringsläget växlar formen på pekaren mellan och . Medan -pekaren visas kan du använda piltangenterna för att flytta den på skärmen. Om du trycker på piltangenterna medan -pekaren visas ändras (panoreras) innehållet på skärmen. u Att rulla skärmen 1. Tryck på . eller utför följande operation: 1e(View) – 3:Scroll. • Rullningsläget aktiveras, vilket anges med ikonen försvinner från skärmen. i skärmens övre högra hörn.
u Zooma in och ut Om du vill visa skärmbilden i dubbel storlek, tryck på + eller utför följande operation: 1e(View) – 4:Zoom In. Om du vill visa skärmbilden i halv storlek, tryck på - eller utför följande operation: 1e(View) – 5:Zoom Out. u Zooma för att anpassa skärmbilden till fönstret Tryck på - eller utför följande operation: 1e(View) – 6:Zoom to Fit. • Den visade bilden förstoras eller förminskas så att den fyller skärmen.
3. Mata in en text på högst 31 tecken och tryck sedan på w. • Texten du matade in infogas i skärmbilden på pekarens plats. → 4. Om du önskar kan du flytta texten till en annan plats på skärmen. • Se ”Flytta ett objekt” (sida 14-30) för mer information. → u Redigera text på skärmen 1. Markera den text du vill redigera. 2. Tryck på J. • Mätvärdesrutan öppnas nedtill på skärmen. 3. Tryck på w. • Dialogrutan för textinmatning visas. 4. Redigera texten och tryck sedan på w.
k Lägga till eller ändra en etikett Etikettoperationer förklaras i detta avsnitt med hjälp av en triangel. I det första exemplet ändras en befintlig etikett och i det andra exemplet läggs en etikett till en av triangelns sidor. u Ändra en befintlig etikett 1. Markera det hörn i triangeln vars etikett du vill ändra. I detta exempel väljer vi punkt A. 2. Tryck på J. • Mätvärdesrutan öppnas nedtill på skärmen. 3. Tryck på d för att markera uppåtpilen till vänster om mätvärdesrutan och tryck sedan på w.
6. Ange en etikettext med högst 14 tecken och tryck på w. • Etiketten ändras. → 7. Stäng mätvärdesrutan genom att trycka två gånger på J. u Lägga till en ny etikett 1. Markera den sida av triangeln där du vill lägga till etiketten. 2. Tryck på J för att öppna mätvärdesrutan. 3. Tryck på d för att markera uppåtpilen till vänster om mätvärdesrutan och tryck sedan på w. • En ikonpalett öppnas. 4. Använd piltangenterna för att markera ikonen på ikonpaletten och tryck sedan på w. 5.
5. Använda mätvärdesrutan Om du trycker på J öppnas en mätvärdesruta nedtill på skärmen som i bilden nedan. Mätningsruta Du kan använda mätvärdesrutan för att utföra följande operationer.
I följande tabell beskrivs den information som visas när du väljer de olika ikonerna och när de kan väljas.
Ikon Ikonnamn Denna ikon visas när följande är markerat: När denna ikon väljs visas följande: Kongruens Två linjesegment Om linjesegmenten är lika långa Ja Incidens Punkt och en linje, båge, cirkel eller vektor Om punkten är på linjen/ kurvan Ja Rotationsvinkel Två punkter skapas av 5 – 4:Rotation command Rotationsvinkel Nej Utvidgningsskala Två punkter skapas av 5 – 5:Dilation command Utvidgningsskala Nej Etikett/Text En punkt som har en etikett eller ett objekt som kan namnges Etiket
4. Välj ikonerna på ikonpaletten om du vill visa andra mätvärden. • För ett linjesegment kan du till exempel visa längd, lutning och ekvation. Lutning Ekvation 5. Stäng mätvärdesrutan genom att trycka två gånger på J. u Visa arean för ett rektangulärt område Du kan använda mätvärdesrutan för att visa arean för en triangel som bildas av tre valfria punkter som du markerar på skärmen.
Obs Ett värde som visar arean för ett objekt vars linjer skär varandra indikeras med dubbla asterisker (``) till vänster om värdet. Detta betyder att värdet eventuellt inte anger korrekt area. k Ange ett mätvärde för ett objekt I de följande exemplen anges vinkeln för en triangel och längden på en av triangelns sidor. u Ange vinkeln för en triangel 1. Rita en triangel. 2. Markera sidan AC och därefter sidan BC. 3. Tryck på J för att öppna mätvärdesrutan.
Obs! • När du utför steg 5 i proceduren ovan ändrar du inte bara mätvärdet, du låser det också. För mer information om hur du låser eller låser upp mätvärden, se ”Låsa och låsa upp ett mätvärde för ett objekt” (sida 14-47). • När du anger ett värde kan det hända att objektet ändras på ett oväntat sätt. Om det inträffar kan du försöka låsa en del (eller delar) av objektet (sida 14-47) eller tillfälligt låsa upp alla objekt (Clr Constraint, sida 14-48).
k Låsa och låsa upp ett mätvärde för ett objekt Att ”låsa ett mätvärde” betyder i det här sammanhanget att det tillhörande objektet inte flyttas. Om du till exempel låser en punkt vid en cirkel och flyttar cirkeln, flyttas även punkten. u Låsa eller låsa upp ett mätvärde Ikonen till höger om mätvärdesrutan anger om ett mätvärde är låst eller olåst. Mätvärdet är olåst. Mätvärdet är låst. u Låsa ett mätvärde Du kan låsa ett mätvärde genom att utföra vilken som helst av följande operationer.
Obs! • Vissa mätvärden går inte att låsa. För mer information, se kolumnen ”Låsbar” i tabellen under ”Visa mätvärden för ett objekt” (sida 14-41). u Låsa upp ett mätvärde Du kan låsa upp ett mätvärde genom att utföra vilken som helst av följande operationer. • Om ikonen till höger om mätvärdesrutan är på w. flyttar du markeringen till ikonen och trycker • Flytta markeringen till uppåtpilen till höger om ikonen och tryck på w. Välj [Unlock] i den meny som visas och tryck sedan på w.
k Klistra in mätvärden i en skärmbild Med procedurerna i detta avsnitt kan du klistra in objektmätvärden i skärmbilden. Mätvärdena ändras dynamiskt om du ändrar objektet. Följande typer av mätvärden kan klistras in i en skärmbild: koordinater, avstånd/längd, lutning, ekvation, vektorkomponenter, radie, omkrets, polygonomkrets, area, vinkel och supplementvinkel. u Klistra in ett mätvärde i en skärmbild Exempel: Klistra in ett värde för innervinkel i en skärmbild 1.
5. Om du önskar kan du flytta texten till en annan plats på skärmen. • Tryck på v och flytta det inklistrade mätvärdet på skärmen med piltangenterna. Se ”Flytta ett objekt” (sida 14-30) för mer information. → Obs! Du kan också klistra in det aktuella mätvärdet från mätvärdesrutan i skärmbilden genom att trycka på !j(PASTE) när mätvärdesrutan är markerad i steg 2 i proceduren ovan.
3. Ange en etikett för typtaggen med högst 14 tecken. • Om du vill radera etiketten med typtaggen trycker du på o. 4. Tryck på w. • Detta ändrar mätvärdet som är markerat på skärmen. 5. Stäng mätvärdesrutan genom att trycka två gånger på J. k Visa resultatet av en beräkning med mätvärden på skärmen Med proceduren i detta avsnitt kan du utföra beräkningar med vinkelvärde, linjelängd och andra mätvärden som är bifogade till ett objekt och visa resultaten på skärmen.
1. Utför följande operation: K(Option) – 2:Expression. • När du gör det visas ”EXPR=” vid pekaren och mätvärdesrutan öppnas. • Etiketter visas också för varje mätvärde som för närvarande finns på skärmen. Etiketter 2. Du kan nu använda etiketterna för att ange mätvärden i den beräkning som du anger i mätvärdesrutan. • När du vill ange ett mätvärde i mätvärdesrutan matar du in tecknet @ följt av värdets numeriska etikett: @1, @2, osv.
k Beräkning med ytarean för visade figurer Med procedurerna i detta avsnitt kan du utföra beräkningar med ytarean för figurer och visa både uttrycket och beräkningsresultaten. En beräkning av summan av ytareorna för triangeln ABC och triangeln A’B’C’ kan till exempel visas som i bilden nedan. Figurer som kan anges för beräkning är sådana med fyllningsfärg (vilkas inställning för Area Color inte är ”Clear”).
4. Tryck på +. 5. Tryck på f för att flytta redigeringen från mätvärdesrutan till ritskärmen och tryck sedan på ew för att markera den andra triangeln på skärmens högra sida. • ”@2 DA’B’C’ ” visas på den högra triangeln och ”@2” (symbolen för DA’B’C’) matas in i mätvärdesrutan. 6. Tryck på w. • Beräkningsuttrycket DABC+DA’B’C’ visas upptill på skärmen. 7. Tryck på J för att stänga mätvärdesrutan. • Om du önskar kan du flytta texten på skärmen. • Se ”Flytta ett objekt” (sida 14-30) för mer information.
k Ange nummerformat för ett mätvärde Du kan ange ett nummerformat för varje mätvärde på skärmen. Obs! • Standardinställningen för nummerformat är ”Fix2”. För mer information om nummerformat, se ”Ange vinkelenhet och visningsformat” (sida 2-12). • Oberoende av den aktuella inställningen för nummerformat visas heltal alltid utan decimaler. u Så här anger du nummerformatet för ett mätvärde Exempel: Ange en decimal för mätvärden 1. Markera det mätvärde vars nummerformat du vill ändra. 2.
6. Arbeta med animeringar En animering består av ett eller flera punkt- och kurvpar, där kurvan kan vara ett linjesegment, en cirkel, en halvcirkel, en båge eller en funktion. Du skapar en animering genom att markera ett punkt- och kurvpar och lägga till det i en animering. k Skapa och köra en animering u Lägga till en animering och köra den Exempel: Animera en punkt runt en cirkel 1. Skapa en punkt, rita en cirkel och markera dem. 2. Utför följande operation: 6(Animate) – 1:Add Animation.
Obs! • Du kan upprepa proceduren ovan för att skapa flera punkter som rör sig samtidigt. Prova följande: - Rita ett linjesegment och skapa ytterligare en punkt. - Markera linjesegmentet och punkten. - Upprepa steg 2 och 3 ovan. Lägg märke till att båda animeringarna rör sig samtidigt! • När du vill påbörja en ny animering utför du proceduren i ”Ersätta den aktuella animeringen med en ny” nedan. u Ersätta den aktuella animeringen med en ny 1. Markera punkten och kurvan för den nya animeringen. 2.
6. Ange 90 i mätvärdesrutan genom att trycka på jaw. • Detta gör att vinkeln mellan linjesegmenten AB och DE blir 90 grader och låst. 7. Tryck på Jo för att avmarkera alla objekt på skärmen. 8. Markera linjesegmenten DE och DC och tryck sedan på J. 9. Tryck på dw för att öppna ikonpaletten, flytta markeringen till ikonen på w. w → 10. Använd e för att flytta markeringen till ikonen • När du gör det ändras ikonen till och tryck sedan på w. .
14. Utför följande operation: 6(Animate) – 3:Trace. • Detta definierar punkt D (som du markerade i steg 13) som ”spårningspunkt”. 15. Utför följande operation: 6(Animate) – 5:Go (once). • En parabel bör nu ritas upp på skärmen. Linjesegmentet AB är styrlinjen och punkt C brännpunkten för parabeln. Obs! • Alla punkter som för närvarande är markerade på skärmen blir spårningspunkter när du utför följande operation: 6(Animate) – 3:Trace.
Om du vill göra det här: Utför proceduren nedan: Specificera antalet steg som ska användas då punkt E färdas längs linjesegmentet AB 1. Använd c och f för att flytta markeringen på skärmen Edit Animations till ”Steps” och tryck sedan på 1(STEPS). → 2. Mata in ett heltal från 2 till 100 i dialogrutan som visas och tryck sedan på w. Specificera startpunkt och slutpunkt för rörelsen för punkt E längs linjesegmentet AB 1.
Om du vill göra det här: Utför proceduren nedan: Radera en animering som tilldelats punkt E 1. Använd c och f för att flytta markeringen på skärmen Edit Animations till ”E” som befinner sig under ”Animations”. 2. Tryck på 1(DELETE). • Animeringen som har tilldelats punkt E radras och gör att ”E” (tillsammans med värdena ”t0” och ”t1” under den) försvinner från skärmen ”Animations”. Obs! Välj ”Animations” i steg 1 och tryck sedan på 1(DELETE) för att radera animeringarna som har tilldelats alla punkter.
k Generera en animeringstabell När standardinställningarna används får en animering en given punkt att röra sig längs ett givet linjesegment, en given cirkel eller en given båge i 20 steg. Du kan konfigurera räknaren så att en tabell, en så kallad ”animeringstabell” genereras som registrerar koordinaterna för varje steg, längden på linjesegmentet, arean för objektet, osv.
6. Använd f för att flytta markeringen till [Add Table] och tryck sedan på w. • En animeringstabell visas som anger längden på linjesegmentet CD för varje animeringssteg i kolumnen ”Length”. 7. Tryck på J för att stänga skärmen med animeringstabellen. 8. Tryck på J igen för att aktivera ritskärmen. 9. Markera sidorna CD, DE och CE i triangeln. 10. Tryck på J för att öppna mätvärdesrutan. • Om ikonen inte visas till vänster på skärmen, markera uppåtpilen till vänster om mätvärdesrutan och tryck på w.
u Visa animeringstabellen Om du vill visa den animeringstabell som du genererade med proceduren i ”Lägga till kolumner i animeringstabellen” utför du följande operation: 6(Animate) – 8:Display Table. u Spara en animeringstabellkolumn i en lista 1. Visa animeringstabellen. 2. Använd d och e för att flytta markeringen till den kolumn du vill spara i en lista. 3. Tryck på 1(STORE)1(LIST). • En dialogruta visas där du får ange numret på den lista där du vill spara kolumnen. 4.
Kapitel 15 Picture Plot Picture Plot är ett program som gör att du kan rita punkter (som representerar koordinater) på ett fotografi, en illustration eller på ett annat grafiskt format och utföra olika typer av analys baserat på uppritade data (koordinatvärden). Till exempel visar fotografiet nedan en fontäns munstycken som sprutar ut tunna vattenstrålar i olika vinklar.
• Lägga till tidsvärden (T) till koordinatvärdena (X, Y) och rita punktgraf i T-X-planet eller T-Y-planet. Detta gör det möjligt att få fram de matematiska uttrycken och punktgraferna för korrelationen mellan den horisontella rörelseriktningen och tiden samt korrelationen mellan den vertikala rörelseriktningen och tiden. Regressionsgraf T-X-regressionsgraf (vänster sida) Vid fullskärmsvisning av en X-Y-koordinatgraf kan åtgärderna SKETCH och G-SOLVE användas på samma sätt som i läget Graph.
1. Funktionsmenyer för bildritning k Funktionsmeny för fillistskärm • {OPEN} ... öppnar en g3p/g3b-fil eller -mapp. • {DELETE} ... raderar en g3p/g3b-fil. • {SEARCH} ... söker efter en g3p/g3b-fil. • {DETAIL} ... visar skärmen DETAIL för filen (sida 11-6). k Funktionsmeny för bildritningsskärm • {FILE} ... visar följande undermeny. • {OPEN} ... öppnar fillistan. • {SAVE} ... sparar den aktuella öppna filen och skriver över den tidigare sparade versionen (om tillämpligt). • {SAVE • AS} ...
k Funktionsmeny för punktgrafslista • {AXTRNS} ... samma som {AXTRNS} under ”Funktionsmeny för bildritningsskärm”. • {EDIT} ... redigerar det aktuella markerade värdet i punktgrafslistan. • {DEL • BTM} ... raderar den sista dataraden i punktgrafslistan. • {DEL-ALL} ... raderar alla data i punktgrafslistan. • {SET} ... konfigurerar tidsvärdet (T) (sida 15-15). • {JUMP} ... visar följande undermeny. • {TOP}/{BOTTOM} ... {hoppa till den övre raden}/{hoppa till den nedre raden}. • {Plot} ...
2. Hantera bildritningsfiler Bildritning kräver användning av en bakgrundsbildfil. Följande typer av bildfiler kan öppnas med bildritningsfunktionen. g3p-fil ... en fil som innehåller en enda bild. g3b-fil ... en fil som innehåller flera bilder. Du kan använda en bildfil som redan är inbyggd i räknaren eller så kan du använda ursprungligt innehåll från CASIO som du kan ladda ned från http://edu.casio.com.
u Inställningar för bildritning sparade till bildfiler • Inställningar för bildritning som kan ändras på inställningsskärmen delas in i två grupper: inställningar som sparas i bildfilen och inställningar som sparas av räknaren.
u Spara en fil under nytt namn 1. Tryck på K1(FILE)3(SAVE • AS) när bildritningsskärmen visas. • När du gör det visas en meny för att välja mapp. 2. Ange önskad mapp. • Markera ROOT för att spara filen i rotkatalogen. • För att spara filen i en särskild mapp använder du f och c för att flytta markeringen till önskad mapp och trycker på 1(OPEN). 3. Tryck på 1(SAVE • AS). 4. I dialogrutan File Name som visas anger du ett namn på högst åtta tecken och trycker sedan på w. 3.
4. Upprepa steg 3 så många gånger som krävs för att rita alla punkter som du vill rita. • Här kan du trycka på K3(EDIT), välja en punktgraf och flytta den till en annan plats. För mer information, se ”Flytta en punktgraf” (sida 15-9). • Du kan rita upp till 50 punkter med en g3p-fil. För en g3b-fil kan du rita en punkt för varje bild i filen. 5. När du har ritat alla punkter som du vill rita trycker du på J eller !J(QUIT).
u Flytta en punktgraf 1. När skärmen för Picture Plot visas ska du trycka på K6(g)3(EDIT). • Du kan också trycka på K2(Plot)K3(EDIT) i stället. • Detta öppnar redigeringsläget för punktgraf med pekaren placerad vid den första punkten som ritades på bilden. Nummer för pekarposition T-värde för pekarposition (sida 15-14) Totalt antal punktgrafer 2. Använd e och d för att flytta pekaren till den punktgraf du vill flytta och tryck sedan på w. • Punktgrafen väljs och blinkar. 3.
u Radera alla punktgrafer Tryck på K6(g)4(DELETE) för att visa en bekräftelsedialogruta. Tryck på 1(Yes) för att radera alla punktgrafer. Tryck på 6(No) i stället för att avbryta raderingen. Obs! • Förutom att använda skärmen för punktgrafslista för att radera alla punktgrafer kan du också radera punktgrafer en efter en i följd med start från den senast ritade punkten. Se ”Radera den sista punktgrafsdataraden” (sida 15-14).
3. Tryck på funktionstangenten som motsvarar den regressionsberäkningstyp*1 som du vill utföra. • För att till exempel utföra kvadratisk regression ska du trycka på 3(X2). Detta gör att regressionsberäkningen utförs och att resultatet visas.*2 • Du kan trycka på 5(COPY) här för att kopiera den erhållna regressionsformeln till skärmen för grafrelationslista. Se ”Mata in ett uttryck av formen Y=f(x) och göra en graf” (sida 15-10) för mer information. 4. Tryck på 6(DRAW) för att rita en regressionsgraf.
u Manövrera mellan skärmen för Picture Plot, AXTRANS och punktgrafslista När du visar skärmen för punktgrafslista eller AXTRANS (sida 15-14) växlar varje tryck på !6(G⇔T) mellan skärmen för Picture Plot, AXTRANS och punktgrafslista. !6(G⇔T) !6(G⇔T) !6(G⇔T) k Justera en bilds ljusstyrka (Fade I/O) Du kan justera en bilds ljusstyrka inom ett intervall på 0 % (befintlig) till 100 % (visas inte). Ett högre värde gör bilden ljusare och en inställning på 100 % visar en helt vit bakgrund.
4. Använda punktgrafslistan Varje punktgraf på skärmen för Picture Plot har koordinatvärdesdata. Du kan använda punktgrafslistan för att visa och redigera dessa koordinater. k Visa koordinatvärden för punktgrafer (punktgrafslista) Du kan använda procedurerna i detta avsnitt för att visa en lista över punktgrafskoordinater (X, Y) och använda listan för att redigera värden, radera punktgrafsdata och ändra punktgrafsfärger.
u Radera den sista punktgrafsdataraden Utför någon av följande åtgärder beroende på typ av cell som är markerad för närvarande. • Om X- eller Y-värdet på den sista raden i punktgrafslistan är valt ska du trycka på 3(DEL • BTM) en gång för att radera den sista raden av punktgrafsdata.
u Konfigurera tidsvärdet (T) 1. När punktgrafslistan visas ska du trycka på 5(SET). 2. På den skärm som visas ska du specificera start- och stegvärdet. • Om du till exempel vill specificera ett startvärde på 1 och ett stegvärde på 1,5 ska du trycka på bwb.fw. 3. När du har angett de inställningar du önskar trycker du på w (eller J). • Då återkommer du till punktgrafslistan där du kan kontrollera om T-värdet har ändrats som du avsåg. Obs! Följande är intervall för start- och stegvärdet.
Obs! • När AXTRANS-skärmen visas är alltid inställningen ”Grid” på inställningsskärmen ”Off” medan inställningen ”Label” alltid är ”On”. För inställningen ”Axis” kan du endast välja ”On” eller ”Scale”. Om du försöker välja ”Off” för denna inställning kommer den automatiskt att ändras tillbaka till ”On”. • Så snart som AXTRANS-skärmen visas konfigureras V-fönster för den vänstra skärmens T-axel alltid automatiskt, oavsett aktuell ”Axtrans Wind”-inställning.
(3) Komprimerad skärm, bibehållet aspektförhållande • När (2) (ingen ihoptryckning) väljs som visningsläge kan du specificera vilken del av skärmen som ska avgränsas. För att göra detta ska du trycka på 2(Cutout) och sedan använda tangenterna d och e för att flytta gränsen så att den omger den del av skärmen som du vill visa. Tryck slutligen på w. → 3. När du har valt visningsläge trycker du på J.
5. Vanliga funktioner i läget Graph På skärmen för Picture Plot är funktionsmenyobjekten !1 till 5 samma som i läget Graph. Se sidorna nedan för mer information. • !1(TRACE) ... ”Läsa koordinater på en graflinje” (sida 5-52) • !2(ZOOM) ... ”Zoom” (sida 5-8) • !3(V-WIN) ... ”V-Window-inställningar (View Window)” (sida 5-4) • !4(SKETCH) ... ”Rita punkter, linjer och text på grafskärmen (Sketch)” (sida 5-50) • !5(G-SOLVE) ...
Funktionstangenter i läget Bilaga 1. Tabell med felmeddelanden • Allmänna beräkningsfel Meddelande: Betydelse: Åtgärd: Syntax ERROR • Syntaxfel • Försök att mata in ett ogiltigt kommando Tryck på J för att visa problemet och göra nödvändiga korrigeringar. Ma ERROR • Beräkningsresultatet överstiger beräkningsgränsen. • Matematiskt fel (t.ex. division med noll.) Kontrollera indatavärden och korrigera så att värdena ligger inom giltigt intervall.
Meddelande: Betydelse: Åtgärd: Can’t Simplify Försökte förenkla bråk med hjälp av 'Simp-funktionen (sida 2-25), men förenklingen kunde inte utföras med angiven divisor. Exempel: Ange en divisor på 3 för att förenkla bråket 4/8. Ange en annan divisor eller evaluera 'Simp utan att ange någon divisor. Can’t Solve! Adjust initial value or bounds. Then try again Det gick inte att hitta en lösning inom det givna intervallet. • Ändra det specificerade intervallet. • Korrigera indata-uttrycket.
• List- och matrisberäkningsfel Meddelande: Betydelse: Åtgärd: Invalid list or matrix Felaktigt använd lista eller matris. Tryck på J för att visa problemet och göra nödvändiga korrigeringar. Dimension ERROR Ogiltiga dimensioner i matris- eller listberäkningar. Kontrollera matrisens eller listans dimensioner. Complex Number In List Listan innehåller komplexa tal som används i en beräkning eller en operation där komplexa tal inte är giltiga. Ändra all data i listan till reella tal.
• Fel i lägena Graph, Dyna Graph, Table, Recursion, Conic Graphs Meddelande: Betydelse: Åtgärd: Range ERROR V-Window-gränserna överskrids när en graf ritas om. Rita om grafen med rätt inställningar. No Variable Saknar variabel i en graffunktion som används för en dynamisk graf. Ange en variabel för graffunktionen. Too Many Variables • Försöker utföra funktionen Modifiera med ett uttryck med mer än fem variabler.
• Fel i läget Statistics Meddelande: Betydelse: Åtgärd: Condition ERROR Du försöker visa flera statistiska grafer av olika typ. Tryck på 1(GRAPH)4(SELECT) för att visa grafens On/Off-skärm och välj sedan ”DrawOn” endast för grafer av samma typ. Data in use • Du försökte utföra en regressionsberäkning när samma lista som angivits av ”Resid List” (residuallista) har angivits som beräkningsdata.
• Fel i läget Spreadsheet Meddelande: Betydelse: Åtgärd: Range ERROR Kalkylbladets cellområde överskreds av inklistring, hämtning eller annat cellkommando. Upprepa proceduren och kontrollera att cellområdet inte överskrids. Circular ERROR Kalkylbladet innehåller en cirkelreferens (t.ex.”=A1” i cell A1). Ändra de celler som innehåller cirkelreferenser.
• Fel i läget Memory Meddelande: Betydelse: Åtgärd: Memory ERROR Det finns inte tillräckligt minne för att utföra operationen eller minneslagringsoperationen. • Använd inte fler minnen än det aktuellt angivna antalet minnen. • Förenkla de data du försöker lagra så att informationen passar i minnet. • Radera data som inte behövs för att lämna plats åt ny data. Folder has over 300 files. Some will be skipped Antalet filer i den mapp i lagringsminnet som du försöker öppna i läget Memory överskrider 300.
Meddelande: Betydelse: Åtgärd: File System ERROR Räknarens minnesfilsystem har skadats eller har lagringsminnet ett format som inte kan läsas av räknaren. När du har läst informationen i ”Viktigt!” nedan utför du operationen Initiera alla enligt beskrivningen i ”Återställ” (sida 12-4). Viktigt! Operationen Initiera alla raderar alla deata i räknarens minne, även språkdata.
• Datakommunikationsfel Meddelande: Betydelse: Åtgärd: Complex Number in Data Data som skickats från en funktion i den här räknare (matris, osv.) innehåller komplexa tal, men motsvarande funktion på mottagande räknare tillåter inte data som innehåller komplexa tal. Exempel: Försöka skicka en matris som innehåller ett komplext tal i ett element till CFX-9850G. Skicka data som inte inkluderar komplexa tal.
• Fel i läget Geometry Meddelande: Betydelse: Åtgärd: First select a segment. Du försöker skapa en mittpunktsnormal utan att först välja ett linjesegment. Välj objekt som krävs och försök igen. First select a line and point. Du försöker skapa en normal eller parallell utan att först välja ett linjesegment och en punkt. First select 2 points or a segment. Du försöker skapa en mittpunkt utan att först välja två punkter eller ett linjesegment. First select the applicable figure.
Meddelande: Betydelse: Åtgärd: Cannot Add Animation • Punkten du har valt för att utföra kommandot Add Animation eller Replace Animation kan inte användas i en animering eftersom den är låst, osv. • Punkten du har valt för att utföra kommandot Add Animation eller Replace Animation kan inte användas i en animering eftersom den redan används i den animering du konfigurerar eller i en annan animering. Välj en punkt till vilken en animering kan läggas till och försök igen.
• Fel i läget Picture Plot Meddelande: Betydelse: Åtgärd: Too many plots I läget Picture Plot överskrider antalet kurvor den tillåtna övre gränsen. — • Installationsfel Meddelande: Betydelse: Åtgärd: Out of Domain Försöker mata in ett värde som ligger utanför det tillåtna inmatningsintervallet. Mata in ett värde som ligger inom det tillåtna intervallet. Invalid setting • Inmatning av felaktigt V-Windowvärde. • Ändra V-Window-värdet så att det ligger inom intervallet.
• Övriga fel Meddelande: Betydelse: Åtgärd: No Data Angiven data existerar inte. (Inträffar när en lista eller variabel som inte innehåller data refereras till.) Ändra dataspecifikation. No File Försöker hämta en fil från bildminnet (1 till 20) när det inte finns någon fil vid lämpligt bildminnesnummer. Ange ett bildminnesnummer där filen är sparad. Not Enough Elements • Listan du har angivit för en beräkning innehåller inte det antal element som krävs för att utföra beräkningen.
2. Indata-intervall Funktion sinx cosx tanx Indata-intervall för reella nummerlösningar (DEG) |x| < 9 × (109)° (RAD) |x| < 5 × 107πrad (GRA) |x| < 1 × 1010grad sin–1x cos–1x |x| < 1 tan–1x |x| < 1 × 10 sinhx coshx |x| < 230,9516564 tanhx |x| < 1 × 10 sinh–1x |x| < 1 × 10100 cosh–1x 1 < x < 1 × 10100 tanh–1x |x| < 1 Interna siffror Noggrannhet 15 siffror Generellt är noggrannheten ±1 vid den 10:e siffran.* " " " " " " " " " " " " • Komplexa tal kan användas som argument.
Indata-intervall för reella nummerlösningar Funktion ° ’” ←⎯ ° ’” Interna siffror Noggrannhet 15 siffror Generellt är noggrannheten ±1 vid den 10:e siffran.* " " |a|, b, c < 1 × 10100 0 < b, c |x| < 1 × 10100 Sexagesimalt resultat: |x| < 1 × 107 Notes x > 0: ^(xy) –1 × 10100 < ylogx < 100 x=0:y>0 m x < 0 : y = n, –––– 2n+1 (m, n är heltal) Däremot; –1 × 10100 < y log |x| < 100 • Komplexa tal kan användas som argument.
E-Con2 Application (English)
ε-1 E-Con2 Overview All of the explanations provided here assume that you are already familiar with the operating precautions, terminology, and operational procedures of the calculator and the EA-200. 1. E-Con2 Overview • From the Main Menu, enter the E-Con2 mode. E-Con2 Main Menu • The E-Con2 mode provides the functions listed below for simple and more efficient data sampling using the CASIO EA-200. • 1(SET) ...............Displays a screen for setting up the EA-200. • 2(MEMORY) ......
ε-2 Using the Setup Wizard 2. Using the Setup Wizard This section explains how to use the Setup Wizard to configure the EA-200 setup quickly and easily simply by replying to questions as they appear. k Setup Wizard Parameters Setup Wizard lets you make changes to the following three EA-200 basic sampling parameters using an interactive wizard format. • Sensor (Select Sensor) • Total Sampling Time • Sampling Time Unit (Select Unit) Note the following rules whenever you use the Setup Wizard.
ε-3 Using the Setup Wizard 5. Select the options for the sensor you specified in step 4. Use the f and c cursor keys to move the highlighting to the option you want to select, and then press w. • If the “Input Total Sampling Interval” screen appears, advance to step 6. Important! When special settings are required by the sensor and/or option you select, other screens other than the “Input Total Sampling Interval” screen will appear on the display.
ε-4 Using the Setup Wizard 9. If there is no problem with the contents of the confirmation screen, press 1. If you need to change the setup, press 6 or J. This will return to the screen in step 4 (for setting the total sampling interval), where you can change the setting. • Pressing 1 will take you to the final Setup Wizard screen. 10. Press number keys described below to specify what you want to do with the setup you have configured. b(Start Setup) ................
ε-5 Using the Setup Wizard k Using Setup Wizard to Configure a PhotoGate Setup Connection of a Vernier PhotoGate requires configuration of setup parameters that are slightly different from parameters for other types of sensors. • To configure a setup for PhotoGate alone 1. Perform the first two steps of the procedure under “To configure an EA-200 setup using Setup Wizard” on page ε-2. 2. On the “Select Sensor” screen, select [VERNIER] - [Photogate] - [Gate].
ε-6 Using the Setup Wizard k Outputting the Waveform of a Function through the Speaker Normally, the Setup Wizard helps you configure setups for sensors connected to the EA200. If you select [CASIO] - [Speaker] - [y=f(x)] on the “Select Sensor” screen, however, it configures the EA-200 to output the sound that corresponds to a function that you input and graph on the calculator. • To configure a setup for speaker output 1.
ε-7 Using the Setup Wizard 9. Use the d and e cursor keys to move the cursor to the end point of the output, and then press w to register it. • After you specify the start point and end point, an output frequency dialog box shown below appears on the display. → 10. Input a percent value for the output frequency value you want. • To output the original sound as-is, specify 100%. To raise the original sound by one octave, input a value of 200%.
ε-8 Using Advanced Setup 3. Using Advanced Setup Advanced Setup provides you with total control over a number of parameters that you can adjust to configure the EA-200 setup that suits your particular needs. k Advanced Setup Operations • To configure an EA-200 setup using Advanced Setup The following procedure describes the general steps for using Advanced Setup. Refer to the pages as noted for more information. 1. Display the E-Con2 main menu (page ε-1). 2. Press 1(SET).
ε-9 Using Advanced Setup 6. After you configure a setup, you can use the function key operations described below to start sampling or perform other operations. • 1(START) ..........Starts sampling using the setup (page ε-30). • 2(MULTI) ...........Starts MULTIMETER mode sampling using the setup (page ε-23). • 3(MEMORY) ......Saves the setup (page ε-24). • 4(PROGRAM) ....Converts the setup to a program (page ε-27). • 5(GRAPH) .........
ε-10 Using Advanced Setup 3. What you need to do next depends on the currently selected channel. • CH1, CH2, or CH3 Press a function key to display a menu of sensors that can be assigned to the selected channel. 1(CASIO)..............Displays a menu of CASIO sensors. 2(VERNIR) ...........Displays a menu of Vernier sensors. 3(CUSTOM) .........Displays a menu of custom probes. 4(None) ................Press this key when you want leave the channel without any sensor assigned to it.
ε-11 Using Advanced Setup Note • When you select a channel on the Channel Setup screen, the sampling range of the selected channel appears in the bottom line of the screen. In the above example, the range of the temperature sensor assigned to CH2 appears on the display. If the sampling range value is too long to fit on the display, only the part of the value that fits on the display will be shown. k Sample Setup The Sample Setup screen lets you configure a number of settings that control sampling.
ε-12 Using Advanced Setup • Note that the mode you select also determines the channel(s) you can use. Sampling Mode Selectable Channel(s) Real-time, Extended, Normal CH1, CH2, CH3, SONIC Fast CH1, Mic Sound Mic Clock, Period CH1 3. To change the sampling interval setting, move the highlighting to “Interval”. Next, press 1 to display a dialog box for specifying the sampling interval. • The range of values you can select depends on the current sampling mode setting.
ε-13 Using Advanced Setup Important! • When the following condition exists, an “FFT Graph” setting appears in place of the “Warm-up” setting. See “To configure the FFT Graph setting” below, for information about configuring the “FFT Graph” setting. - Sampling mode (page ε-11): Fast 6. After all the settings are the way you want, press w. • This returns to the Advanced Setup menu.
ε-14 Using Advanced Setup • To configure Trigger Setup settings 1. While the Advanced Setup menu (page ε-8) is on the display, press d(Trigger). • This displays the Trigger Setup screen with the “Source” line highlighted. • The function menu items that appears in the menu bar depend on the sampling mode selected with Sample Setup (page ε-11). The nearby screen shows the function menu when “Normal” is selected as the sample sampling mode. 2. Use the function keys to select the trigger source you want.
ε-15 Using Advanced Setup • To specify the countdown start time 1. Move the highlighting to “Timer”. 2. Press 1(Time) to display a dialog box for specifying the countdown start time. 3. Input a value in seconds from 1 to 10. 4. Press w to finalize Trigger Setup and return to the Advanced Setup menu. • To specify microphone sensitivity 1. Move the highlighting to “Sense” and then press one of the function keys described below.
ε-16 Using Advanced Setup • To configure trigger threshold, trigger start edge, and trigger end edge settings Perform the following steps when “Period” is specified as the sampling mode (page ε-11). 1. Move the highlighting to “Threshold”. 2. Press 1(EDIT) to display a dialog box for specifying the trigger threshold value, which is value that data needs to attain before sampling starts. 3. Input the value you want. 4. Move the highlighting to “Start to”. 5. Press one of the function keys described below.
ε-17 Using Advanced Setup • To specify the trigger threshold value and motion sensor level 1. Move the highlighting to “Threshold”. 2. Press 1(EDIT) to display a dialog box for specifying the trigger threshold value, which is value that data needs to attain before sampling starts. 3. Input the value you want, and then press w. 4. Move the highlighting to “Level”. 5. Press one of the function keys described below. To select this type of level: Press this key: Below 1(Below) Above 2(Above) 6.
ε-18 Using Advanced Setup 3. To change the trace operation coordinate display setting, use the f and c cursor keys to move the highlighting to “Coord”. Next, press one of the function keys described below. To specify this coordinate display setting for the trace operation: Press this key: Display trace coordinates 1(On) Hide trace coordinates 2(Off) 4. To change the numeric axes display setting, use the f and c cursor keys to move the highlighting to “Econ Axes”.
ε-19 Using a Custom Probe 4. Using a Custom Probe You can use the procedures in this section to configure a custom probe for use with the EA200. The term “custom probe” means any sensor other than the CASIO or Vernier sensors specified as standard for the E-Con2 mode. k Configuring a Custom Probe Setup To configure a custom probe setup, you must input values for the constants of the fixed linear interpolation formula (ax + b). The required constants are slope (a) and intercept (b).
ε-20 Using a Custom Probe • To recall the specifications of a Vernier sensor and configure custom probe settings 1. Perform the first two steps of the procedure under “To configure a custom probe setup” on page ε-19. 2. Press 5(VERNIR). • This displays a Vernier sensor list. 3. Use the f and c keys to move the highlighting to the Vernier sensor whose setting you want to use as the basis of the custom probe settings, and then press w.
ε-21 Using a Custom Probe 3. Press 2(CALIB). • This will start the first sampling operation with the sensor connected to EA-200’s CH1, and then display a screen like the one shown below. First sampling operation Real-time display of sampled values 4. After the sampled value stabilizes, hold down w for a few seconds. • This will register the first sampled value and display it on the screen. At this time the cursor will appear at the bottom of the display, ready for input of a reference value. 5.
ε-22 Using a Custom Probe k Zero Adjusting a Custom Probe This procedure zero adjusts a custom probe and sets its intercept value based on an actual sample using the applicable custom probe. • To zero adjust a custom probe 1. Connect the calculator and EA-200, and connect the custom probe you want to zero adjust to CH1 of the EA-200. 2. What you should do first depends on whether you are configuring a new custom probe for zero adjusting, or editing the configuration of an existing custom probe.
ε-23 Using the MULTIMETER Mode 5. Using the MULTIMETER Mode You can use the Channel Setup screen (page ε-9) to configure a channel so that EA-200 MULTIMETER mode sampling is triggered by a calculator operation. • To use the MULTIMETER mode 1. Connect the calculator and EA-200, and connect the sensors you want to the applicable EA-200 channels. 2. From the Advanced Setup menu (page ε-8), use the Channel Setup screen (page ε-9) to configure sensor setups for each channel you will be using. 3.
ε-24 Using Setup Memory 6. Using Setup Memory Creating EA-200 setup data using the Setup Wizard or Advanced Setup causes the data to be stored in the “current setup memory area”. The current contents of the current setup memory area are overwritten whenever you create other setup data. You can use setup memory to save the current setup memory area contents to calculator memory to keep it from being overwritten, if you want.
ε-25 Using Setup Memory k Using and Managing Setups in Setup Memory All of the setups you save are shown in the setup memory list. After selecting a setup in the list, you can use it to sample data or you can edit it. • To preview saved setup data You can use the following procedure to check the contents of a setup before you use it for sampling. 1. On the E-Con2 main menu (page ε-1), press 2(MEMORY) to display the setup memory list. 2.
ε-26 Using Setup Memory • To change the name of setup data 1. On the E-Con2 main menu (page ε-1), press 2(MEMORY) to display the setup memory list. 2. Use the f and c cursor keys to highlight the name of the setup you want. 3. Press 3(RENAME). • This displays the screen for inputting the setup name. 4. Input up to 18 characters for the setup name, and then press w. • This changes the setup name and returns to the setup memory list. • To delete setup data 1.
ε-27 Using Program Converter 7. Using Program Converter Program Converter converts an EA-200 setup you configured using Setup Wizard or Advanced Setup to a program that can run on the calculator. You can also use Program Converter to convert a setup to a CFX-9850 Series/fx-7400 Series-compatible program.*1 *2 *1 See the documentation that came with your scientific calculator or EA-200 for information about how to use a converted program.
ε-28 Using Program Converter 3. Specify the scientific calculator model to be associated with the program. Perform one of the following key operations to associate the program with a scientific calculator. To associate the program with this calculator: Perform this key operation: fx-9860 Series 1(CALC)1(9860) CFX-9850 Series 1(CALC)2(9850) fx-7400 Series 1(CALC)3(7400) • The number part of the scientific calculator model number you specify will appear in line “F1:” of the program converter screen.
ε-29 Using Program Converter 7. Enter up to eight characters for the password. • If you change your mind about assigning a password, press J here. This will cause the password input field to disappear and cancel password input. 8. After everything is the way you want, press w to convert the program in accordance with the setup. • The message “Complete!” appears when conversion is complete. To clear the message and return to the screen that was on the display in step 1, press w or J.
ε-30 Starting a Sampling Operation 8. Starting a Sampling Operation This section describes how to use a setup configured using the E-Con2 mode to start an EA-200 sampling operation. k Before getting started... Be sure to perform the following steps before starting sampling with the EA-200. 1. Connect the calculator to the EA-200. 2. Turn on EA-200 power. 3. In accordance with the setup you plan to use, connect the proper sensor to the appropriate EA-200 channel. 4.
ε-31 Starting a Sampling Operation 2. Press w. • This sets up the EA-200 using the setup data in the current setup memory area. • The message “Setting EA-200...” remains on the display while EA-200 setup is in progress. You can cancel the setup operation any time this message is displayed by pressing A. • The screen shown nearby appears after EA-200 setup is complete. 3. Press w to start sampling.
20100801 Clock Period Extended Sound Normal Fast Real-time Mode 1. EA-200 Setup Starts Sampling 2. Start Standby Pressing 1 advances to “4. Graphing”. Pressing w there returns to “3. Sampling”. • The screen shown below appears when CH1, SONIC, or Mic is used as the trigger. 3. Sampling 1 w Sample values are stored as List data only. The following three graph types can be produced when PhotoGate-Pulley is being used. 1. Time and distance graph 2.
ε-33 Using Sample Data Memory 9. Using Sample Data Memory Performing an EA-200 sampling operation from the E-Con2 mode causes sampled results to be stored in the “current data area” of E-Con2 memory. Separate data is saved for each channel, and the data for a particular channel in the current data area is called that channel’s “current data”. Any time you perform a sampling operation, the current data of the channel(s) you use is replaced by the newly sampled data.
ε-34 Using Sample Data Memory 4. Enter up to 18 characters for the data file name, and then press w. • This displays a dialog box for inputting a memory number. 5. Enter a memory number in the range of 1 to 99, and then press w. • This saves the sample data at the location specified by the memory number you input. The sample data file you save is indicated on the display using the format: :.
ε-35 Using the Graph Analysis Tools to Graph Data 10. Using the Graph Analysis Tools to Graph Data Graph Analysis tools make it possible to analyze graphs drawn from sampled data. k Accessing Graph Analysis Tools You can access Graph Analysis tools using either of the two methods described below.
ε-36 Using the Graph Analysis Tools to Graph Data k Selecting an Analysis Mode and Drawing a Graph This section contains a detailed procedure that covers all steps from selecting an analysis mode to drawing a graph. Note • Step 4 through step 7 are not essential and may be skipped, if you want. Skipping any step automatically applies the initial default values for its settings. • If you skip step 2, the default analysis mode is the one whose name is displayed in the top line of the Graph Mode screen.
ε-37 Using the Graph Analysis Tools to Graph Data 3. Press 2(DATA). • This displays the Sampling Data List screen. 4. Specify the sampled data for graphing. a. Use the f and c cursor keys to move the highlighting to the name of the sampled data file you want to select, and then press 1(ASSIGN) or w. • This returns to the Graph Mode screen, which shows the name of the sample data file you selected. Sample data file name Graph on/off indicator Name of sensor used for sampling Graph Mode Screen b.
ε-38 Using the Graph Analysis Tools to Graph Data b. Use the function keys to specify the graph style you want. To specify this graph style: Press this key: Line graph with dot ( • ) data markers 1( ) Line graph with square ( ) data markers 2( ) Line graph with X (×) data markers 3( ) Scatter graph with dot ( • ) data markers 4( ) Scatter graph with square ( ) data markers 5( ) Scatter graph with X (×) data markers 6( ) c.
ε-39 Graph Analysis Tool Graph Screen Operations 11. Graph Analysis Tool Graph Screen Operations This section explains the various operations you can perform on the graph screen after drawing a graph. You can perform these operations on a graph screen produced by a sampling operation, or by the operation described under “Selecting an Analysis Mode and Drawing a Graph” on page ε-36.
ε-40 Graph Analysis Tool Graph Screen Operations Key Operation Description K5(Y=fx) Displays the graph relation list, which lets you select a Y=f(x) graph to overlay on the sampled result graph. See “Overlaying a Y=f(x) Graph on a Sampled Result Graph” on page ε-45. K6(SPEAKER) Starts an operation for outputting a specific range of a sound data waveform graph from the speaker. See “Outputting a Specific Range of a Graph from the Speaker” on page ε-48.
ε-41 Graph Analysis Tool Graph Screen Operations 3. Move the trace pointer to the end point of the range whose periodic frequency you want to obtain. • This causes the period and periodic frequency value at the start point you selected in step 2 to appear along the bottom of the screen. 4. Press w to assign the period and periodic frequency values to Alpha memory variables. • This displays a dialog box for specifying variable names for [Period] and [Frequency] values.
ε-42 Graph Analysis Tool Graph Screen Operations 3. Press w. • This causes the magnifying glass to disappear and enters the zoom mode. • The cursor keys perform the following operations in the zoom mode. To do this: Press this cursor key: Enlarge the graph image horizontally e Reduce the size of the graph image horizontally d Enlarge the graph image vertically f Reduce the size of the graph image vertically c 4. To exit the zoom mode, press J.
ε-43 Graph Analysis Tool Graph Screen Operations 5. After everything is the way you want, press w. • This saves the lists and the message “Complete!” appears. Press w to return to the graph screen. • For details about using list data, see Chapter 3 of this manual. Note • Pressing 1(All) in place of 2(SELECT) in step 2 converts the entire graph to list data. In this case, the “Store Sample Data” dialog box appears as soon as you press 1(All).
ε-44 Graph Analysis Tool Graph Screen Operations 5. Input a value in the range of 1 to 99, and then press w. • This displays a dialog box for inputting the degree of the Fourier series. 6. Input a value in the range of 1 to 10, and then press w. • The graph relation list appears with the calculation result. 7. Pressing 6(DRAW) here graphs the function. • This lets you compare the expanded function graph and the original graph to see if they are the same.
ε-45 Graph Analysis Tool Graph Screen Operations • To perform quadratic regression 1. On the graph screen, press K, and then 4(CALC). • The CALC menu appears at the bottom of the display. 2. Press 5(X2). • This displays the trace pointer for selecting the range on the graph. 3. Move the trace pointer to the start point of the range for which you want to perform quadratic regression, and then press w. 4.
ε-46 Graph Analysis Tool Graph Screen Operations k Working with Multiple Graphs The procedures in this section explain how you can zoom or move a particular graph when there are multiple graphs on the display. • To zoom a particular graph on a multi-graph display 1. When the graph screen contains multiple graphs, press K, and then 3(EDIT). • The EDIT menu appears at the bottom of the display. 2. Press 1(ZOOM). • This displays only one of the graphs that were originally on the graph screen. 3.
ε-47 Graph Analysis Tool Graph Screen Operations 5. Press w. • This causes the magnifying glass to disappear and enters the zoom mode. • The cursor keys perform the following operations in the zoom mode. To do this: Press this cursor key: Enlarge the graph image horizontally e Reduce the size of the graph image horizontally d Enlarge the graph image vertically f Reduce the size of the graph image vertically c → 6. To exit the zoom mode, press J.
ε-48 Graph Analysis Tool Graph Screen Operations k Outputting a Specific Range of a Graph from the Speaker Use the following procedure to output a specific range of a sound data waveform graph from the speaker. • To output a graph from the speaker 1. On the graph screen, press K, and then 4(SEAPKER). • This displays the trace pointer for selecting the range on the graph. 2. Move the trace pointer to the start point of the range you want to output from the speaker, and then press w. 3.
ε-49 Graph Analysis Tool Graph Screen Operations 8. If you want to retry output from the speaker, press 1(Yes). To exit the procedure and return to the graph screen, press 6(No). • Pressing 1(Yes) returns to the “Output Frequency” dialog box. From there, repeat the above steps from step 4. k Configuring View Window Parameters Pressing !3(V-Window) while the graph screen is on the display displays a View Window function key menu along the bottom of the display.
ε-50 Calling E-Con2 Functions from an eActivity 12. Calling E-Con2 Functions from an eActivity You can call E-Con2 functions from an eActivity by including an “Econ strip” in the eActivity file. The following describes each of the four available Econ strips. • Econ SetupWizard strip This strip calls the E-Con2 Setup Wizard. The Econ SetupWizard strip makes it possible to perform the following series of operations from the eActivity: EA-200 setup using the Setup Wizard R Sampling R Graphing.
ε-51 Calling E-Con2 Functions from an eActivity 3. Use f and c to move the highlighting to the type of Econ strip you want to insert. • See the beginning of this section (page ε-50) for details about each Econ strip type. 4. Press w. • The strip is inserted above the line or the strip where the cursor is currently located. 5. Enter up to 16 characters for the strip title. 6. Press w to assign the title to the strip. • This will highlight the strip. • You can execute the strip here by pressing w.
ε-52 Calling E-Con2 Functions from an eActivity 3. Perform the procedure under “To configure an EA-200 setup using Setup Wizard” (page ε-2) from step 3 to set up the EA-200 and execute sampling. Note • In the case of the Econ SetupWizard strip, only the “1: Start Setup” is available on the “Complete!” dialog box. Other options are not available. 4. To return to the eActivity workspace screen, press !a(')J. • To access Advanced Setup from an Econ AdvancSetup strip 1.
ε-53 Calling E-Con2 Functions from an eActivity • To execute sampling from an Econ Sampling strip 1. On the eActivity workspace screen, use the f and c keys to move the highlighting to the Econ Sampling strip. 2. Press w. • This displays a sampling start confirmation screen. • If this is the first time you are using this Econ Sampling strip for sampling, continue on to step 3.
ε-54 Calling E-Con2 Functions from an eActivity • To graph sampled data from an Econ Graph strip 1. On the eActivity workspace screen, use the f and c keys to move the highlighting to the Econ Graph strip. 2. Press w. • If this Econ Graph strip already has sampled data registered to it because of a previous execution, a graph of the existing data will appear on the display. In this case, jump to step 5 of this procedure.
Manufacturer: CASIO COMPUTER CO., LTD. 6-2, Hon-machi 1-chome, Shibuya-ku, Tokyo 151-8543, Japan Responsible within the European Union: CASIO EUROPE GmbH Casio-Platz 1, 22848 Norderstedt, Germany Detta märke gäller enbart i EU-länder.
CASIO COMPUTER CO., LTD.
